Hälsningar från idyllen
avEn vän påpekar dock att stämningen i bilden snarare signalerar Roy Andersson än Astrid Lindgren. Jag väljer att inte ta ställning.
Allt gott,
Malin
En vän påpekar dock att stämningen i bilden snarare signalerar Roy Andersson än Astrid Lindgren. Jag väljer att inte ta ställning.
Allt gott,
Malin
Jag hade egentligen förväntat mig att min förväntningar skulle krossas. Min pepp på hur gulligt Trosa skulle vara kändes orimlig när jag satt på bussen dit. Förmodligen misstänkte jag att en eller möjligen två gator skulle charma mig men att det i övrigt var en tämligen vanlig småstad.
Men nej – istället framstod mina förväntningar som grava underskattningar. Gulligheten visste inga gränser. Sedan lärde jag mig en mängd spännande fakta, som att en av stadens krogar är förlagda i det gamla fängelset. Det var pyttelitet, nästan som att det aldrig funnits några tjuvar i staden.
Allt gott,
Malin
Jag åker till Trosa idag, mina förväntningar på gemytlighet och mys är skyhöga. Och hade jag bott i Göteborg hade jag sannolikt hittat på någon rolig vits om detta.
Allt gott,
Malin
Om någon missat det så har Amerikas president uttalat sitt stöd för homoäktenskap. Detta är naturligtvis glada nyheter och ett steg i rätt riktning även om det är långt ifrån alla stater som ens erkänner äktenskap mellan samkönade personer, än färre som viger samkönade.
Således är det sannerligen en vinst att en amerikansk president uttalar sig samtidigt som jag innerligt hoppas att det får verkliga konsekvenser. Ord är fina men det är ändå lagarna och den övergripande attityden som avgör hur trygg en kan känna sig. Jag är försiktigt positiv.
Däremot är jag öppet positiv till den nya translagen i Argentina som ger landets transpersoner världens bästa lag för sina rättigheter!
Allt gott,
Malin
Maj är en bra månad. Inte bara för att risken för snö minskat dramatiskt utan framför allt för att jag ska ha oförskämt roligt de närmaste veckorna. Om en vecka tar jag bästis-Madde och Klara under varsin arm och styr kosan mot Berlin för en sån där gemytlig weekend i den tyska huvudstaden. Det där har jag ju skrivit om förut vill jag minnas och det är inte det som är poängen med det här inlägget.
Istället handlar det om hur månaden mot slutet kröns av en resa till västkusten, Göteborg och HBTQ-festivalen. Förra året åkte jag inte dit, vilket jag ångrar bittert idag. Att inleda sommaren med sol i ögonen på en spårvagn är ljuvligt och att får göra det med regnbågsflaggor runt omkring sig är ännu bättre!
Dessutom har HBTQ-festivalen en snyggare logga än Stockholm Pride. Fast det är såklart en högst personlig betraktelse.
Allt gott,
Malin
Jag har ofta tidsperioder då jag fascineras av diverse ämnen. En del återkommer med jämna mellanrum, som mitt stora intresse för mobiltelefoner, och andra försvinner för att inte återkomma på flera år, såsom min vilja att sticka. Just för tillfället begraver jag näsan i George R.R. Martins fantasyepos Game of Thrones, som HBO gjort tv-serie av. Vanligen blir jag inte särskilt engagerad av den här genren. Men mest rör det sig om att jag gör en distinkt skillnad mellan sci-fi och fantasy.
I korta drag är min ståndpunkt att sci-fi helt saknar verklighetsanknytning medan fantasy består fantasifulla historier. Alltså är zombies i nutid inte trovärdigt medan jag tycker att zombies i någon-slags-medeltid är det. Inte för en sekund vill jag låta påskina att jag är konsekvent eller logisk i mitt resonemang, däremot är jag orubblig. Ungefär på samma sätt som jag aldrig kommer kalla Östersjön för ett hav. Det är en bräckt sjö.
Allt gott,
Malin
Nej, inget särskilt sådär – men det var en mycket fin söndag.
Allt gott,
Malin
Som ni alla säkerligen är väl medvetna om är det fredag. Det är dessutom eftermiddag och om en jobbar kontorstider innebär det att blott ett par timmar kvar tills det blir helg. Nu jobbar jag förvisso inte kontorstider och mina arbetsdagar är inte begränsade till veckodagar men jag väljer i alla fall att intala mig själv att jag borde börja fredagspeppa vid den här tiden.
Så det gör jag. För det här roliga har nu blivit en förställning och den ska jag se i afton.
Allt gott,
Malin
Jag har fortfarande inte fått någon klarhet i huruvida My Little Pony är förbjudet i Ryssland eller inte. Men det har blivit påfallande tydligt att romcoms sprider skräck i landet och då inte den amerikanska varianten (där jag haft en viss förståelse) utan den svenska versionen av fenomenet. Den oskyldiga fredagsmysfilmen ’Patrik 1,5’ möttes av protester i Moskva då den inledde filmfestivalen Side by side.
Med ryska argument är jag förvånad att den alls får visas då den uppenbart har två homosexuella huvudkaraktärer som dessutom blir föräldrar. Att inte det räknas mer som hbtq-propaganda i det mörka öst än vad regnbågsflaggor gör är anmärkningsvärt i sig. Även om det största problemet är att det finns en lag alls. Gissningsvis skyddas ’Patrik 1,5’ av sitt konstnärliga uttryck även om Putin troligen inte går att finna i salongen. Å andra sidan är han knappast känd för sitt intresse för konst.
Allt gott,
Malin
Tyvärr hade jag ingen möjlighet att demonstrera igår, istället satt jag på en buss från barndomshemmet tillbaka till Stockholm. Jag kan försäkra er om att jag hellre gått i första-maj-tåg än att sitta instängd i en buss i sex timmar. Hade jag däremot varit ryss, kanske det varit lika bra att vara instängd i en buss. Där får en tydligen inte ens gå med regnbågsflagga längre. Fullständigt idiotiskt och oerhört skrämmande.
Dessutom funderar jag på hur långt ryska staten har dragit det. En kan ju tänka sig att även My Little Pony blivit förbjudet. Trist.
Allt gott,
Malin