Igår var det en sprakande hemmafest tillsammans med fina människor. En kan säga att det var kvinnor var en än såg och när signalen gick från köket var det dags för shots. Signalisten var väl synlig med en ljuvlig röd kalufs. Det var en bra kväll, men av förklarliga skäl (tequila) har det varit en mindre bra morgon. Nu börjar dock livet återvända till mig och jag ska bege mig ner mot Pride Sergel.

Gissningsvis blir det lika varmt som igår och idag ska jag inte göra misstaget att lämna huden oskyddad. Jag har en förarglig tendens att skifta i rött (tänk hallon) då på ett samma som signalistens hår sken igår. När det är hår är det en lite annan sak än när det är ens armar. Klart att det är roligt när folk ser en, men det finns bättre anledningar att synas än svedd hud…

Allt gott,
Malin