Att befinna sig i sjukdomstillstånd är kanske det värsta jag vet. Inte så att jag blir gnällig eller otrevlig i någon större utsträckning utan snarare då jag inte blir sjuk särskilt ofta. När jag väl insjuknar blir jag förvånad och brukar i normala fall ignorera det faktum varpå sjukdomstillståndet drar ut på tiden.

Denna gång har jag vidtagit ordentliga åtgärder tidigt under sjukdomstillståndet. Redan igår, när symptomen uppmärksammade mig om sin existens, intog jag horisontalläge och sov. Jag sov i stort sett hela eftermiddagen och idag känns det redan bättre. Så nu sitter jag här med en liten scharfs runt halsen och jobbar hemifrån. Det går inte riktigt i fulltakt men betydligt snabbare än igår.

Ikväll vill jag nämligen vara någorlunda frisk då det vankas bjudmiddag hos finaste M & M. Jag hoppas att det finns whisky i huset – ska ju vara bra mot halsont har jag hört.

Allt gott,
Malin

Alltså. Denna dagen i bemärkelsen ”Alla Hjärtans Dag”. Meningslösheten förkroppsligad.

Allt gott,
Malin

I grunden är jag en glad person, jag skrattar alltid lite för högt men just sådär varmt och hjärtligt som gör att folk inte irriterar sig på mig utan själva blir lite glada. Inbillar jag mig i varje fall. Därmed inte sagt att jag är sprudlande hela tiden, särskilt inte på morgonen. Mitt morgonhumör gör sig bäst i tystnad och ensamhet egentligen.

Det rimmar illa i sällskap med Pi de morgnar vi vaknar tillsammans. Snarare är det hon som vaknar och jag som sakta men säkert går från sömn till ett sömnlikt tillstånd. Jag brukar lösa det genom att prata så lite som möjligt men i morse satte en smärre olycka käppar i hjulet för min strategi. En överbliven öl från helgens 30-årsfest hade blivit liggande i min ryggsäck och jag lät den igår kväll ligga kvar. Det skulle jag inte gjort eftersom den av outgrundlig anledning gått sönder och läckt ut större delen av sitt innehåll.

Mina långkalsonger som låg i väskan hade följdaktligen absorberat större delen. Jag blev naturligtvis tvungen att städa upp röran och Pi’s modiga försök att kommunicera och peppa mig föll inte i den godaste av jordar. Kort sagt gör jag klokt i att behålla min policy om att ej tala förrän jag fått åtminstone en (1) kopp kaffe i kroppen.

Allt gott,
Malin

Det har inte gjorts många knop den här helgen, om en säger. Ska presentera helgen i punktform så får vi se:

– Premiär med tillhörande fest under fredagskvällen
– Ta mig ut till järnaffär och köpa slagborr (den är så himla gullig!)
– Gå på IKEA med gullig tjej (hon är nästan lika gullig som slagborren)
– Möta upp vänner och gå på teater igen
– Ta med berörde vänner till Roxy och låta de bju’ på god dryck
– Bli medsläpad på Megaloppis i Solna och köpa tio filmisar
– Ligga raklång i säng och äta bullar

Jo, kanske hann med en del i alla fall. Hur som helst tror jag att jag ska börja ägna mig lite åt fysisk aktivitet i veckan. Bullarna igår gjorde visserligen underverk för sötsuget men ställde till det med samvetet.

Allt gott,
Malin

Kanske borde jag ha blivit mer entustiastisk när nyheten om var och när Stockholm Pride 2012 kommer gå av stapeln. Det är svårt att peppa inför något som förknippas med sol, värme och flator överallt när iskylan kopplat ett så hårt grepp om fingrarna att det är svårt att öppna handen. Jag misstänker att pridepeppen kommer börja någongång efter påsk. Eller så snart jag kan gå utan tumvantar igen.

Vi kan säga att jag använder mig av ’försiktighetsprincipen’ i frågan. Det är viktigt att saken utreds i sin helhet innan vi går till beslut.

Allt gott,
Malin

Ibland sover jag över hos Pi och eftersom det bara finns en nyckel och hon börjar så förjordat tidigt nödgas jag motvilligt att gå upp med henne. När vi ska gå ifrån hennes lägenhet på morgonen brukar jag alltid vara färdig först. Generellt sätt kan man säga att jag brukar vara färdig först, det beror inte på något sätt att jag är snabbare än vad hon är. Snarare beror på det att jag inte har så många moment mellan det att jag stiger upp och det att jag är redo att gå. Pi har desto fler.

I vilket fall som helst kan det ha hänt att jag har uppmärksammat det någon gång när vi varit på väg på fest eller så. Att hon tar längre tid på sig. Därför misstänker jag att hon var mycket nöjd när hon hann före mig ut i hallen i morse och leende muttrade något om ”tjejer, alltså” innan vi åkte ner. På väg mot bussen hinner vi kanske sextio meter innan hon stannar upp och inser att hon glömt sin mobiltelefon. Vi skiljs åt där, vi ska ändå åt olika håll snart och hon går betydligt snabbare än vad jag gör vilket skulle resultera i att jag sinkade henne.

Måhända flinar jag en stund i min ensamhet om att jag minsann var först ut ur dörren ändå. Men jag slutar snart, det är sannolikt att jag genom det här inlägget gräver min egen grav. Ska vi slå vad om hur många dagar det tar innan jag glömmer något av vikt?

Allt gott,
Malin

Min allra käraste platoniska livspartner har tillsammans med sin kille inhandlat en lägenhet från 50-talet i söderförort. Med anledning av detta har jag kallats in för att lägga golv. Då är det bara att ta på sig blåbyxorna och bli Benke. Benke är en enkel person – tycker om att kroppsarbeta, säger inte mer än nödvändigt och är nöjd så länge det finns en sticksåg eller en kap i närheten.

Eftersom Mallan har stor krav på den estetiska skönheten har hon givetvis valt ett golv som kräver mönsterpassning. Och det skulle ligga i linje med hennes personlighet att agera herrgårdinna och piska de inhyrda hantverkarna så till den milda grad att slavlönen inte känns riktigt värd. I det här fallet spelar det ingen roll – hon betalar inte ens ut slavlöner. Men istället är hon fin och kommer med peppande ord om hur bra det blir och serverar pad thai på vardagsrumsgolvet.

Alltså – inte för att hon är någon typ av häxa eller så. Fast det är hon.
På ett positivt sätt.

Allt gott,
Malin

Det är fredag idag och under dessa veckor när jag vikarierar på en teater och därför träffar samma kollegor varje dag sprider sig en god stämning i lokalerna när det vankas fredag. Visserligen knorras det om hur fort veckan gått men på det stora hela är det en rätt avslappnad attityd. Med anledning av det passar sig min klädsel extra bra då den verkligen är optimerad för mys.

Pappas gamla bruna manchesterbyxor, fiskartröja och så en mörkblå gubbkeps på det. Precis lagom. Ja, det är nästan att jag borde äta tacos ikväll – men icke. Det gjordes redan i onsdags.

Allt gott,
Malin

Jag har målat om en teaterlokal. Den ölen jag dricker nu, när allt är klart, är nog den godaste jag druckit.
Åtminstone denna sidan nyåret.

Allt gott,
Malin

Hej bloggen!

Jag är ledsen att jag varit frånvarande ett par dagar, det är bara så fasligt mycket på jobbet. Du ska inte tro att jag har glömt dig eller så, tvärtom tänker jag på dig varje dag. Det kanske dröjer ett par dagar till innan du får min fulla uppmärksamhet så tills dess får du roa dig med denna bild av mig från min senaste resa till Göteborg. Jag kan inte riktigt förklara bilden mer än med att det som händer i Göteborg, det tar jag inte riktigt ansvar för.

Allt gott,
Malin