Imorgon förmiddag är det dags för fyra av Team PokerStars Pro att göra upp i gokart. Eftersom Dario Minieri ska vara med har jag nu döpt om det till Dario Kart. Även Johnny Lodden ska vara med och tävla. Vem skulle du sätta mot dessa herrar? 

Tycker valet är ganska lätt. Hur ska man inte kunna vinna med Bowser?? Yoshi kan bli en bubblare 😉

Masade mig upp från sängen fem i tolv. Frukosten stänger 12. Kom ner en minut i. Min personliga favorit på hotellet (servitören som frågade mig första dagen ”only one?” när jag beställde en croissant till kaffet) log lite menande mot mig i mina grusiga ögon och håret på ända. 

En frukost tillsammans med Valterego plus fru senare var jag redo för ännu en dag på kasinot. Sex nivåer ska vi köra. Jag hoppas de skippar middagspaus så vi är klara i vettig tid för idag killar det faktiskt lite i Amarone-tarmen 😉 Dessutom har Daniel lovat att betala hela kalaset då han är skyldig mig mer än bara ett glas vin efter att jag gått och blivit hans personliga vegan dietist som förser honom med mat varje dag *s*.

Detta är det första jag ser varje morgon jag slår upp mina blå. Hur kan man inte älska San Remo???! 

Vilka dagar. Det är nog inte själva längden på dagarna som är det värsta. Det är det faktum att jag numera är inprogrammerad att vakna kring 07-08 på morgonen och absolut inte vara vaken efter midnatt. Att starta klockan 14 har både sina för och nackdelar men i slutet av dagarna ett här i San Remo har jag knappt fungerat som människa. Jag har nästan somnat under tiden som jag suttit och publicerat bilder till bloggen. 

Shahin låter hälsa sina styrelsekollegor och förbundets medlemmar att han tänker vinna denna EPT. Låter som en bra plan 😉 Om ni undrar varför hans blogg inte kommit upp så beror detta på att AB bytt pokerredaktör igen och därför drar det ut på tiden lite men ni vet vad dom säger. Den som väntar på något gott…

Skypade med lilleman där hemma ikväll. Åh vilken hemlängtan jag fick! 

Negreanu var inne och röjde i mediarummet under middagspausen. Bland annat gjorde han en intervju med Frank från PokerNews där de pratade mycket om de så kallade ”Lederer files”. Daniel sågar, inte helt oväntat, Howard vid fotknölarna och säger att han, Chris och Ray Bitar kört företaget i botten och att det är fegt att skylla ifrån sig som han gör. 

Läs gärna denna artikel på samma ämne:

http://diamondflushpoker.com/2012/10/the-distortion-of-truth-in-the-lederer-files/

Vi slutade inte förrän halv fyra igår natt. Var på väg hem när Björne skickar mig ett meddelande…

När det kommer till Amarone är jag väldigt svag. Väldigt, väldigt svag. Detta är min riktiga akilleshäl och det visste han. Den jäveln! 

Även Mad kom förbi så fort hon var klar. Hon har hittat sin nya favorit på touren. Kom in i mediarummet i förmiddags när hon utbrister: ”I LOVE him! He’s like a hobbit!”

Även Isak var med igår på vår lilla vinprovning. Här är han, lite tidigare på kvällen, i satelliten. Då lär han ha varit kasinots mest hatade man. De var 32 spelare kvar och 31 fick platser in till maineventet. De övriga 31 ville lägga pengar för att ge bubbelspelaren ett paket men Isak vägrade. Det slutade med att alla skramlade ihop pengar och betalade Isaks del. Själv satt han mest och log och skålade med publiken 😉 

Åtta nivåer a 75 minuter och dinnerbreak på det. Jag vet inte hur jag tänkte när jag gick ut så hårt igår men å andra sidan är jag långt ifrån ensam om att vara en liten våt fläck framför en dator idag. Hela mediarummet är sjukt sega. 

Känns som det smäller till ordentligt imorgon. Inte alls så många stora namn idag som jag trodde. Hoppas på stor uppslutning efter WSOPE bland de amerikanska namnen. De brukar ju stanna kvar för att spela EPT:n också. Den enda jag träffat hittills är Negreanu som var och hälsade på under middagspausen… 

ElkY och Eugene Katchalov kom precis hit till San Remo på varsin cykel samt sina två tränare. De cyklade 118 kilometer från Cannes och höll på i nästan åtta timmar. Visserligen skulle de både stanna för lunch i Monte Carlo och sedan tappa bort ElkY (eller var det han som tappade bort sig själv?) så det tog nog liiiiite längre tid än det borde ha gjort 😉

Euugene ställde sig och sprutade ner publiken med sin skumpa (läs mig och Edgar) så nu sitter jag här i mediarummet och fullkomligt stinker sprit. 

Älskar San Remo. Mina bästa minnen från pokerresor kommer från San Remo. Blir påmind om dessa varje gång jag kommer tillbaka och blir på så där bra humör som bara jag kan bli. Idag var inget undantag. 

Hade ingen aning om vilket hotell jag skulle bo på när vi landade i Nice. Jag och Anton Wigg delade en taxi. Vi hade även delat flyg (sovandes båda två men ändå) och varit på samma Arlanda Express sena som attan imorse. Ju närmare vi kom casinot i San Remo desto mer lättad blev jag men eftersom jag inte riktigt såg var vi tog av så hade jag ingen aning om hur långt det var till kasinot. 500 meter var det. Klonk. Dessutom är detta en kopia av Royal förutom att man slipper gå uppför trapporna som tar knäcken efter en lång arbetsdag. 

Här känner jag mig hemma! 

Älskar det faktum att mediarummet fått pokerbord som arbetsplatser 😉 Nu behöver vi inte ens gå upp till spellokalen för att köra mediaturrar *s*

Älskade Mad! Hjälpte henne med alla mediapass när jag ändå var förbi och inte hade ett jota att göra…

Lill-Björne har tatuerat sig. Någon slotfigur. Snacka om skadad men antar det passar sig då han enligt egen utsago är slotproffs…

Jag: vilket hotell bor ni på Björne? 
Björne: det ligger precis där strandpromenaden slutar (förklarar vägen ganska ingående).
Jag: det gör mitt också. Bor ni på Miramare?
Björne: nej det heter nåt annat. 
Snacka om att man har klonkingskills. Björne som inte kommer att gå en meter. Kommer kunna lifta med hans taxi varenda dag 😉

Börjat dricka cola light denna resa bara för att de har så snygga burkar 😉 

Jobbar lite från rummet…ingen jobbig utsikt härifrån inte. 

Ikväll hade jag planer på att ta det lugnt men först fick jag veta att vi inte börjar förrän 14 imorgon (klonk) och sen fick jag veta att det är välkomstfest på mitt favvoställe här (klonk #2). 

Jobbat en del under dagen. Försökt ta igen nattens förlorade sömn. Min kära son tycker nämligen det är lämpligt att vakna klockan 02 och 05 varje natt. Snark! Dessa dagar blir jag inte överdrivet effektiv som ni säkert förstår. 

Imorgon bär det av till San Remo i åtta dagar för att rapportera EPT. Ska bo på ett nytt hotell som jag aldrig bott på innan. Alltid lika spännande. Inget av hotellen i den lilla staden håller särskilt hög klass men servicen och utsikten brukar vara grym 😉 

Nu ska jag strax ta och hoppa iväg på ett kvällsmöte i några timmar… Ingen rast, ingen ro…