Datortillgång igen
avSå. Nu ska ni få se bilden.
Och eftersom Mallan är så rabiat ska hon få återgälda mig med sangria i afton. Johodå, hon bjuder.
Allt gott,
Malin
Så. Nu ska ni få se bilden.
Och eftersom Mallan är så rabiat ska hon få återgälda mig med sangria i afton. Johodå, hon bjuder.
Allt gott,
Malin
Det är inte det att jag inte velat skriva i bloggen idag utan den har snarare förblivit ouppdaterad på grund av tidsbrist. Arbetsdagen har ägnats åt att bygga en ny bar på ett av min ”tusen” jobb och därefter har Kollektivet Pech-latt (där jag tidigare residerade) dragit sin sista suck. Med anledning av den sista sucken har jag nödgats flyttstäda ett badrum. Det gjorde mig inte lycklig.
När städet var klart drack vi varsin gravöl på det lokala etablissemanget och åt chips. Det gjorde mig lycklig. Nu var det inte så sorgligt att vi satt och ältade gamla minnen eftersom vi ses igen redan på lördag. Men vi kunde lika gärna har gjort det, för Kollektivet Pech-latt förtjänar både en och annan skål. Särskilt terapisoffan i hallen har varit platsen för både det ena och det andra…
Allt gott,
Malin
Inom några dagar flyttar jag ut ur mitt käraste kollektiv där jag tillbringat de senaste ett och ett halvt åren. Det är visserligen helt och hållet på eget bevåg men jag kan ändå inte undgå att känna mig en smula vemodig. För inom dessa väggar har jag upplevt otroligt många situationer och omvälvande känslor. Till exempel var det här jag upplevde min första blixtförälskelse (kan ju tyckas sent i livet – men så är det ibland) och det var följdaktligen även här som tårarna rann när det hela var över lika snart som det startade.
Alltid har mina kollektivkamrater stått där med en axel att låna ut, en bira att bjuda på eller en vanlig, enkel kram. Det är få människor i mitt liv som varit ett sådant stöd. Också få människor i mitt liv som varit ett sådant gissel. Men en får ta det salta med det söta, det goda med det onda och vad det nu heter. Mest av allt har det varit kärlek, rödvin och middagar kring runda bordet i köket. Dessvärre kommer hela kollektivet splittras inom snart eftersom andrahandskontraktet sägs upp och livet går vidare oavsett vad en själv känner i frågan.
Därför ska vi i afton fira av den här tiden rejält med Adjö-och-tack-för-fisken-festen. I skrivande stund håller jag på att förbereda för den. Tipsrundan är uppsatt, tilltuggen inhandlas av andra och jag har redan valt ut klädsel för kvällen. Det här med klädsel kan annars ta uppåt en 45 minuter nu för tiden. Fåfänga är väl ingen dygd men jag är en ”late bloomer” i frågan. Jag minns den gamla goda tiden när ett par jeans och en t-shirt var allt som krävdes. Som jag såg ut…
Allt gott,
Malin
Benke och Doris i köket.
Allt gott,
Malin
Som jag tidigare delgett er förvandlas jag ibland till Benke. Inte så att jag går in i en telefonkiosk och kommer ut som Benke utan han bubblar fram emellanåt – iblanda ofta, ibland mer sällan. Idag är han här. Han och Doris (kollektivets skånska göteborgare som bor här med jämna mellanrum) beslutade tidigare i veckan att ägna lördagen åt att laga matlådor inför arbetsveckan. Därför är köket nu något av ”a veggie heaven”.
Vi hade långt gångna planer på att skapa ’Benke & Doris Kök’ som någon typ av variant på ’Pluras kök’. Det har vi kanske fortfarande, men ingen av oss orkade dra igång en livestream. Så om det finns någon filmare därute som vill göra queera matlagningsprogram är det bara att höra av sig. Det är inte det att vi inte är intresserade, vi är enbart en smula lata såhär en lördag i augusti…
Allt gott,
Malin
PS. Bildbevis kommer! DS.