05:58

av Lina Olofsson

Detta är läskigt…första morgonen vaknade jag 05:58, samma sak igår morse 05:58. Helt av mig själv. Igår gick jag och la mig lite senare än jag brukar och trodde jag skulle vakna lite senare men icke. Vaknade exakt en halvtimme tidigare än de två föregående mornarna. 05:28 slog jag upp ögonen och kunde inte somna om.

Eder bloggare har efter nio dagars oförbättrat sjukdomstillstånd bestämt sig för att gå till läkaren. Jag gillar inte läkare, speciellt inte svenska då de felbehandlat mig så ofta de bara kunnat tidigare i livet men jag vet vad det är jag behöver efter att ha sökt nätet runt. Jag behöver mer Coccillana och antibiotika. De gröna bollar jag hostar upp är ett tecken på att jag har en bakteriell infektion och den verkar inte vilja gå ner av sig själv.

Igår var jag och brunchade med sonen och min pokeragent i stan. Vi båda konstaterade att det inte bara är industrisemester utan även pokersemester. De flesta pokerspelare har tagit sig lite semester efter WSOP och det verkar pokerbolagen också. Får hoppas att de vaknar till liv om någon vecka så saker börjar hända igen. Detta är ju för tråkigt 😉


Liten kontrast till alla poolbilder från Vegas 😉

Host host

av Lina Olofsson

Jag vet att bloggen är dåligt uppdaterad senaste veckan och jag skyller helt på jetlag plus att jag fortfarande är duktigt sjuk. Feber som kommer och går samt en skum hosta som inte ens Coccilana Etyfin rår på. Tror det blir ett läkarbesök imorgon.

Jag lovar att bloggen blir ”normalt” uppdaterad igen i augusti. Härnäst är det ju Spanien med barnen som står på schemat i 12 dagar. Åker på onsdag. Kommer att blogga lite men inte alls så ofta som jag brukar. Kallar det semester 😉

Hoppas att ni håller er ifrån nätgrindandet och njuter av den underbara sommar vi har i Sverige just nu och att ni inte ens hunnit reagera över min dåliga uppdatering.

Jetlag?

av Lina Olofsson

Kom hem igår morse. Resan gick hur smidigt som helst…med tre resväskor och en barnvagn kändes det som att det kunde ha gått hur som helst men allt funkade toppenbra förutom att jag var sjuk hela resan igenom men Nyquil var min totala räddning. Väl uppe i luften räknade de upp en massa människor som tydligen inte hade sitt bagage med sig på planet. Jag var med på den listan men när vi väl kom fram var allt med. Hurra!

Det var märkligt att stiga innanför dörren här hemma klockan nio på morgonen och allt såg ut som det gjorde när jag åkte.

Efter att ha ätit lite svensk mat hemma hos farmor åkte jag hem och klockan fyra igår eftermiddag låg jag däckad med feber och hosta. Sov till sex imorse. Kvart över sex fick jag ett mess från mitt resesällskap som sa att han var jetlaggad och precis hade vaknat. Någon timme senare pratade jag med Cicci som också var uppe. Kollade även till alla kontakter på msn och det var samma där. Alla som precis kommit hem från Vegas var alla online klockan nio på morgonen *haha*. Lär väl hålla i sig i en vecka eller så.

Leaving Las Vegas

av Lina Olofsson

Det är dags att åka hem…eller tja inte idag utan imorgon. Känns nästan jobbigt att lämna allt nu. Inte för att det händer så mycket men mer för att jag varit här så länge som nästan sju veckor. Ska dock bli underbart att komma hem till Casper. Saknar honom något otroligt mycket.

Fortfarande sjuk men Nyquil får mig att sova och Dayquil får mig att stå på benen så det funkar. Sista kvällen skulle ägnas åt shown ”O” men nu får jag inte tag i någon så antar att jag spenderar den med att packa…va jag måste packa sen då. TRE väskor och en barnvagn lämnar jag Vegas med. Tanken var att skicka vagnen men det blev inte så utan nu står den här på hotellrummet redo att tas med hem.

Hemma i Sverige i fem dagar och sen drar jag ner till Spanien i 12. Ska bli skönt med semester. Känns som att det behövs efter sju veckor i Sin City.

Funderar på att dra bort till Bellagio och raila sista timmen av WPT. Pelle är kvar…

Eric Drache

av Lina Olofsson

Vet du vem Eric Drache är? Inte många som gör det men Eric är personen vi alla kan tacka för satelliterna till turneringar, det var hans idé liksom många andra såsom poker på tv, ”must move”-table, antestrukturen och mycket, mycket mer. Vet ni vad jag gjort idag? Jag har pratat med honom på telefon i 40 minuter. Vi skulle egentligen ha träffats men jag är sjuk och har inte kunnat lämna sängen (inte heller för att ta mig till Rio och rapportera vilket jag med andra ord också gjort från sängen).

Eric är en av de mest fantastiska personer jag intervjuat. Jag har aldrig pratat med en så ödmjuk person med så mycket roligt att berätta. Jag vet inte hur många gånger jag skrattade under samtalet och jag älskar verkligen att höra om gamla Vegas. Han berättade så mycket sjuka historier. En av dem inkluderade när han åkte för att spela WSOP 7 card stud för första gången och kom till Binion för att få veta att turneringen var inställd. Anledningen: Johnny Moss var för trött för att spela.

En hel artikel om Eric kommer att komma i First Poker.

Nguyen

av Lina Olofsson

Tycker ni att många pokerspelare heter Nguyen? Trodde ni att de var släkt? Inte alls. Någon sa att det efternamnet var som Svensson i Sverige men jag och Cicci kollade precis upp det och det är värre än så. 40 procent av Vietnams befolkning har det som efternamn…det näst vanliga efternamnet är Tran så med andra ord är inte många av de pokerspelade Tran:sorna (obs skämt) heller släkt.

Intressanta fakta 😉

Det slår aldrig fel

av Lina Olofsson

För det första så är AC skadligt. Det är något som jänkarna får nippran på och något som borde vara förbjudet. Jag har åkt på Vegasförkylningen jag också och som i nästan alla andra turneringar jag rapporterat ifrån så har den kommit sista dagen. Vet inte hur många gånger jag blivit sjuk på finalbordet. Jobbigt hur som helst. Det är visserligen inte finalbord för det ska man ju spela i november.

Igår var vi på Bellagio för att kolla in WPT:n. När de var klara blev vi inbjudna att följa med Per Mobil (döpt om Pelle till det) och en massa andra att äta lite middag. Mycket trevligt middagssällskap.

Det regnar i Vegas idag igen. Makalöst säger jag bara…

Regn!

av Lina Olofsson

Hör och häpna! Det regnar i Vegas. Eller tja, det regnade nu är regnet över och solen har tittat fram igen. Känns rätt udda när det är typ 45 grader och man knappt kan andas ute och sen plötsligt dyker ett gigantiskt regnmoln upp och det öser ner i en halvtimme för att sedan gå tillbaka till nästan omänsklig hetta. Jag skyller dessutom regnet på min kollega Mad för var hon än går så blir det dåligt väder. När de var i Costa Rica hade det inte regnat i maj på tio år. Det regnade hela veckan hon var där.

Annars då? Det är WPT på Bellagio. Funderar på att dra dit och kolla till turneringen och prata med lite folk vet att många roliga spelar idag. Sköter rapporteringen från WSOP på hotellrummet. Ser mer vad som händer genom liverapporteringen än att vara där faktiskt. Dessutom får vi bilder från en fotograf som har ensamrätt att gå innanför repen just nu.

Segast

av Lina Olofsson

Jätteseg dag idag. Sitter på Mads rum och jobbar och orkar verkligen inte åka till Rio. Flera anledningar till det men främst för att jag har bättre arbetsro härifrån hotellet och även för att jag ändå inte kommer innaför repen då de kastat ut all media. Dessutom vill jag försöka ta mig bort till Bellagio snart och kolla in lite av WPT:n. Cicci är redan där och spelar nåt kval. Det är ju tre startdagar av WPT som startade igår.


Lilla skandimiddagen på Okada

Kul kväll igår. Undrar om det blir utgång ikväll? Hade flera intressanta diskussioner med pappa Thorson som faktiskt följde med oss på Tryst efter middagen (CRED!!). Det är fantastiskt hur Olof, William och lillebror Jens är så lika som de är (även om Olof ser stora likheter mellan Jens och Johnny Lodden vilket jag håller med om). Kul även att höra lite om historierna från när Olof kom på 16:e plats i WSOP ME. Hur man spelade då och hur pokern har förändrats på bara fem år. Thor Hansen som också var med på middagen och Olof spelade mot varandra detta år. De hade hunnit bomba på varandra en hel del utan att veta vem den andra var tills det att en norrman kom fram till Thor och poletten trillade ner för dem båda. Efter det spelade de inte en hand mot varann *s*.


Far och son

Jösses va jag längtar hem just nu. Sex veckor har jag varit i Vegas nu och längtan efter Casper är olidlig. Medan jag var borta har mitt lilla spöke lärt sig att simma och cykla. Sjukt stolt. Ska bli skoj att se allt med egna ögon när jag kommer tillbaka 🙂


Utsikten igår från vårat lilla privata rum på restaurangen med egen balkong

Apropå far och son…HÄR är en av de bloggar jag skrev till PS i ämnet

Ett litet middagssällskap

av Lina Olofsson

Efter åtta dagars (egentligen 15 men om man räknar maineventet) på Rio så bestämde jag mig för att ta en tidig kväll och följa med en massa folk ut och äta middag. När Jannicke bokade bordet så sa de ”max 20 personer” när vi kom sa de ”max 15”.  Vi blev 22 och det var inga som helst problem men JÖSSES va mat. När vi kom in varnade de oss och sa att för att ha detta exklusiva rum så var vi tvugna att spendera minst 2000 dollar. Vi beställde något som man i Sverige kallat för avsmakningsmeny. När det var dags för de dyra rätterna såsom kobebiff och annat var jag redan mätt och smakade inte ens. En massa vin och drinkar blev det också och notan slutade på 54000 kronor.

Efter middagen blev det Tryst som ligger precis nedanför. Mycket skoj i några timmar men vi hoppade efterfesten när de andra skulle till Spearmint…det är ju faktiskt en dag imorgon också…

Just det, glömde att nämna att det faktiskt regnade i Vegas idag. Inte sånt regn man är van vid hemma men nog regnade det, åskade och bullrade. Tänk att ha fått uppleva regn i öknen hör definitivt inte till vanligheterna.

Sida 163 av 218