Huvudbudskap:

”Vi hade 750.000 långtidssjukskrivna när jag tillträdde, nu är det 100.000 färre plus 100.000 färre förtidspensionerade”.”Vi var tydliga med att skillnaden på att arbeta och inte arbeta skulle synas”.

”Vi bryter det tidigare ständigt växande sjukskrivningsantalet, det är Alliansen som har brutit den trenden”.”Reformer bärs av myndigheter”.

”Den som tycker om Sverige röstar inte in Sverigedemokraterna i regeringen”.

”Jag har inte den tydliga konstruktionen, men vi är tydliga i ambitionen”.

Helhetsintryck: Han matchade slipsen med studion precis som Hägglund gjorde, genomtänkt men också uppenbart. Det började knackigt när de ställde honom känsliga frågor om specifika fall som utförsäkrade Carina(se fallgropar). Men det var tydligt att ambitionen var att vrida de kritiska frågorna till andra positiva åstadkommanden som Reinfeldt hävdar att Alliansen åstadkommit. Reinfeldt pekade på positiva men var samtidigt hal när det gällde att besvara de kritiska frågorna.

Kroppsspråk: Reinfeldt var inte den ”dynamiska pingstpastorn” han liknade under Almedalstalet, men han var heller inte den ”ledsna hunden” när han sa att något var roligt. Han har fått balans i kroppsspråket hamnat i mitten och det är en stor skillnad mot för sex månader sedan. Retoriskt har han vuxit.

Återkommande ord/fraser: ”Vi”, ”Omställningsförsäkring”, ”Våra bedömningar”, ”Arbetslinje”, ”Jag var väldigt tydlig”, ”Det är min uppfattning”, ”Ordning”, ”Det menar jag”, ”Jag lovar inte allt till alla”, ”Ohälsotalen”, ”Morötter”,

Bevingade ord:

”Den perfekta reformen är inte uppfunnen”,

”Jag ska först ta in vad svenska folket har sagt och sen tar vi våra beslut”.

”Glädjande nog har jag inte stått still i min utveckling de senaste 17 åren” (Om de nya moderaterna)

Argumentation: ”Vi har säkert gjort en del fel, men att säga det ger sken av att vi inte gjort något rätt”, Han vrider skickligt de negativa spåren till att belysa de positiva. Han ställer sig själv mot experternas uttalanden med argumentet ”Jag menar att” med emfas på ”jag”. Han ställer sig själv över experterna. Med folkets förtroende så kan det vara skickligt, men 16 dagar innan valet så kan det också vara hybris. För övrigt har han övervägande pragmatisk linje, han skulle väga in en del känsloargumentation (pathos) för att framstå mer som en ledare som inte bara har hjärna bakom uttalandena utan även hjärta.  

Retoriska giftpilar: De enda uttalade attackerna var riktade mot SD.

”Sverigedemokraterna har bara en enda idé och det är bara att synas så mycket som möjligt.”

”Den som tycker om Sverige röstar inte in Sverigedemokraterna i regeringen”.

Fallgropar: Han undviker att prata om det specifika – utförsäkrade Carina. IStället pratar han om gruppen utförsäkrade hypotetiskt och nämner dem som ”Ohälsotalen”. Risken är att han betraktas som kylig när han inte nämner Carina specifikt först och bemöter hennes fråga. Han skulle ha gått från den specifika, nämnt Carina vid namn, och sen gått över till det allmänna för att visa att han såg Carina och resten av de långtidssjukskrivna. Ett sätt att väcka patos.

Reinfeldt förkastar Sverigedemokraterna men ger inget rakt svar kring frågan om han kan tänka sig samarbeta med dem.

Elaine Bergqvist, retoriker

Lånad från Hägglunds blogg som också småsnackade :o)

Humor är hans vapen! Jag fick ett trevlgt retoriksnack med Hägglund i pausen av hans utfrågning. Det är en lyx att få träffa partiledarna och diskutera deras retoriska strategier! Här ser ni Jenny Madestams och mina bedömningar av Hägglunds utfrågning. Gomorron Sverige 06.43 sändes det.

/Elaine Bergqvist, retoriker

Huvudbudskap: 

”Verklighetens folk är de som gör sitt yttersta i vardagen”.

”En röst på kd är en röst på fler vårdplatser”

”Jag tycker inte vinst är dåligt”

”Jag är för jämställdhet, men jag kallar mig inte feminist”.

”Kan man inte jobba så ska man inte jobba”.

”Kristdemokraterna är inte anarkister”

”Tilltron till den offentliga vården är inte tillräckligt hög, men den har ökat”.

Helhetsintryck: Inledningsvis är det en pressad Hägglund som sitter i utfrågningen, svårast har han att förklara sina egna citat som utfrågarna konfronterar honom med. Mot slutet kliver lusigkurren Hägglund fram. När han ska svarar fel på programledarens fråga kring det mest populära tv-programmet i år som var bröllopet svarar han; ”Jasså, det visste jag inte. Jag såg inte det… jag var där!” Humor är Hägglunds starka kort.

Kroppsspråk: Har bra ögonkontakt med båda utfrågarna. Det han säger är i harmoni med budskapet, han ser bekymrad ut när han säger att en fråga är svår och glad ut när något är glatt. Han har mycket mer trovärdighet än de politiker som ibland kan se botox-injicerade ut när de pratar om lycka.

Argumentation:

Hägglund försökte hålla samma linje som Reinfeldt har gjort den senaste tiden. Påvisa hur mycket bra det har gått för Sverige, men programledarna gjorde det svårt för honom att blicka framåt då han konfronteras med citat han gjort bakåt i tiden. Det gör att första halvan av debatten blir ett försvarstal mot de homosexuella och tidigare citat. Men mot andra halvan lättar det upp och han använder humor för att vinna väljarnas välvilja (bevevólus).

Återkommande ord/fraser: Idag hade Hägglund en förkärlek att värdera frågorna han fick, ett sätt att köpa betänketid men också slösa på taltid.

”Det här en svår fråga”, ”Det är en viktig fråga”, ”ja.. hur svarar man på det”, ”jag är glad att den frågan kommer upp”,

Retoriska giftpilar mot De rödgröna: 

Han ägnade ingen tid åt att prata om De Rödgröna. Vid tillfälle pratade han om Vänstern och om Sahlins frekvent använda ord ”stupstock”; ”Stupstock är ett förfärligt uttryck”.

Fallgropar:

”Din röst gör att vi ska göra vårt bästa för att nå våra mål, sen får vi se hur långt det räcker. “Så här skapar du inte tillit (pistis). Det här var Hägglunds svar på varför han inte lyckades uppfylla Kd:s. bensinskattsmål. Vill han få röster i detta val ska ha undvika meningar som denna.

”Det har tittats på det” Det här är ett diffust påstående som kan lura åhörarna att tro att något har gjorts. Hägglund borde vara mer konkret än så. Följfrågor bör ställas här som ”Vem har tittat på det?”, ”när och hur gjordes det?”, ”Vad blev slutsatsen?”.

/Elaine, retoriker

Analysen för Aftonblandet kan ni läsa här!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Huvudbudskap:
”Vi måste vara ett framgångsrikt land när det gäller att dra till oss duktiga människor”.
”Rättvisa för mig är inte att alla tjänar lika mycket utan att det ska löna sig att arbeta”.
”Det finns fördomar från svenska arbetsgivare”.
”Man kan inte täcka ansiktet i en undervisningssituation, man måste kunna se varandra i ansiktet och i ögonen – undervisning är dialog”.
”Jag vill bygga kapacitet för framtida hot”.
”Det finns ingen viktigare fråga än klimatfrågan”.

Helhetsintryck:
Han vågade för en gångs skull bli lite personlig trots att han blev lite obekväm när programledaren frågade om hans adopterade barn och rädslan över att de skulle bli diskriminerade. Men att han trots det vågade prata om sina känslor och egna erfarenheter lyfte hans retorik idag. Björklund kan ibland framstå som saklig och opersonlig, det gör honom visserligen trovärdig men inte särskilt folklig. I dag drog han in både hans barn och mamma – det gav honom en mjukare framtoning. Dock var han väldigt hal när han fick frågor han inte ville ta.

Kroppsspråk:
Han ägnar ungefär 70% åt att titta på programledarna och 30% till att titta ner i bordet. Det är få personer som har förmågan att se folk i ögonen när de tänker efter. Hade han bara tittat ner i bordet hela tiden så hade trovärdigheten sjunkit avsevärt, men ögonkontakten hjälpte honom. Det var stor skillnad mot den talarstolskramare han var under Almedalsveckan. Kroppsspråket livades upp när han pratade om sina egna erfarenheter och det var också det som lyfte hans retorik idag.

Argumentation:
Han hade en hel del ethos-argument där han åberopade sina egna erfarenheter för att övertyga tittarna:
”Jag har varit med tillräckligt länge för att…”
”Jag har barn i skolan…”
”Jag inrättade skolinspektionen…”

 Han spelade även på känslor (pathos) för att övertyga tittarna om han kände för flyktingpolitiken.
”Min mamma kom hit som krigsflykting en gång i tiden”

 Kul att han genomskådade programledarnas fråga som var utformad som ett falskt dilemma ”Kunskap eller kreativitet”:
”Man ska inte välja kreativitet istället för kunskap, kreativitet kommer av kunskap”
 
Återkommande ord/fraser:
”Måste”, ”framgångsrikt land”, ”jag är självkritisk”, ”Jag vill att Sverige ska vara framgångsrikt”, ”rimlig”, ”nja”, ”den attityden stör mig”.
 
Fallgropar:
 ”Nja” är mänskligt, men Björklund sa det alldeles för ofta.
 ”Frågan får ställas till Stockholms läns landsting, jag kan inte ta ställning”, han var hal till många frågor och de kan tolkas som att han är osäker på svaret.
 ”Det är en personlig fråga”, politiker är inte bara politiker de är personer också, därför bör Björklund inte vara rädd för att vara personlig.

Retoriska giftpilar:
Det var endast två retoriska attacker mot De Rödgröna, imponerande med tanke på att ju närmare valet desto mer hätskt stämning brukar det vara. Att citera dina motståndare är det bästa sättet att sänka dem. :

”Får jag göra en ovanlig sak? Får jag berömma Lars Ohly? Han säger att man ska sänka marginalskatt för idrottsmän för att attrahera dem till Sverige. Varför inte fler än idrottsmän?”

”De (Vänsterpartiet) förslår fyra miljarder, men dom pengarna finns inte.” Sakliga argument (logos-argument) är också bra attacker som inte väcker sympatier till motståndarna. Slår attackerna över så har de motsatt effekt, de väcker sympatier till den som blir attackerad, som fallet Palme vs Fälldin 1976.

/Elaine Bergqvist, retoriker

Klädsel korrekt! Jag? Ganska trött, tar en tupplur i taxin. 

/Elaine, retoriker

På förekommen anledning har det frågats om man kan lita på oss retoriker under valrörelsen. Jag har under året fått förfrågan att retorikträna politiker under valrörelsen. Jag har tackat nej eftersom det skulle kännas märkligt att retorikträna t.ex. Reinfeldt och sedan bedöma honom ”opartiskt” i tv. Jag är heller inte engagerad i något parti, just för att värna om integritet och oberonde i expertanalyserna i Svt och Aftonbladet.

Mina analyser påverkas enbart av partiledarnas retoriska prestationer. Jag har vid olika tillfällen utsett både Reinfeldt och Sahlin till vinnare och förlorare retoriskt, och beroende på vem det blivit så har jag ibland blivit anklagad för att sympatisera med deras politik. Jag tycker att Hitler var en lysande och karismatiskt talare, men det gör mig inte till en nazisympatisör. Och att jag inte tycker Björklunds tal i Almedalen var lysande gör mig heller inte till en Rödgrön sympatisör.

Förändras politikernas retorik så förändras de retoriska bedömningarna, så enkelt är det och det är också så det ska vara.

Allt gott och tack för era frågor!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Här har ni Henrik Fexeus och mig i Svt:s smink, visst är vi solbrända! Brun utan sol verkar vara högprioriterat.  – Men Elaine, du är ju mulatt…” kanske ni tänker. Det stämmer, men jag är gul i ansiktet men nu blev jag brun! Inslaget gick helt ok, vi hann inte säga så mycket men jag lovar att lägga in det här så snart jag kan. Nu ska det minglas med Svt-folket. 

/Elaine, retoriker

Japp mina vänner, idag är det dags för mig att ”walk my talk” eller för er som föredrar svenska ”leva som jag lär”. Det blev ju en debatt kring huruvida jag och/eller SVT Aktuellt mobbade Sahlin i inslaget. Det ska diskuteras i Debatt ikväll där jag ska vara med klockan 20.00. Jytte Guteland som är/var arg på mig och Aktuellt kommer att vara där. Jag hoppas att det inte blir allt för trist stämning, men Debatt är ju inte direkt ett kärleksprogram. Ni får gärna komma med feedback efter, det kan man aldrig få för mycket av. Men snälla, inga rabiesutbrott eller syrliga kommentarer. Det blir så tragikomiskt på nåt sätt.

Men jag är alltid öppen för konstruktiv kritik. Det har jag inga problem med.

Nu mot Ohly och hans tal som jag är mycket nyfiken på!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Se så pigg jag ser ut nu, SVT har ju förtjusande makeupartister! Ska man behålla sminket tro? Jag ska ju plåtas av Sanna Sjöswärd i eftermiddag! Hon är en fantastisk fotograf och författare. Visst är hon vacker!

Jag har träffat henne några gånger och är sån jordnära och charmig person. Jag som retoriker har väldigt svårt att koncentra mig på det hon säger för hon har EXAKT en sån röst som jag skulle vilja att alla kvinnor hade. Djup, trovärdig och hypnotisk. Hon är inte bara fotograf utan författare också. Jag läste ut hennes bok på tre dagar, ”Min mamma är en persisk prinsessa.” Hör mer om den här:

/Elaine, retorikexpert