Igår kväll värmde jag och en god vän upp inför Prideveckan med en tjejfest på söder. Jag tänker inte skvallra alltför mycket om den, bara insinuera att jag kan ha setts dansa mig svettig på golvet och jag kan också ha skojat med serveringspersonalen.

Under tunnelbaneresan hemåt noterade jag en händelse som gjorde mig trött. Vagnen var givetvis fullproppad med människor, mer eller mindre berusade och trötta, som sig bör en lördagsnatt i Stockholm. Några säten längre bort satt ett jättefint par som uppenbarligen var nyförälskade och således hade svårt att hålla händerna bort från varandra. Det var på inga sätt något vulgärt utan snarare ett sådant där gulligt hångel som en inte kan låta bli att le och bli lycklig av.

Människorna runt omkring reagerade inte alls på samma sätt som jag. De flesta började viska, en del till och med pekade, och stirrade som vore de barn på cirkus. Paret var alltför uppslukade av varandra för att lägga märke till något men en undrar ju när det är 2011 och två tjejer inte kan kyssas offentligt utan att det ska göras till ett spektakel.

Sedan att killen och tjejen i sätet mitt emot mig hånglade så intensivt att jag fruktade att de skulle kvävas var det ingen som ens höjde ögonbrynen åt.

Allt gott,
Malin

En god vän mms:ar följande bild och undrar;

Avis på min mugg?

Någe!

Allt gott,
Malin

Min lägenhet är, förutom mig, tom på residenter. De kära vännerna har flytt till Berlin eller till landet över helgen och lämnat mig i besittning av samtliga deras tillgångar. Hade jag varit en sämre vän hade jag kunnat göra mig en mindre förmögenhet genom att sälja deras tillhörigheter. Bland annat står här en charmerande nickdocka föreställande Leif GW Persson eller varför inte en vinkade drottning Elisabeth? Fast det går inte riktigt för sig.

Min ex-flickvän ringde precis från Norrland och behövde hjälp med att köpa biljett hemåt. Självklart ställer jag upp, det finns inget ont blod emellan oss. På det hela taget misstänker jag att vi tycker om varandra bättre som vänner än som flickvänner. Dessutom fick jag tillfälle att komma över hennes kontokortsnummer.* Något som kan komma väl till pass inför kvällens festligheter.

Allt gott,
Malin

*Jag säger inte att jag kommer utnyttja detta – jag vill bara poängtera möjligheten.

Den kvinnliga könsrollen har som bekant diskuterats fram och tillbaka under många år. Idén om den perfekta kvinnan har varit lika djupt rotad som ärtsoppa på torsdagar flankerad av en karlakarl på ett lika självklart sätt som pannkakorna efter middagen. Sett ur det perspektivet är jag en dålig kvinna. På tok för kort hår, alldeles för få klänningar i garderoben och bara ett par högklackade skor som jag inte använt på två år. Å andra sidan spelar det ingen större roll. Människor är människor.

Problemet är när personer lägger en värdering i hur en ska vara. När det finns en mall för vad en människa som har en manskropp ska vara. Det blir tröttsamt, för alla, att utgå ifrån att fysiska attribut ska avgöra hur en är som människa. Under festivalen hoppas jag se en uppsjö av människor som är sig själva. Precis sådär ljuvliga, inspirerande och fantastiska som människor är när de släpper idealen.

Det är okej att lyssna på Sanna Nielsen oavsett om du definierar dig som tjej eller kille. Även om inte jag gör det.

Heja Machofabriken som arbetar för att vidga mansrollen.

Allt gott,
Malin

En av årets invigningstalare är Thomas Beatie – en man som både inspirerat och upprört människor världen över. Thomas är en amerikansk man, gift med sin Nancy och tillsammans har de tre barn. Innan barnen föddes längtade de bägge två efter barn men till följd av en sjukdom hade Nancys livmoder opererats bort, så hon kunde inte själv föda barnen. Istället fick Thomas genomföra samtliga graviditeter och i juni 2008 föddes deras första barn.

Lyckligtvis kunde Thomas, när han genomgick sin könskorrigerande operation, välja att behålla både äggstockar och livmoder. Den möjligheten finns för transpersoner i USA, men inte i Sverige. För att få genomgå en könskorrigerande operation här måste en vara 18 år, ogift, svensk medborgare och steriliserad. Tvångssterilisering är alltså ingenting en hör om från andra världskrigets Tyskland. Det händer idag och det händer i Sverige. Borde inte vi ha kommit längre när det gäller mänskliga rättigheter?

Jag är glad att Thomas Beatie kommer hit och belyser en fråga som den svenska regeringen borde ta ansvar för och förändra. Av regeringspartierna är det enbart Kristdemokraterna som anser att kravet på sterilisering ska kvarstå. Med ökad kunskap hoppas jag att också de ska inse hur fundamentalt fel det är.

Allt gott,
Malin

Läs mer om Thomas Beatie och om RFSL:s viktiga arbete att uppmärksamma svenska lagstiftare. Vidare kan ni också läsa om att RFSL ger upp debatten med Kristdemokraterna.

I skrivande stund är det endast ett par dagar kvar tills Stockholm Pride drar igång i Kungsträdgården. Den officiella invigningen börjar kl 18 på måndagkväll, men redan på morgonen startar festivalprogrammet. Programmet är digert och jag har redan kommit upp i fyrtiosju programpunkter jag inte vill missa. Dessa består dessutom endast av de som sker i samarbete med Stockholm Pride – allt som händer nästa vecka står inte listat på deras hemsida.

Vid frukostbordet i morse fick jag frågan om vad jag tyckte om Shamefestivaler. I korta drag är det ett alternativ till Pridefestivalen som ställer sig kritisk och uttrycker att Pride inte är mer än ett kommersiellt jippo. För min del är jag positivt inställd till både Shame och Pride – tanken att hbtq-personer skulle kunna samlas under en enda organisation är absurd och utgår ifrån att vi skulle vara en homogen grupp som delar åsikter. Det gör vi givetvis inte. Lika lite som alla med blå ögon har samma smakpreferens när det kommer till glass.

Själv ser jag fram emot att tillbringa dagarna på intressanta seminarier och träffa nya, spännande personer. Sedan ska jag inte sticka under stol med att jag ser fram emot festerna. En kan säga att jag är som en sjuåring tre dagar innan julafton. Drömmande, förväntansfull och extremt peppad!

Allt gott,
Malin