Förutom ett par dagar kring nyår så har jag inte varit barnledig sedan någon gång innan jul och hemma i Stockholm men så idag åker sonen till sin far i en vecka och efter alla måsten ska det bli så himla skoj att få busa lite med mina kompisar. Cicci är på besök i Stockholm och Sara har tagit sig lite ledigt från jobbet så turnering blir det för oss ikväll på Krukmaisen =) 

Sitter just nu i min väldigt kalla lägenhet. Cicci ligger och vilar. Även om det nu nästan är plusgrader utomhus så är det knappast mindre kallt inne. Tur jag har fått en värmefläkt som står och går för fullt och har en massa värmeljus som värmer lite granna. Det känns utan att skoja som att jag köpt drömkåken. Jag känner mig som Björn Skifts där han står och allt bara rasar som ett korthus. Det läcker ur torktumlaren, elementen är iskalla, det är stopp i golvbrunnen i badrummet, min nya airport var trasig så Apple skickar ut en ny (efter 1,5 timmes support), flyttgubbarna har haft sönder möbler i flytten osv osv osv. Det är tur att jag ändå känner mig vid gott mod. Jag ler och strålar trots all skit för det är egentligen bara värdsliga saker. Det kommer att gå att lösa. Frågan är bara när. Får väl se hur länge det goda humöret håller i sig *s*.

Igår flyttade vi äntligen in i nya lägenheten i Hammarby Sjöstad i Stockholm. För er som kanske inte varit här eller i Stockholm så är det en ”stadsdel” som ligger precis söder om söder. Den ligger på andra sidan vattnet av Södermalm och är omringad av vatten. Området är väldigt nytt och de första husen byggdes 1994. Det är väl de sista fem åren som sjöstan växt till sig och blivit riktigt mysigt. Dessutom bor det en massa andra pokerspelare här vilket passar himla bra 😉 

Den nya lägenheten ligger precis ovanför ett gym vilket gör att jag inte kommer att ha några problem att hålla nyårslöftet *s*. Dessvärre ligger Max hamburgerrestaurang och 7-eleven precis bredvid så det blir svårt att hålla sig när andan faller på. Förutom detta är det väl ungefär 200 meter till Hammarbybacken vilket gör att jag hela dagen sprungit på en massa entusiastiska skidåkare som kommit och gått med snowboard eller skidor över axeln eller under armen. Det känns faktiskt som att bo mitt i Aspen eller någon annan skidort 😉 Härligt va?

Klockan är strax efter ett en lördagsnatt. Mitt normala jag hade precis börjat komma igång vid den här tiden men mitt nya jag jobbar för att hålla sig vaken och vänta på hantverkaren som ska komma hit för andra gången. Mina element funkar inte. Förstår ni hur kallt det är med tanke på att det är 19 minus utanför. Brrr. 

Imorgon går flyttlasset och för första gången på över en månad känns det som att det kan bli ordning i ett mycket kaotiskt hem. Det är svårt att hitta arbetsro när det är fullt av en massa praktiska måsten och en massa flyttkartonger som gör att allt känns rörigt. Nästa vecka ska det vara ordning på torpet. Måste bara härda ut trots trötthet och händer som värker efter allt bärande och fixande. 

På måndag kommer fröken Nordenstam och hälsar på i några dagar. Ska bli mysigt att få träffa henne. Är ju på tok för sällan numera. Kanske hinner vi med en pokerkväll när vi ändå är igång. Kanske inte. Jag känner faktiskt inget brinnande behov av att spela just nu. Kanske på grund av att allt annat upptar min tid. Hoppas det kommer tillbaka snart för jag känner att jag är i ett bra flow nu och skulle nog kunna klonka både här och där 😉 

SM på Malta? Krockar med EPT San Remo… Detta kommer att kosta minst 30 spelare om inte fler. Som om de inte var besvikna nog förra året när deltagarantalet i maineventet var sjukt lågt. Ska man toppa det med att ha ett som är ännu mindre? 

Gu vilken gnällspik jag är. Först förra inlägget och så nu detta. Sorry men jag blir ledsen i ögat när man inte ser till pokerspelarnas bästa och sätter ner foten. 

Ikväll fick jag se prov på hur man tar en miljon kronor och kastar den i sjön…

Efter lite övervägande gick jag på galan men så här i efterhand så hade det troligen varit bättre att stannat hemma. Trist men så är det. Ikväll fick jag ett tydligt prov på hur ett spelbolag kastar ungefär en miljon i sjön i ett misslyckat PR-jippo och hur man fullkomligt slaktar en pokergala. 

Jag vet inte hur välförtjänt det är att kasta skit på Unibet för även om de stod som avsändare tror jag de litade till fullo på att pr-byrån Subito, eventbyrån Fieldwork och strategibyrån Naked skulle göra ett bra jobb här men de misslyckades på precis alla punkter man kan. 

Kanske är jag lite bortskämd. Jag är van vid pokerfester där det bjuds på fri bar, mingel och god mat. Jag är van vid att pokergalor är påkostade till tusen och efter att ha sett hur Svenska Spel fullkomligt briljerat på sina tre Poker Akademier så kanske jag räknade med lite för mycket men i ärlighetens namn så vet jag inte hur man tänkte från första början. 

Eller jag vet precis hur de tänkte. ”Jaha ska inte SvS köra någon Pokerakademien i år. Då måste vi agera snabbt och skapa en liknande gala innan någon annan hinner före.” För att citera Unibets marknadschef Andreas Slätt: ”Svenska Spelgalan”. ”Visst är det fyndigt?”. Jag tror det är precis så allt gick till. Ett lysande marknadsföringsknep om de bara hade lyckats genomföra allt. Nu blev det snarare ett fiasko och jag tror inte att någon kommer att gå därifrån och prata om vilken härlig tillställning de var på. Efter att ha pratat med 30 pers som kände precis som mig så vet jag att jag inte var ensam om att ibland skämmas så att jag ville sjunka genom golvet å arrangörernas vägnar. 

Tidsetikett
Först och främst tiden. Det tillhör vanlig vett och etikett att man inte bjuder folk med start klockan 19 utan att servera mat för då förväntar folk sig att få något att äta. Man kommer kanske direkt från jobbet för de som jobbar på normala tider har inte tid att åka hem emellan. Om man istället hade skrivit 20 så hade ingen förväntat sig mat och då hade ingen heller tänkt på det. Nu kom folk hungriga och det som erbjöds var att köpa en kall wrap i baren för 40 kronor. 

Efter att otåligt ha väntat i en timme ska själva galan äntligen äga rum. Magen kurrar och drinkbiljetten (man fick ett glas vin eller en öl, resten fick man snällt köpa i baren och inte ens till rabatterade priser) var ölagd för länge sen. Mange Schmidt uppträder. Ja, men detta kan ju faktiskt bli bra trots allt. Killen rockar på bra. Arne Hegerfors och Carolina Gynning kommer upp på scen. Det känns som en mycket udda mix och personkemin stämmer inte alls även om jag tycker att båda två fyllde sin funktion på sitt sätt. Sen ber man både Dan Glimne och Murat Sahan (som representant för Svepof) komma upp på scen för dessa två herrar ska vara prisutdelare.

Plötsligt ska det alltså stå fyra personer på scen och ta emot varje vinnare. Hur vinnarceremonin gick till var även den lite konstig. Ingen hade besvärat sig med att kolla om spelaren i fråga var på plats eller ej så detta var ett spänningsmoment. Spänningsmoment nummer två var när ett kuvert skulle öppnas till trumvirvel ”och vinnaren är” och så drar Dan upp lappen och läser namnet. Men stopp. Vänta. Vi vet ju redan vilka vinnarna är (eller tja de flesta hade nog ramlat ur minnet då det var ett tag sen). Det är ju inte så att det är ett gäng nominerade utan en redan klar vinnare och kuvertmomentet blir mest konstigt. 

Sen fortsätter hela alltet. När det är dags för travvinnarna och de andra så har mer än halva publiken gått hem eller kanske till den andra delen av Berns som kändes betydligt mer lockande. Med andra ord. På tok för lång process. 

Gästlistan?
Till sist. Vilka var där? Vad var det för människor som Subito bjudit in egentligen? Det var inte pokerspelare. Det var inte spelmänniskor. Det var inga kändisar (förutom ett par avdankade sådana som stod och tryckte i ett hörn och gick i första pausen). Så hur tänkte man när man satt med inbjudningslistorna? Varför inte bjuda in alla som hade spelat Poker-SM och alla som frekvent spelar på siten? Varför inte bjuda pokerspelare över huvud taget. Den lilla skara av pokerspelare utgjorde inte ens fem procent av de inbjudna gästerna och det var ett gäng som kom från Krukan och så ett par andra. Hur stor behållning har man av en tillställning om man varken får mat, mingel, fri bar eller är intresserad av spel? 

Val av datum
Här gäller väl iofs samma misstag som med gästlistan men alltså att lägga en sån här grej när det är ICE mässan i London, Aussie Millions och EMOP känns riktigt kallt. Nog för att schemat för turneringar är späckat hela våren men något bättre datum måste det ha funnits det hölls ju trots allt på en onsdag.   

Sorry men förutom att det var himla trevligt att träffa Dan, Mattias, Peder och några andra så var detta ett fullkomligt fiasko och jag önskar faktiskt att jag hade valt att stanna hemma och packa flyttkartonger istället. 

Ovan ser ni arrangören av ”sten-sax-påse”-SM Mattias. Mitt inträde till SM vann jag idag när jag med lätthet slog honom med 3-0 (jag tror aldrig Mattias vunnit över mig faktiskt). Mo ha ha 😉

Jag och fina Dan som det alltid är lika kul att träffa

Jag hoppas att något annat spelbolag eller kanske Svepof själva bestämmer sig för att köra en variant av Pokerakademien. En som är på riktigt. En där man har en omröstning (som man inte kan manipulera). En som känns seriös. En där branschfolk och inbjudna pokerspelare får en chans att bonda och där man lyfter fram årets prestationer. En som inte är till bara för att ett spelbolag ska marknadsföra sig utan där man ser till spelarnas intresse.

Dan Glimne ringde för en liten stund sedan o sa att det varit en miss att inte skicka mig någon inbjudan och bjöd mig dit ikväll. Frågan är väl bara om jag hinner skaffa barnvakt och om jag ens har tid med tanke på flyttlasset som går på fredag. Hmm. Får bestämma mig i eftermiddag nu ska jag till banken och snacka ekonomi eller snarare hur jag ska fördela lån osv. Alltid lika spännande =)

Jag har bloggat om poker i fem år nu. Borde liksom inte vara nervöst och även om jag skriver för enormt många här så tänker jag aldrig på det men minns första gången jag skulle lägga upp ett inlägg. Det var som att stå på tian och kasta sig ut. Sen rullar det på av bara farten och jag tänker inte längre innan jag skriver (som ni säkert märker ibland). Nu ska jag förhoppningsvis ge mig på en ännu större läsarkrets då jag för första gången professionellt ska börja blogga på engelska. Läskigt eftersom det trots allt inte är mitt första språk men hoppas att folk har överseende 😉 Bloggen på Bluff hittar ni HÄR.

Ni som läser här kommer förmodligen inte att hitta något där som inte går att läsa i denna blogg. De kommer att påminna mycket om varandra även om den inte blir lika frekvent. I alla fall inte till en början. 

Jag är ingen dagmänniska. Eller jag har i alla fall aldrig varit någon. Jag sover hellre på dagar än på nätter. Jag gillar att sitta och knåpa texter och knacka kod eller göra något annat kreativt när alla andra gått och lagt sig. Detta har ändrats sedan årsskiftet. Vet inte riktigt vad det är som hänt men det är faktiskt ganska skönt att jobba på samma tider som alla andra gör. Klockan är snart elva på förmiddagen och jag har redan lyckats jobba i fyra timmar nästan. Inte så tokigt.  

Bland annat har jag skrivit om Million och Warm-up. Roligt att min kompis delegator kom på FT i ena och att Juan Maceiras vann den andra. Ni kan läsa hela rapporterna på www.pokerstarsblog.nu. Ni kan även läsa om Cody som vann i Deauville i natt. 

Nu ska jag belöna mig själv med en smoothie och göra telefonsamtal. 

Nähe. Det blev ingen Peter Eastgate som vann i Deauville. Sen hoppades jag på Timex som hade chansen (igen) att vara första någonsin att vinna två EPT:er. Såg bra ut där ett tag men så åkte han precis som trea. Istället är det nu två för mig helt okända pokerspelare. Sitter nu mest och väntar på att det ska vara över så att jag kan skriva och sen soooova. 

Det är lite konstigt hur mycket man faktiskt hinner med när man går upp tidigt på morgonen. Jag har ju liksom aldrig varit en morgonmänniska och kan knappast kalla mig för en nu heller men i en vecka har jag nu varit på benen ovanligt tidigt och sen gått och lagt mig samtidigt som ”normala” människor. Jetlag? Frågar ni men nej nej. Min jetlag från Bahamas var konstig denna gång. Den yttrade sig i sömnproblem istället. Grava sådana där jag sov på de mest konstiga tider och oftast bara i korta stunder. Märkligt hur det kan ändra sig med tanke på hur många gånger jag varit över atlanten senaste åren. 

Vi har sett Ken i många skepnader men förmodligen aldrig så här snygg…

Snackade med Ken Lennaárd idag. Han ringde bara för att meddela att han hängt ut mig i sin nystartade blogg (du är så smart min vän och vet precis hur man gör för att få trafik till sig för du visste att jag skulle länka *hihi*) 😉 Sen undrade han om jag skulle på spelgalan på onsdag. Nej jag ska inte dit för någon inbjudan har jag inte sett röken av. Känns lite snopet då jag måste ligga minst topp fem mest lästa bloggare (och dessutom skribent för First Poker) i Sverige men tydligen ville man inte få lite publicitet för jag snackade med poker.se och de som Sveriges mest lästa pokersida hade inte fått en inbjudan dom heller. Konstigt att man ska lägga en massa pengar och sen inte se till att bjuda så mycket media som man bara kan…bakläxa till arrangörerna (eller firman de hyrt in) 😉

Snyft! blev bara en av mina tre favvosar som klarade sig till finalbordet men den jag höll allra mest på i och för sig. Heja Peter!!!! Fan va snyggt. Två finalbord inom loppet av fyra månader. Sist slutade han ju som bekant tvåa (London). Får hoppas på klonk i denna istället. Synd jag inte är där och finns inte en sportmössa att jag skulle hinna ner tills imorgon ändå. Får helt enkelt raila på Starsbloggen =) Dessutom har Mike ”Timex” McDonald chans att vinna sin andra EPT-titel. Något som ingen tidigare lyckats med. 

Själv kör jag en liten minisöndagsgrind. Vet inte riktigt varför med tanke på att jag äntligen har en normal dygnsrytm så knappt att jag vill gå långt för då är den förstörd *skrattar*.