Det var ett par hårda dagar i Hälsingland vill jag lova. Men nu när det är klart kan jag avslöja att min platoniska svärmor blev ytterst nöjd med resultatet och att min platoniska livspartner dessutom var lycklig över att ha tillbringat sina första semesterdagar i mitt sällskap. Däremot var det dags att lämna henne och hennes duktiga kille i fred och istället ta tåget tillbaka till civilisationen.

Kan hända att jag också behövde semester från Molly, som annars var kul att leka med när det inte snickrades. En mycket söt liten fransk bulldog som dock är lika sur som hon ser ut på bilden, om hon inte får som hon vill alltså.

Stockholm tog emot mig med öppna armar och efter en välbehövlig dusch är jag redo för citylife igen. Peppar på sista helgen i stan innan Prideveckan och planerar att se solen gå upp från en klippa i Tantolunden. Det är ju också en exemplarisk plats att ta det där nattdoppet som en har längtat efter hela vintern. För den mera pryda och som kanske eftersträvar ett tillhåll för sig själv kan jag rekommendera mindre folktäta Reimersholme. Där kan en doppa sig i godan ro nästan jämt.

Allt gott,
Malin

En av de mer påfrestande sakerna med att vara egenföretagare är onekligen det här med semester. Det enda tillfället då jag är riktigt säker på att jag har semester är när jag åker iväg. När jag är hemma och har lite småsaker att fixa med, inget som är akut men som ändå är jobb, känns det inte riktigt som arbetstid och inte riktigt som semester. Mest för att uppdragsgivaren är jag själv och sålunda ingen jag behöver prestera inför och ingen som jag får skicka faktura till. Inte för att jag inte gör det jag ska, snarare är det trist med avsaknaden av tillfredställelse.

Som alla vet tar det oändligt mycket längre tid att göra saker som saknar deadline än att riva av ett ton jobb inom en viss tidsperiod. Å andra sidan hinner jag ägna mig åt andra saker, som att träffa vänner jag inte sett sedan februari och färgkoordinera mina pärmar. Till helgen blir det dock arbete igen, vi hann ju aldrig bygga klart bastun hos min platoniska svärmor. Och är det något jag inte vill så är det att hamna i onåd hos henne…

Allt gott,
Malin

Så. Nu ska ni få se bilden.

Och eftersom Mallan är så rabiat ska hon få återgälda mig med sangria i afton. Johodå, hon bjuder.

Allt gott,
Malin

Äntligen dags för bildkavalkad!

Det är viktigt att mäta så att det blir rätt längd på bastupanelen.

A och O är att ha en vacker utsikt när en kapar panelen.

Det kanske viktigaste av allt är att ha en tantverkare (obs att ej mitt påfund!) som en kan köra med medan en slappar lite i bakgrunden.

Allt gott,
Malin

Nu var det tänkt att jag skulle presentera en kavalkad av bilder från helgen i Söderhamn. Eller ja, kavalkad och kavalkad, hade väl åtminstone tänkt mig ett fotografi där Benke syns med hammaren i högsta hugg. Men när bilen rullade hemåt och jag dåsade till i baksätet försvann också mitt kontrollbehov och kameran med alla bilder blev således kvar i baksätet av hyrbilen. Lyckligtvis var min platoniska livspartner uppmärksam på detta och tog med sig kameran hem, där den nu ligger och väntar på mig.

Det var alltså den långa förklaringen till varför det här inlägget inte pryds av ett fotografi. Å andra sidan känns det långt mycket mer relevant att uppmana er till att skriva på följande uppror mot Ukrainas planer att införa en lag som starkt begränsar hbtq-personers rättigheter. Det tar dig ungefär 45 sekunder.

Allt gott,
Malin

Om bara några timmar samlar jag ihop mina verktyg och drar norröver för att bygga bastu. Jag misstänker att det kommer vara strålande väder även i Hälsingland och att det kommer premiärdoppas i Östersjöns bräckta vatten. Egentligen har jag två huvudsyften med den här resan att inte bränna sönder min ljusa hy och att röka pipa medan jag ser ut över solnedgången. Det kommer jag förmodligen lyckas åstadkomma.

Bastun ska byggas på min platoniska livspartners lantställe. En kan säga att jag ska bättra på mina poäng hos den platoniska svärmodern. Hon har redan ett gott öga till mig så jag tror inte att det blir några konstigheter. Sist Benke var och jobbade hängav han sig åt golvläggning – naturligtvis åt Mallan.

Allt gott,
Malin

Jag tycker om god mat och uppskattar en vällagad gryta med en passande rött vin till. Det kan jag äta vilken dag i veckan som helst och långkok, för smakens skull, är inget jag är främmande för. Rena delikatesser som svindyra ostar och liknande kan ge mig stor njutning. Med det inte sagt att jag är fin i kanten eller så. Jag är dessutom barnsligt förtjust i det svenska fredagsmysets högtidsmåltid: tacos!

Särskilt gillar jag själva ritualen kring det, som innan själva ätandet. Alla grönsaker som ska hackas, de olika rörorna som ska tillagas och sedan färsen. Och när en sedan äter sin tacos. Mången diskussion har urartat kring det korrekta sättet att äta sin taco, jag kommer inte med några svar men kan konstatera att det finns nästan ohanterligt många sätt.

Jag och min platoniska livspartner delar denna passion för den oerhört förenklade svenska versionen av det mexikanska köket. Så till den grad att vi brukar träffas med jämna mellanrum för att spisa den raritet. Min platoniska livspartner hävdar att vi äter cross-over efter som hon alltid har sweet chilisås i guacamolen. Hur som, ingen gör godare guacamole än hon!

Allt gott,
Malin

Från och med om femton minuter ungefär kommer jag ta påsk. Det innebär att jag kommer vara fruktansvärt ledig fram till och med 10 april 8:00. Under morgondagen flyr jag huvudstaden med min platoniska livspartner och hennes familj. Min plan är att ägna mig åt vedklyvning, piprökning och konjak i en stuga med braskamin och sjöutsikt. Jag kanske också läser en god bok, skrattar högt och diskuterar livet med min platoniska livspartners sambo.

Dessutom ska jag i afton äta godis för första gången på tre månader. Jag borde vara peppad inför det men faktum är att jag inte känner ett brinnande behov. Det gör däremot Pi – som inte heller ätit godis på tre månader. Så om min godiseufori uteblir får jag helt enkelt snylta på hennes.

Allt gott,
Malin

Denna vecka hade jag en ledig dag. Det var igår. En lördag utan att behöva arbeta för att plocka upp alla lösa trådar på söndag. En kan tänka sig att jag skulle tillbringa dagen med att göra något avkopplande eller något spännande. Ett avbrott ifrån vardagen osv osv. Istället flyttar jag min platoniska livspartner med tillhörande sambo och bohag. Inte nog med att jag gör det. Jag gör det också med ett oroväckande glatt humör och aldrig sinande energi. Gott så. Jag misstänker att det är för att visa att jag minsann fortfarande hör till familjen – trots att vi inte bor ihop längre.

På kvällen gick jag på 30-årsfest. Det var mitt ex som fyllt år och bjudit in till sin nya lägenhet. Jag klädde upp mig, gick dit och var trevlig. Vad jag inte visst när jag klev innanför dörren var att jag under kvällens lopp skulle ha fingret i Hanna Hellqvists mun. Jag ska stoppa er redan nu, innan era tankar om obsceniteter och ormgropar riktigt dragit igång. Det var i rent demonstrativt syfte. Hanna hade nyligen dragit ut en visdomstand som lämnat efter sig en grop i tandköttet som hon fick gå och tömma varje gång hon ätit något. Mycket enerverande naturligtvis.

Jag kände mig mycket lycklig lottad som inte dragit ut någon visdomstand.

Allt gott,
Malin

Min allra käraste platoniska livspartner har tillsammans med sin kille inhandlat en lägenhet från 50-talet i söderförort. Med anledning av detta har jag kallats in för att lägga golv. Då är det bara att ta på sig blåbyxorna och bli Benke. Benke är en enkel person – tycker om att kroppsarbeta, säger inte mer än nödvändigt och är nöjd så länge det finns en sticksåg eller en kap i närheten.

Eftersom Mallan har stor krav på den estetiska skönheten har hon givetvis valt ett golv som kräver mönsterpassning. Och det skulle ligga i linje med hennes personlighet att agera herrgårdinna och piska de inhyrda hantverkarna så till den milda grad att slavlönen inte känns riktigt värd. I det här fallet spelar det ingen roll – hon betalar inte ens ut slavlöner. Men istället är hon fin och kommer med peppande ord om hur bra det blir och serverar pad thai på vardagsrumsgolvet.

Alltså – inte för att hon är någon typ av häxa eller så. Fast det är hon.
På ett positivt sätt.

Allt gott,
Malin