Äntligen har jag Stockholm under fötterna och kyla runt omkring mig igen! Mallorca i alla ära men min hjärna slutar att fungera strax efter att temperaturen når 25 grader så en kan således konstatera att jag varit hjärndöd i närmare en vecka. Inget ont i det, jag skulle säga att semester närmast har det som främsta syfte. Däremot var det utomordentligt skönt att landa på Arlanda, frysa lite men i varje fall kunna tänka klart.

Till min stora förnöjelse lyckades jag skydda min ljusa hy och har undvikit att anta den hallonröda kulör som jag förutspådde. Därmed inte sagt att jag är brun men jag skulle påstå att jag åtminstone är ljusbeige numera. Och det, mina vänner, är en enorm framgång för att vara jag. Dock blev jag attackerad av ett havsvidunder som brände mig först vit och sedan röd med intensiv smärta som följd. Lyckligtvis missade vidundret Daisy (tatueringen på skuldran) med en hårsmån så det är egentligen ingen större skada skedd. Kommer inte ens få ett ärr vad det verkar, vilket gett dignitet till mitt semesteräventyr.

Det finns betydligt mycket mer att rapportera från den här resan som exempelvis turerna i flatmobilen, den inneboende knöligheten i kollektivsemester samt vilken årets sommardryck är. (Obs att ej sangria!) Och jag lovar att lämna fullständig rapport när jag har den tiden. För tydligen är min försommarsemester slut och jag måste börja arbeta igen. Himla trist!

Allt gott,
Malin

På torsdag drar jag och ett gäng av de finaste vännerna på semester. Och det är ingen semester som helst utan en traditionell svennebananig resa till Mallis! Okej, vi kanske inte kör charter fullt ut eftersom vi har tillgång till boende på ön men vi kommer låtsas som att det är charter fullt ut. Vi har inhandlat hawaiiskjortor och stråhattar, samlat våra bästa sangriarecept och packat ner flipflopsen.

Som vanligt är mitt stora mål att inte anta en hallonröd kulör (även om det skeppet så att säga redan seglat) samt att har oförskämt roligt. Utgången lär bli en av två möjliga. Det allra bästa blir den dag vi hyr vespor och kör som tokar längs spanska småvägar, alternativt den kväll då vi går på tjejhaket där ”Publiken är ung, vacker och undantagslöst kvinnlig.”*

Allt gott,
Malin

*OBS! Äkta citat från guidebok.

Tydligen har jag blivit en sådan person som filmar mina semestrar och sedan gör små filmer av dem. Jag lägger klippen fint i ordning i mitt filmredigeringsprogram, lägger till några lustiga titelrader och sedan en peppig låt över alltihopa. Det ska medges att detta görs helt utan några konstnärliga anspråk, jag erkänner omgående att jag inte är mer än skapligt bevandrad inom filmkonsten och min förmåga att filma stabilt är klart bristfällig. Rent praktiskt löser jag det genom att låta filmen gå åtminstone dubbelt så fort i slutresultatet – då märks det inte så noga att horisonten är sned emellanåt.

Och medan jag sitter här och redigerar min andra semesterfilm förstår jag att det är precis samma beteende som min egen gode far uppvisade i min barndoms dagar. Särskilt tänker jag på den där filmsnutten från lekplatsen hemma på området där mitt fyraåriga jag står, fly förbannad och stampande med foten i sanden samtidigt som jag skriker åt pappa att ”Sluta fimla!”

Jag minns den där ilskan än idag, när en är liten och arg och den vuxna som retar upp en blir road så till den milda grad att det aldrig skulle falla den in att avbryta vad det nu är som gör den lilla så arg. Så lovar jag mig själv att åtminstone alltid sluta fimla om mitt eventuella, framtida barn skulle be mig.

Allt gott,
Malin