Huvudbudskap: 

”Verklighetens folk är de som gör sitt yttersta i vardagen”.

”En röst på kd är en röst på fler vårdplatser”

”Jag tycker inte vinst är dåligt”

”Jag är för jämställdhet, men jag kallar mig inte feminist”.

”Kan man inte jobba så ska man inte jobba”.

”Kristdemokraterna är inte anarkister”

”Tilltron till den offentliga vården är inte tillräckligt hög, men den har ökat”.

Helhetsintryck: Inledningsvis är det en pressad Hägglund som sitter i utfrågningen, svårast har han att förklara sina egna citat som utfrågarna konfronterar honom med. Mot slutet kliver lusigkurren Hägglund fram. När han ska svarar fel på programledarens fråga kring det mest populära tv-programmet i år som var bröllopet svarar han; ”Jasså, det visste jag inte. Jag såg inte det… jag var där!” Humor är Hägglunds starka kort.

Kroppsspråk: Har bra ögonkontakt med båda utfrågarna. Det han säger är i harmoni med budskapet, han ser bekymrad ut när han säger att en fråga är svår och glad ut när något är glatt. Han har mycket mer trovärdighet än de politiker som ibland kan se botox-injicerade ut när de pratar om lycka.

Argumentation:

Hägglund försökte hålla samma linje som Reinfeldt har gjort den senaste tiden. Påvisa hur mycket bra det har gått för Sverige, men programledarna gjorde det svårt för honom att blicka framåt då han konfronteras med citat han gjort bakåt i tiden. Det gör att första halvan av debatten blir ett försvarstal mot de homosexuella och tidigare citat. Men mot andra halvan lättar det upp och han använder humor för att vinna väljarnas välvilja (bevevólus).

Återkommande ord/fraser: Idag hade Hägglund en förkärlek att värdera frågorna han fick, ett sätt att köpa betänketid men också slösa på taltid.

”Det här en svår fråga”, ”Det är en viktig fråga”, ”ja.. hur svarar man på det”, ”jag är glad att den frågan kommer upp”,

Retoriska giftpilar mot De rödgröna: 

Han ägnade ingen tid åt att prata om De Rödgröna. Vid tillfälle pratade han om Vänstern och om Sahlins frekvent använda ord ”stupstock”; ”Stupstock är ett förfärligt uttryck”.

Fallgropar:

”Din röst gör att vi ska göra vårt bästa för att nå våra mål, sen får vi se hur långt det räcker. “Så här skapar du inte tillit (pistis). Det här var Hägglunds svar på varför han inte lyckades uppfylla Kd:s. bensinskattsmål. Vill han få röster i detta val ska ha undvika meningar som denna.

”Det har tittats på det” Det här är ett diffust påstående som kan lura åhörarna att tro att något har gjorts. Hägglund borde vara mer konkret än så. Följfrågor bör ställas här som ”Vem har tittat på det?”, ”när och hur gjordes det?”, ”Vad blev slutsatsen?”.

/Elaine, retoriker

Se klippet och läs analysen här!

/Elaine, retoriker

Analysen för Aftonblandet kan ni läsa här!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Huvudbudskap:
”Vi måste vara ett framgångsrikt land när det gäller att dra till oss duktiga människor”.
”Rättvisa för mig är inte att alla tjänar lika mycket utan att det ska löna sig att arbeta”.
”Det finns fördomar från svenska arbetsgivare”.
”Man kan inte täcka ansiktet i en undervisningssituation, man måste kunna se varandra i ansiktet och i ögonen – undervisning är dialog”.
”Jag vill bygga kapacitet för framtida hot”.
”Det finns ingen viktigare fråga än klimatfrågan”.

Helhetsintryck:
Han vågade för en gångs skull bli lite personlig trots att han blev lite obekväm när programledaren frågade om hans adopterade barn och rädslan över att de skulle bli diskriminerade. Men att han trots det vågade prata om sina känslor och egna erfarenheter lyfte hans retorik idag. Björklund kan ibland framstå som saklig och opersonlig, det gör honom visserligen trovärdig men inte särskilt folklig. I dag drog han in både hans barn och mamma – det gav honom en mjukare framtoning. Dock var han väldigt hal när han fick frågor han inte ville ta.

Kroppsspråk:
Han ägnar ungefär 70% åt att titta på programledarna och 30% till att titta ner i bordet. Det är få personer som har förmågan att se folk i ögonen när de tänker efter. Hade han bara tittat ner i bordet hela tiden så hade trovärdigheten sjunkit avsevärt, men ögonkontakten hjälpte honom. Det var stor skillnad mot den talarstolskramare han var under Almedalsveckan. Kroppsspråket livades upp när han pratade om sina egna erfarenheter och det var också det som lyfte hans retorik idag.

Argumentation:
Han hade en hel del ethos-argument där han åberopade sina egna erfarenheter för att övertyga tittarna:
”Jag har varit med tillräckligt länge för att…”
”Jag har barn i skolan…”
”Jag inrättade skolinspektionen…”

 Han spelade även på känslor (pathos) för att övertyga tittarna om han kände för flyktingpolitiken.
”Min mamma kom hit som krigsflykting en gång i tiden”

 Kul att han genomskådade programledarnas fråga som var utformad som ett falskt dilemma ”Kunskap eller kreativitet”:
”Man ska inte välja kreativitet istället för kunskap, kreativitet kommer av kunskap”
 
Återkommande ord/fraser:
”Måste”, ”framgångsrikt land”, ”jag är självkritisk”, ”Jag vill att Sverige ska vara framgångsrikt”, ”rimlig”, ”nja”, ”den attityden stör mig”.
 
Fallgropar:
 ”Nja” är mänskligt, men Björklund sa det alldeles för ofta.
 ”Frågan får ställas till Stockholms läns landsting, jag kan inte ta ställning”, han var hal till många frågor och de kan tolkas som att han är osäker på svaret.
 ”Det är en personlig fråga”, politiker är inte bara politiker de är personer också, därför bör Björklund inte vara rädd för att vara personlig.

Retoriska giftpilar:
Det var endast två retoriska attacker mot De Rödgröna, imponerande med tanke på att ju närmare valet desto mer hätskt stämning brukar det vara. Att citera dina motståndare är det bästa sättet att sänka dem. :

”Får jag göra en ovanlig sak? Får jag berömma Lars Ohly? Han säger att man ska sänka marginalskatt för idrottsmän för att attrahera dem till Sverige. Varför inte fler än idrottsmän?”

”De (Vänsterpartiet) förslår fyra miljarder, men dom pengarna finns inte.” Sakliga argument (logos-argument) är också bra attacker som inte väcker sympatier till motståndarna. Slår attackerna över så har de motsatt effekt, de väcker sympatier till den som blir attackerad, som fallet Palme vs Fälldin 1976.

/Elaine Bergqvist, retoriker

Nu är jag hemma, dödstrött efter en härlig morgon hos SVT.

Jag fick träffa min ”soffgranne” i Gomorron Sverige sex gånger till – trevliga och supersmarta statsvetaren Jenny Madestam. Vi kommer att kommentera partiledarutfrågningarna framöver. Så var lika tappra som om och stig 06.43 några dagar framöver.

Sen hade vi även Mona Sahlin till bords, hon skulle in i studio efter oss så vi satt och snackade lite. Jag fick veta att partiledarna generellt sätt inte får så mycket retorikträning förutom i början av karriären:

Sahlin: Jag har ju varit med i mer än trettio år!

Jag: Hur håller du dig lugn när programledarens ställer hetsiga frågor?

Sahlin: Jag är en rätt lugn person, men så får man ju inte brusa upp för då kommer du säga att jag har skött mig dåligt.” sa Sahlin och skrattade lätt och jag skrattade nervöst med henne. :o)

Ja hörrni det är inte alltid lätt att retorikexperta och möta dem man har sagt skött sig bra eller dåligt retoriskt. Varför är det inte lätt? Jo för alla kan ännu inte skilja på retorik och person. Fast Sahlin kunde definitivt det och vi hade ett jättetrevligt möte!

Näe, vet ni vad. Nu ska jag sova lite. 

/Elaine retoriker, 

”Lilla gumman” är inte bara en titulering som är en härskarteknik utan även en tekniksajt för tjejer. Tekniksajten gick på en bluff för några dagar sedan om en ladder som hämtar energi från skuggan. Resumé gottar sig självfallet i händelsen med all rätt. Teknik och tjejer kanske inte går ihop för fördomsfulla själar och tyvärr får ju de mer vatten på sin kvar när ”Lilla Gumman” tror på ”Shadowpower”.Sjukt rolig artikel när de hela tiden refererar till ”Lilla gumman”, som de faktiskt heter. Notera hur ofta journalisten skriver ”Lilla gumman”, han skulle kunna säga ”dem” ibland, men det blir ju inte lika roligt då.

Det som dock är tragiskt i hela den här nyheten är att det med största sannolikhet inte hade varit lika stor grej om en tekniksajt för killar hade gått på bluffen. Fast hade teknisajten hetat ”Lilla gubben” så hade säkert de fått smaka också.

/Elaine

Sitter på hotellrummet på Piteå Stadshotell och snackar lite med Eva Buskas. Vi pratar om vad Mona Sahlin bör och inte bör göra i morgon när hon blir utfrågad av Svt. Vad det är kan ni läsa om i Aftonbladet i morgon! Härskarteknikutbildningen gick skitbra, 70 entusiastiska bankpersoner lyssnade och skrattade.

Nu ska jag träna lite och sova så jag är på alerten för morgondagen.

Sov gott!

Hälsningar från Piteå!

/Elaine, retoriker

Helhetsintryck

Borg: Det som gör Borg trovärdig är att han har en resonerande retorik, sparsamt kroppsspråk och saklig ton. Det passar bra när man pratar siffror och fakta. Han bemöter attackerna snyggt, ”smakar” på De Rödgrönas politik men spottar sedan ut den – inte med pajkastningsretorik utan siffror. Det gör att Borg framställs som resonerande och saklig på samma gång. Kan dock riskera att framstå som själlös när han aldrig rör en min.

Östros: Östros var riktigt skicklig i denna debatt! Även han har en sparsam retorik. Man kan inte prata som Martin Luther King när man pratar ekonomi och siffror. Men det som gör honom snäppet vassare än Borg idag är att han blandar in egna erfarenheter (ethos) i siffrorna (logos).” Min mamma kommer från ett arbetarhem, hon var städerska. Säg aldrig till mig att jag inte bryr mig.”

Huvudbudskap

Borg: ”Vi har bättre ordning än de flesta andra länder”, ”De nya jobben finns i servicesektorn”

Östros: ”Sänker man skatter för dem som har det bra ställt så har vi inte pengar kvar”, ”Det finaste vi har är den stora ungdomsgenerationen som är på väg.” ”Vi ska införa en skattehöjning på förmögna.”

Kroppsspråk

Borg: Lika dynamisk som en nyhetsuppläsare, alltså obefintligt. Precis som det ska vara när man pratar siffror och fakta.

Östros: Lika dynamisk som Katarina Sandtröms kroppsspråk med inslag av småleenden ibland, fast Östros småleenden är malplacerade.

Återkommande fraser/ord: Notera de olika epiteten Östros/Borg ger ordet ”Skatt”

Borg: ”Ordning och reda”, ”För oss”, ”Måste”, Skattebörda”, ”Skattebomber”, ”I politik måste man prioritera”

Östros: ”Chockhöjning”, ”Skattebidrag”, ”Straffbeskatta”, Riktade skattelättningar”. ”Arbetslösheten har ökat mer än Europas genomsnitt.”

Bevingade ord:

Borg: ”Vi vill ha en melon av välfärd!” (Som svar på frågan om att han ser välfärdens kärna som en vindruva)”

Östros: ”Sverige mår bäst när vi håller ihop landet”

Utfrågningen:

Borg: Lyckas vrida attackerna mot honom till fördelar för Alliansen. A-kassan kallar han en ”Omställningsförsäkring” och attackerar indirekt De Rödgröna genom att lyfta det han tycker är deras syn på det ”Ett Bidragssystem”. Han vrider även attacken om ”överinvesteringar i järnvägen” till omsorgen till folket på landsbygden; ”De åker bil och vi vill inte straffbeskatta dem.”

Östros: är skicklig, hans svarar på de värderande frågorna som blir anklagelser men att svara sakligt på frågan och attackera tillbaka. När utfrågaren indikerar att Östros inte skulle bry sig om servieanställda och städerskor så svarar inte bara Östros på frågan utan höjer dessutom sitt ethos(trovärdighet) med orden: Min mamma kommer från ett arbetarhem, hon var städerska. Säg aldrig till mig att jag inte bryr mig.” Reinfeldts frekventa attack ”Fastighetsskatten den gamla finingen” sänker Östros med att poängtera att det endast är 1% som får höjd skatt; 99% får sänkt eller oförändrad skatt.”

Fallgropar:

Tomas Östros: Han småler ibland när han får frågor och det gör att han kan betraktas som en översittare.

Anders Borg: Svarar inte på frågorna utan propagerar istället för Alliansens politik. Det är fult och snyggt på samma gång.

/Elaine Bergqvist, retoriker

Schyman inleder lugnt, hon har en förtroendeingivande röst och en närvaro som man nog inte kan träna sig till. De retoriska giftpilarna mot Åkesson är så välformulerade att de känns harmlösa. ”Du är så okunnig att det är genant” säger Schyman, inte med förakt utan hon ser nästan omsorgsfull ut som en oroad mamma till Åkesson. Det gör att Åkesson tappar fokus lite och tittar bort på ett sätt som nästan blir komisk. Det är inte Olofsson han möter i ringen nu, den matchen var en retorisk knockout som Åkesson vann. Denna gång har han en motståndare som behärskar debatttekniken bättre än de flesta andra partiledare. De retoriska fallgroparna för Schyman är när hon bemöter Åkessons påståenden med ”Det stämmer inte”. Retorik är konsten att övertyga, hon borde övertyga tittarna om att hans påståenden inte stämmer, det gör man med argument. Du kan inte bara säga tesen, utan förklara vad den grundas på.

Åkesson är en av de skickligaste debattörerna bland politikerna, han behärskar de retoriska knepen. Han utnyttjar tittarnas pathos (känslor) och även nyheterna för att förstärka sin tes om muslimernas tendenser till våldtäkt. Det gör han med en bild på Sakineh mohammadi som är dömd till stening. Han håller upp bilden under några minuter då Schyman har ordet och allt fångas i bild. Vi hör Schyman i bakgrunden men ändå så talar bilden Åkesson håller i handen högre. Utan att överrösta Schyman med rösten så gör Åkesson det med bilden.

Vi har läst om hennes öde och det svenska folket föraktar det, men helt plötsligt håller Åkesson – ”Islamhataren” – omsorgsfullt i bilden av Sakineh. – Bryr han sig om muslimer helt plötsligt, kan en och annan fråga sig. Förvirringen kan hjälpa SD eftersom de då inte framstår som renodlade muslimhatare som vissa påstår. Hans retoriska giftpilar mot Schyman är skickliga eftersom han helt enkelt citerar henne som motargument ”Du jämför svenska män med talibaner.” De retoriska fallgroparna för Åkesson är hans statestik som han nämner utan att nämna siffror, det saknar därmed fakta (logos). ”En stor del av våldtäkterna är importerade”, samtidigt vet säkert Åkesson hur effektivt skrämselretorik är. Rädda personer tänker sällan logiskt, säger man ”BU!” så springer de utan förklaring.

Retorisk vinnare? Helt klart oavgjort!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Nu gör jag mig i ordning för en föreläsning jag ska ha i Uppsala om Interkulturell retorik. Så går jag in i garderoben för att klä mig smart. Och med det menar jag att jag inte vill ha en uppförsbacke i kommunikationen. Det skulle jag ha om jag klädde mig för sexigt. Hur ser man smart ut? Många som har träffat mig har tyckt att min blotta uppenbarselse gjorde att jag såg blåst ut. Vilken kommentar att kläcka till nån ”Jag trodde du var blåst, men du är ju smart!” Kanske för att jag inte ser ut som den här mannen.

Einstein var smart!

Hur som helst så blev det något som jag kände mig bekväm i, det är inte så dumt utan ganska så smart!

Uppsala nu kommer jag!

/Elaine