Jag skulle gilla det om det var snygg graffiti!

/Elaine

Den senaste veckan har jag tänkt rätt mycket på mina vänner och hur lyckligt lottad jag är. Alla är riktigt snälla, omtänksamma, smarta, roliga och vi förstår varandra. Det är en klick som har följt med genom alla åren. Några andra vänner har man förbluffat upptäckt att vi inte har något gemensamt förutom tiden som man har varit vänner. Det är en ganska chockerande upplevelse när man sitter och pratar med en gammal vän och plötsligt känner ”Men vem sjutton är du egentligen?!” och vännen känner samma sak tillbaka. Det är en lite läskig med också befriande känsla eftersom man plötsligt förstår varför det inte har klickat på länge. Tiden går och vi förändras, ibland åt olika håll. Men ibland så kanske man bara pratar helt olika språk, orkar inte översätta och går vidare. Jag har tyvärr inga retoriska knep för hur man tacklar det, men allt behöver inte tacklas. Nepp, nu ska det skrivas bok inte blogg!

/Elaine

På det här cafét skrev jag min bok Härskarteknik – den fula vägen till makt. Och två kaptiel till den nya boken blev till här också. Det är något magiskt med Doma, det är många författare som sitter här och skriver. 2007 satt jag här med Inti Chavez Perez och ha klurade på boken Pittstim här samtidigt som jag skrev Härskarteknik.

Inti!

Men det kom även upp tankar på nya böcker som Respekt.

Inti och jag på författarpromenad i NY 2007.

/Elaine, författare

Det här är min älskade vän Stefan som Gustav och jag bor hos i NY. Han ska vara min bestman när G & jag gifter oss! Jag kommer få en sinnesjuk möhippa då jag kommer önska att jag valde en annan bestperson. Man vet aldrig vad Stefan kan hitta på!

Gustav och jag kollar streetart i West Village!

Gustav stormtrivs med NY streetart! 🙂

Obama, r u there? Nope, flaggan var inte uppe utanför Vita huset.

One way – up!

Gustav och jag på väg till en fantastisk gayklubb – Greenhouse!!! Vi dansade som galningar till grym house!

Broadway shopping!

Min kärlek.

Så här lycklig är man i NY! :o)

/Elaine

Nu börjar NY vistelsen lida mot sitt slut! Det har varit en massa jobb men också en hel del nöjen. Det är alltid kul att träffa vännerna här borta.

De lever ett helt annat liv. Allt är så individualistiskt, inte alls som Sverige där så mycket är kopplat till ens ålder. Vissa saker ska bara ske vid vissa tidpunkter och de tidpunkterna är kopplade till ålder i Sverige. Men inte här, här är allt kopplat till din egna vilja. Det är skönt att komma hit, slippa frågor om barn och giftemål bara för att man närmar sig 30.

Sen fick jag jobba i Washington, börja från noll. Skillnaden med att börja från noll i Washington mot Sverige var att ingen frågade vad jag hade gjort, utan vad jag kunde göra. Fin fråga tycker jag!

Det gjorde att jag kände lite hopp inför mitt första retorikseminarium i USA, nu skulle jag visa dem vad jag kan.

Och det med rak rygg (trots att jag var skitnervös).

Under min föreläsning dagen innan fick jag en massa pepp från Cynthia de Lorenzi. En otroligt framgångsrik och ödmjuk person, jag beundrar alla som lyckas behålla den kombinationen.

Sen fick jag kliva in i historiska platser där historiska tal har framförts. Lincoln memorial 28:e augusti 1963 – I have a dream.

Att få stå där King stod för 47 år sedan kändes mäktigt.

Och se den utsikt han hade, fast men några fler i publiken. 🙂

Det är inte klokt vilka spår hans tal har satt i historien. Det får mig att tänka på Sverige idag. Jag hoppas innerligt att vi kommer få vår egen King eller Queen som inte hatar rasister utan älskar jämlikhet.

/Elaine Bergqvist, filosoferar i Washington

Nu är sightseeingturen färdig! Det var mäktigt att ställa sig på Lincoln memorial och kika på samma utsikt som Martin Luther King hade när han höll sin historiska tal I have a dream!

Jag visar bilder i morgon. Nu är det dags för mitt första retorikseminarium i USA, härligt att slipa på engelskan lite. Blir en bra uppvärming inför Swedbank på lördag, den föreläsningen är också på engelska. Klädsel, lite buisness och party. Partybuisness kanske är min stil numera. 🙂

/Elaine, retorikkonsultar i Washington

200 personer hade samlats för att lyssna och jag kände mig ganska lugn fram tills scenen var under mina fötter. Skojiga Elaine var som bortblåst, istället pratade jag allvarsamt om retorik och hur viktigt det är att man behärskar konsten att få folk att lyssna. Det var knäpptyst, några skratt ibland. Jag tackade för mig och klev av scenen med en tanke ”Det här gick åt helvete!”. Jag tänkte att jag gömmer mig på damernas tills alla har gått, men klistrade ändå på mig ett leende och gick runt och hälsade. Folk var ur-trevliga och jätteimponerade! Reagans närmsta rådgivare under flera år Shelby Scarbrough överöste mig med komplimanger och vi hade en massa skoj att prata om. Sen träffade jag Cynthia de Lorenzie som driver Success in the city. Otroligt varm och framgångsrik kvinna! Jag får visa bilderna i morgon, men nu ska jag på lite sightseeing och sen blir det en timmes retorikseminarium. Men det är lustigt att hur man upplever sig och hur andra upplever en står oftast långt i från varandra, speciellt när man är nervös. Skönt!

/Elaine

Hej vänner, nu är jag i Washington och ska göra ett snabbt träningspass innan jag drar till den svenska ambassaden där föreläsningen kommer vara! Träningspass?! Ja, min PT David låter mig inte vila bara för att jag är i Washington – det här ska göras nu:

Mån 27/9

Jag känner mig peppad som bara den, trots Resumés lilla miss om att Snacka Snyggt ska retorikträna ”elitmänniskor” – det är ju vanligt folk vi ska träna. Klädsel idag, vet jag att några läsare undrar över. Först tänkte jag en svart klänning från Boss som jag köpte igår.

Men sen tänkte jag ”This is America!” och gick på mina fördomar, så det blev det här:

Nu gäller det!

/Elaine retorikkonsult

Hej vänner! Är fortfarande i NY och förenar nytta med lite nöje. Men i morgon gäller det. Samma dag som pressrealesen om min nya retorikbyrå skickas ut i Sverige så ska jag försöka charma en ny publik och ett nytt land. Det känns häftigt att börja på 0 men också lite läskigt. Man vet ju inte om det som funkar i Sverige funkar i USA. Här kanske jag måste ta i ännu mer eller mindre? Mer buisness och mindre humor och/eller mer av allt?

Håll gärna tummarna åt mig! Känns som jag inte riktigt kan förbereda mig, får vara beredd istället. Läsa av publiken på plats, vara spontan och utnyttja kairos. Att börja på 0 tror jag gör en ödmjuk och ger förståelse för dem som kommer gå våra retorikkurser och börja på 0. Jag kan säga ”jag förstår att det är jobbigt”, men att känna med kunden tror jag är viktigt också. Jag kommer troligen känna mig så här:

Men se ut så här:

Det är retorik!

Checka in Snacka Snyggts öppna retorikkurs, om du också vill lära dig hur man gör! Ok, dags att lämna buisness och dra ut på lite äventyr med vännerna.

/Elaine Bergqvist, retorikkonsult i New York :o)

/Elaine