Min allra käraste platoniska livspartner har tillsammans med sin kille inhandlat en lägenhet från 50-talet i söderförort. Med anledning av detta har jag kallats in för att lägga golv. Då är det bara att ta på sig blåbyxorna och bli Benke. Benke är en enkel person – tycker om att kroppsarbeta, säger inte mer än nödvändigt och är nöjd så länge det finns en sticksåg eller en kap i närheten.

Eftersom Mallan har stor krav på den estetiska skönheten har hon givetvis valt ett golv som kräver mönsterpassning. Och det skulle ligga i linje med hennes personlighet att agera herrgårdinna och piska de inhyrda hantverkarna så till den milda grad att slavlönen inte känns riktigt värd. I det här fallet spelar det ingen roll – hon betalar inte ens ut slavlöner. Men istället är hon fin och kommer med peppande ord om hur bra det blir och serverar pad thai på vardagsrumsgolvet.

Alltså – inte för att hon är någon typ av häxa eller så. Fast det är hon.
På ett positivt sätt.

Allt gott,
Malin