Nej, inget särskilt sådär – men det var en mycket fin söndag.

Allt gott,
Malin

Som ni alla säkerligen är väl medvetna om är det fredag. Det är dessutom eftermiddag och om en jobbar kontorstider innebär det att blott ett par timmar kvar tills det blir helg. Nu jobbar jag förvisso inte kontorstider och mina arbetsdagar är inte begränsade till veckodagar men jag väljer i alla fall att intala mig själv att jag borde börja fredagspeppa vid den här tiden.

Så det gör jag. För det här roliga har nu blivit en förställning och den ska jag se i afton.

Allt gott,
Malin

När en går på marknad strax utanför Borås kan det hända att en köper en lott. Och om en stannar till dragningen kan det hända att en har chans att vinna 2,4 kg jungfrubröst. Jag upptäckte det försent – först vid dragning – och är således bröstlös. Men jag är glad ändå.

Allt gott,
Malin

Idag är det exakt tre veckor tills planet lyfter och jag åker till Berlin. Ingen långresa eller så utan fyra sömnlösa nätter får jag hålla till godo med. Dock räknar jag med äventyr av det slag som jag när jag är pensionär kan sitta och mysflina åt utan att eventuella barnbarn förstår någonting. Precis den typen av minnen som jag som barnbarn inte skulle vilja veta om min mormor, även om jag mycket väl förstår att hon också hade det i bagaget.

Hur som är planen att hänga i parker, gå på klubb och begå möjligen ett och annat misstag. Enligt devisen en lever bara en gång osv osv. Men mest för att få känna sig som sjutton igen och glömma allt vad ansvar innebär. Därav räknar jag inte med att beviljas ansvarsfrihet när jag återvänder.

Allt gott,
Malin

I skrivande stund är det två timmar och tjugosex minuter kvar tills Lakritsfestivalen öppnar på Münchenbryggeriet i Stockholm. Och då kan en ju undra varför jag vet det. Men det är inte alls konstigt eftersom jag jobbar som utställaransvarig på festivalen och således haft både en och två bråda dagar inför detta. Så om ni vill springa på mig i helgen då vet ni var jag finns.

För övrigt var mina fötter igår kväll så svullna att jag hade svårt att gå. Inte särskilt intressant information men det kommer en poäng, jag lovar. Av en god vän fick jag då låna ett par stödstrumpor som gjorde underverk.
När jag några timmar senare skulle gå på toaletten hade jag helt glömt bort att jag hade stödstrumpor på mig och när jag såg mina vader inklädd i nylonknästrumpor med svartspets under arbetsbyxorna blev jag så chockad att jag skrek. Jag kände mig oerhört queer just då.

Allt gott,
Malin

Efter närmare ett halvår eller så har jag återfått förra sommarens fornstora glans. Nämligen ananasfrisyren!

Jo, en kan verkligen argumentera för att jag borde ha kommit på något nytt. Men jag vill inte förändra ett vinnande koncept även om jag lät det växa ut på sidorna under vintern. Det behöver bli längre och varmare under vinterhalvåret.
Men en sak som är ny, vilket den uppmärksamme redan har lagt märke till. Jag matchar skjortan efter mina rosiga kinder!

Allt gott,
Malin

Jag har nämnt det tidigare men jag tänkte ändå uppdatera. Idag är det vernissage för utställning Skräp! på Tekniska museet där jag har agerat teknisk koordinator samt gruvarbetare. I korta drag har projektet gått ut på att mellanstadieelever har fått bygga en stad av skräpmaterial som nu kan beskådas på Teknorama. Resultatet är tämligen fantastiskt.

Allt gott,
Malin

Peter Rimsby har blivit vald till ny ordförande för Stockholm Pride och säger sig komma att fokusera hårt på att stabilisera ekonomin de närmaste tre åren. Vilket ju känns välbehövligt och som ett gott fokus. Det framkommer också att Rimsby tidigare varit sekreterare i Svenska Brukshundsklubben – vilket jag tycker är en fantastisk merit.

Jag skulle anställa en sådan person direkt. Att hantera hundägare kräver sin sociala kompetens och styrning. Däremot skulle jag inte anställa Cesar Millans aka mannen som talar med hundar. Djurpsykologer känns alltigenom som en tämligen shady business. Ungefär som surdegshotell.

Allt gott,
Malin

Jag älskar saker som är onödigt små. Alla saker som är gjorda i miniatyr roar mig något oerhört. Kanske ligger själva förtjusningen i att det är som någonting ”riktigt” fast litet! Jag har inte riktigt analyserat saken djupare än så utan har glatt konstaterat att jag gillar saker som är onödigt små och det är i alla händelser en sådan obetydlig egenskap att det knappast gör någon förargad.

Och därmed inte sagt att jag inte gillar saker som är onödigt stora också;

Allt gott,
Malin

PS. Föreställ er den mutter som en drar åt med den där! DS.

Denna vecka hade jag en ledig dag. Det var igår. En lördag utan att behöva arbeta för att plocka upp alla lösa trådar på söndag. En kan tänka sig att jag skulle tillbringa dagen med att göra något avkopplande eller något spännande. Ett avbrott ifrån vardagen osv osv. Istället flyttar jag min platoniska livspartner med tillhörande sambo och bohag. Inte nog med att jag gör det. Jag gör det också med ett oroväckande glatt humör och aldrig sinande energi. Gott så. Jag misstänker att det är för att visa att jag minsann fortfarande hör till familjen – trots att vi inte bor ihop längre.

På kvällen gick jag på 30-årsfest. Det var mitt ex som fyllt år och bjudit in till sin nya lägenhet. Jag klädde upp mig, gick dit och var trevlig. Vad jag inte visst när jag klev innanför dörren var att jag under kvällens lopp skulle ha fingret i Hanna Hellqvists mun. Jag ska stoppa er redan nu, innan era tankar om obsceniteter och ormgropar riktigt dragit igång. Det var i rent demonstrativt syfte. Hanna hade nyligen dragit ut en visdomstand som lämnat efter sig en grop i tandköttet som hon fick gå och tömma varje gång hon ätit något. Mycket enerverande naturligtvis.

Jag kände mig mycket lycklig lottad som inte dragit ut någon visdomstand.

Allt gott,
Malin