Helhetsintryck: 

Hon inleder aggressivt och tar sitt ställningstagande mot Sverigedemokraterna och mot att Alliansen inte varit tydliga på frågan om vad de gör om SD skulle bli vågmästare. När programledarna inte nöjer sig med svaret som Wetterstrand ger gång på gång så omformulerar hon sig inte utan artikulerar sakta svaret igen. Tydligt men lite väl pe-da-go-giskt för att prata med en vuxen person.

Även Wetterstrand har på sig lila för att matcha studion. Spännande att se vad partiledarna sätter på sig om studion är metallicfärgad 2014.

Läs hela analysen här!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Hellila och heltaggad! Analysen läser ni här!

/Elaine, retoriker

För er som vill läsa analysen så hittar ni den här.

Idag fick jag chans att prata retorik med urtrevliga Lars Ohly – partiledaren med Barry White-rösten.

Jag: Du verkade så lugn i utfrågningen!

Ohly: Tycker du?

Jag: Ja, nästan oförskämt lugn. Var du inte nervös?

Ohly: Jo, men jag har ju min röst som döljer det! (skratt)

Jag: Ja, det är din retoriska styrka du skulle kunna vikariera på Lugna favoriter!

Ohly: (skratt) Men jag har faktiskt spelat in ett inslag på radio, det gick riktigt bra!

Jenny Madestam och jag satt i soffan ihop som vanligt. Vi pratade om Ohlys retorik, alltifrån bröstpumpar till nervösa  skratt. Check it out!

/Elaine Bergqvist, retoriker

Huvudbudskap: 

”Åtta av tio tjänar på en Rödgrön politik”.

”Sextimmarsdagar är på sikt nödvändigt.”

”Vi har inte för låga skatter, vi har för dålig välfärd i Sverige”.

”Vi ska förhindra att de privata vinstintressena ska styra välfärden.”

”Jag tänker inte böja mig för opinionen, jag tänker fighta för delad föräldraledighet”.

”Sverige ska inte vara i krig i Afghanistan”.

”Jag tror att man beivrar brott genom att bekämpa orsakerna till brotten, inte genom att höja straffsatsen”.

Helhetsintryck: Ohly var nästan oförskämt lugn om man jämför med de andra partiledarna. Han pratade på sitt vanliga lugna manér även när han fick kritiska frågor. Och om det var något han sagt som han inte längre stod för svarade han helt enkelt ”jag tar tillbaka det”. Han hade en optimistisk ton då han talade om alltifrån synen på människan till att garantera välfärd. Men vilka skatter han ville höja svarade han inte på.

Kroppsspråk: Sparsamt och fokuserat. Han hade ögonkontakt med båda programledarna och skrattade emellanåt. Dock kunde engagemanget tydas som tveksamt när han till exempel sa ”Det här upprör mig så otroligt mycket” med en sval mimik. Men där kroppsspråket saknas hos Ohly vinner ändå rösten som är hans retoriska styrka.

Återkommande ord/fraser: ”Jag tar tillbaka det”, ”Garantera välfärden”, ”Vi kommer aldrig svika välfärden”, ”Rättvisperspektiv”, ”Frågan är märklig”, ”Det är en bra fråga”, ”Beivrar”, ”Vi”, ”Omfördelning i samhället”, ”Jämställdhet”, ”Investeringar”.

Bevingade ord: ”Välfärdens behov ska styra”, ”Vi ska utrota skillnaderna”,

Argumentation: Lars Ohlys oenighet med De rödgröna togs upp många gånger under debatten. Han dementerade inte oenigheten men kontrade med att vid tillfälle säga ”Precis som Mona Sahlin sa när hon var här”. Han använde sina egna erfarenheter (etos) för att styrka tesen om delad föräldraledighet. ”Idag finns det en modern pryl, bröstpumpen som min fru använde så jag kunde vara hemma med barnen i åtta månader”.

Han var skicklig i attackerna mot honom. De märktes att han hade studerat argumenten mot honom (refutatio). Har man gjort/sagt något fel ska man snabbt erkänna så att man kan gå vidare. Så Ohly slapp heta stolen som de andra partiledarna fick sitta i.

Retoriska giftpilar: 

”Vi kommer vara en regering för kärnvapen nedrustning till skillnad från denna regering”.

”Henrik Dorsin har en bror som är fotbollsspelare – Mikael och han är den som fick all talang i den familjen”.

”Den här regeringen administrerar en massarbetslöshet som vi måste få ner.”

Fallgropar:

”Det var ett dumt citat det tar jag genast tillbaka”. Problemet var att Ohly hade lite för många citat som han tog tillbaka och det gör honom mänsklig men inte lika mycket till en ledare.

Ohly svarade inte på frågan om vilka skatter han ville höja.

/Elaine Bergqvist, retoriker

Huvudbudskap:

”Vi hade 750.000 långtidssjukskrivna när jag tillträdde, nu är det 100.000 färre plus 100.000 färre förtidspensionerade”.”Vi var tydliga med att skillnaden på att arbeta och inte arbeta skulle synas”.

”Vi bryter det tidigare ständigt växande sjukskrivningsantalet, det är Alliansen som har brutit den trenden”.”Reformer bärs av myndigheter”.

”Den som tycker om Sverige röstar inte in Sverigedemokraterna i regeringen”.

”Jag har inte den tydliga konstruktionen, men vi är tydliga i ambitionen”.

Helhetsintryck: Han matchade slipsen med studion precis som Hägglund gjorde, genomtänkt men också uppenbart. Det började knackigt när de ställde honom känsliga frågor om specifika fall som utförsäkrade Carina(se fallgropar). Men det var tydligt att ambitionen var att vrida de kritiska frågorna till andra positiva åstadkommanden som Reinfeldt hävdar att Alliansen åstadkommit. Reinfeldt pekade på positiva men var samtidigt hal när det gällde att besvara de kritiska frågorna.

Kroppsspråk: Reinfeldt var inte den ”dynamiska pingstpastorn” han liknade under Almedalstalet, men han var heller inte den ”ledsna hunden” när han sa att något var roligt. Han har fått balans i kroppsspråket hamnat i mitten och det är en stor skillnad mot för sex månader sedan. Retoriskt har han vuxit.

Återkommande ord/fraser: ”Vi”, ”Omställningsförsäkring”, ”Våra bedömningar”, ”Arbetslinje”, ”Jag var väldigt tydlig”, ”Det är min uppfattning”, ”Ordning”, ”Det menar jag”, ”Jag lovar inte allt till alla”, ”Ohälsotalen”, ”Morötter”,

Bevingade ord:

”Den perfekta reformen är inte uppfunnen”,

”Jag ska först ta in vad svenska folket har sagt och sen tar vi våra beslut”.

”Glädjande nog har jag inte stått still i min utveckling de senaste 17 åren” (Om de nya moderaterna)

Argumentation: ”Vi har säkert gjort en del fel, men att säga det ger sken av att vi inte gjort något rätt”, Han vrider skickligt de negativa spåren till att belysa de positiva. Han ställer sig själv mot experternas uttalanden med argumentet ”Jag menar att” med emfas på ”jag”. Han ställer sig själv över experterna. Med folkets förtroende så kan det vara skickligt, men 16 dagar innan valet så kan det också vara hybris. För övrigt har han övervägande pragmatisk linje, han skulle väga in en del känsloargumentation (pathos) för att framstå mer som en ledare som inte bara har hjärna bakom uttalandena utan även hjärta.  

Retoriska giftpilar: De enda uttalade attackerna var riktade mot SD.

”Sverigedemokraterna har bara en enda idé och det är bara att synas så mycket som möjligt.”

”Den som tycker om Sverige röstar inte in Sverigedemokraterna i regeringen”.

Fallgropar: Han undviker att prata om det specifika – utförsäkrade Carina. IStället pratar han om gruppen utförsäkrade hypotetiskt och nämner dem som ”Ohälsotalen”. Risken är att han betraktas som kylig när han inte nämner Carina specifikt först och bemöter hennes fråga. Han skulle ha gått från den specifika, nämnt Carina vid namn, och sen gått över till det allmänna för att visa att han såg Carina och resten av de långtidssjukskrivna. Ett sätt att väcka patos.

Reinfeldt förkastar Sverigedemokraterna men ger inget rakt svar kring frågan om han kan tänka sig samarbeta med dem.

Elaine Bergqvist, retoriker

Huvudbudskap: 

”Verklighetens folk är de som gör sitt yttersta i vardagen”.

”En röst på kd är en röst på fler vårdplatser”

”Jag tycker inte vinst är dåligt”

”Jag är för jämställdhet, men jag kallar mig inte feminist”.

”Kan man inte jobba så ska man inte jobba”.

”Kristdemokraterna är inte anarkister”

”Tilltron till den offentliga vården är inte tillräckligt hög, men den har ökat”.

Helhetsintryck: Inledningsvis är det en pressad Hägglund som sitter i utfrågningen, svårast har han att förklara sina egna citat som utfrågarna konfronterar honom med. Mot slutet kliver lusigkurren Hägglund fram. När han ska svarar fel på programledarens fråga kring det mest populära tv-programmet i år som var bröllopet svarar han; ”Jasså, det visste jag inte. Jag såg inte det… jag var där!” Humor är Hägglunds starka kort.

Kroppsspråk: Har bra ögonkontakt med båda utfrågarna. Det han säger är i harmoni med budskapet, han ser bekymrad ut när han säger att en fråga är svår och glad ut när något är glatt. Han har mycket mer trovärdighet än de politiker som ibland kan se botox-injicerade ut när de pratar om lycka.

Argumentation:

Hägglund försökte hålla samma linje som Reinfeldt har gjort den senaste tiden. Påvisa hur mycket bra det har gått för Sverige, men programledarna gjorde det svårt för honom att blicka framåt då han konfronteras med citat han gjort bakåt i tiden. Det gör att första halvan av debatten blir ett försvarstal mot de homosexuella och tidigare citat. Men mot andra halvan lättar det upp och han använder humor för att vinna väljarnas välvilja (bevevólus).

Återkommande ord/fraser: Idag hade Hägglund en förkärlek att värdera frågorna han fick, ett sätt att köpa betänketid men också slösa på taltid.

”Det här en svår fråga”, ”Det är en viktig fråga”, ”ja.. hur svarar man på det”, ”jag är glad att den frågan kommer upp”,

Retoriska giftpilar mot De rödgröna: 

Han ägnade ingen tid åt att prata om De Rödgröna. Vid tillfälle pratade han om Vänstern och om Sahlins frekvent använda ord ”stupstock”; ”Stupstock är ett förfärligt uttryck”.

Fallgropar:

”Din röst gör att vi ska göra vårt bästa för att nå våra mål, sen får vi se hur långt det räcker. “Så här skapar du inte tillit (pistis). Det här var Hägglunds svar på varför han inte lyckades uppfylla Kd:s. bensinskattsmål. Vill han få röster i detta val ska ha undvika meningar som denna.

”Det har tittats på det” Det här är ett diffust påstående som kan lura åhörarna att tro att något har gjorts. Hägglund borde vara mer konkret än så. Följfrågor bör ställas här som ”Vem har tittat på det?”, ”när och hur gjordes det?”, ”Vad blev slutsatsen?”.

/Elaine, retoriker

Huvudbudskap:
”Vi måste vara ett framgångsrikt land när det gäller att dra till oss duktiga människor”.
”Rättvisa för mig är inte att alla tjänar lika mycket utan att det ska löna sig att arbeta”.
”Det finns fördomar från svenska arbetsgivare”.
”Man kan inte täcka ansiktet i en undervisningssituation, man måste kunna se varandra i ansiktet och i ögonen – undervisning är dialog”.
”Jag vill bygga kapacitet för framtida hot”.
”Det finns ingen viktigare fråga än klimatfrågan”.

Helhetsintryck:
Han vågade för en gångs skull bli lite personlig trots att han blev lite obekväm när programledaren frågade om hans adopterade barn och rädslan över att de skulle bli diskriminerade. Men att han trots det vågade prata om sina känslor och egna erfarenheter lyfte hans retorik idag. Björklund kan ibland framstå som saklig och opersonlig, det gör honom visserligen trovärdig men inte särskilt folklig. I dag drog han in både hans barn och mamma – det gav honom en mjukare framtoning. Dock var han väldigt hal när han fick frågor han inte ville ta.

Kroppsspråk:
Han ägnar ungefär 70% åt att titta på programledarna och 30% till att titta ner i bordet. Det är få personer som har förmågan att se folk i ögonen när de tänker efter. Hade han bara tittat ner i bordet hela tiden så hade trovärdigheten sjunkit avsevärt, men ögonkontakten hjälpte honom. Det var stor skillnad mot den talarstolskramare han var under Almedalsveckan. Kroppsspråket livades upp när han pratade om sina egna erfarenheter och det var också det som lyfte hans retorik idag.

Argumentation:
Han hade en hel del ethos-argument där han åberopade sina egna erfarenheter för att övertyga tittarna:
”Jag har varit med tillräckligt länge för att…”
”Jag har barn i skolan…”
”Jag inrättade skolinspektionen…”

 Han spelade även på känslor (pathos) för att övertyga tittarna om han kände för flyktingpolitiken.
”Min mamma kom hit som krigsflykting en gång i tiden”

 Kul att han genomskådade programledarnas fråga som var utformad som ett falskt dilemma ”Kunskap eller kreativitet”:
”Man ska inte välja kreativitet istället för kunskap, kreativitet kommer av kunskap”
 
Återkommande ord/fraser:
”Måste”, ”framgångsrikt land”, ”jag är självkritisk”, ”Jag vill att Sverige ska vara framgångsrikt”, ”rimlig”, ”nja”, ”den attityden stör mig”.
 
Fallgropar:
 ”Nja” är mänskligt, men Björklund sa det alldeles för ofta.
 ”Frågan får ställas till Stockholms läns landsting, jag kan inte ta ställning”, han var hal till många frågor och de kan tolkas som att han är osäker på svaret.
 ”Det är en personlig fråga”, politiker är inte bara politiker de är personer också, därför bör Björklund inte vara rädd för att vara personlig.

Retoriska giftpilar:
Det var endast två retoriska attacker mot De Rödgröna, imponerande med tanke på att ju närmare valet desto mer hätskt stämning brukar det vara. Att citera dina motståndare är det bästa sättet att sänka dem. :

”Får jag göra en ovanlig sak? Får jag berömma Lars Ohly? Han säger att man ska sänka marginalskatt för idrottsmän för att attrahera dem till Sverige. Varför inte fler än idrottsmän?”

”De (Vänsterpartiet) förslår fyra miljarder, men dom pengarna finns inte.” Sakliga argument (logos-argument) är också bra attacker som inte väcker sympatier till motståndarna. Slår attackerna över så har de motsatt effekt, de väcker sympatier till den som blir attackerad, som fallet Palme vs Fälldin 1976.

/Elaine Bergqvist, retoriker

Huvudbudskap: 

”1% får höjd fastighetsskatt, 99% får sänkt eller oförändrad skatt”.

”Vården ska ligga där behovet är som störst, inte där det ekonomiska utrymmet är störst”.

”Principen att skatten ska vara lika mellan lön och pension är viktigt”.

”Politik är inte bara att vilja utan att välja också. Valet för mig handlar om välfärden. Jag ser viktigare uppgifter för skatterna än Rut-avdraget”.

Helhetsintryck: Sahlin är inledningsvis lugn och det som man minst kan vänta sig från politiker – tydlig. Hon svarar på frågor, genomskådar de värderande frågorna och problematiserar dem. Hon kommer med snärtiga och ibland underhållande svar till svåra frågor som frågan ”Avgår du om Alliansen vinner?” hennes svar ”Nej, jag kommer ta över efter Reinfeldt den 20:e september”. Dock tenderar hon att bli visa irritation när hon får frågor som hon inte gillar. Som politiker behöver du inte gilla alla frågor, men för att få väljarnas gunst ska du ändå inte visa det.

Kroppsspråk: Hon har hela tiden ögonkontakt med programledarna, det väcker välvilja och gör att det känns som hon lyssnar. När Axel Gård Humlesjö läser upp tittarnas frågor tittar även Sahlin på honom, mycket snyggt. Det visar att hon är öppen för folkets frågor. När den ”otrevlige musikanten” sjöng illa om henne log hon och sa lugnt ”Jag har hört värre”.

Återkommande ord/fraser: ”För mig”, ”Möjligheternas land”, ”Jag menar allvar” ”Jag sa just”. Hon höjer sitt ethos genom att nämna auktoriteter hon håller med och medborgare hon har träffat:

”Jag håller med Barack Obama”.

”Jag har träffat en del av dem”.

Bevingade ord: De bevingade orden kom i anslutning med programledarens frågor, jag visste inte att Sahlin var så bra på att improvisera. Programledaren sa: Omställningen från bensinberoende kan inte komma i morgon.” och Sahlin svarar spontant: Nej, det är därför vi måste börja i dag!”

Programledaren: Vem städar hos dig?

Sahlin: Den som hinner.

”Det måste vara ordning och reda på arbetsmarknaden – inte bara i klassrummen.”

Argumentation: Anklagelserna om att De Rödgröna inte skulle bry sig om landsbygden på grund av bensinskatten besvarar hon med ”Vi är ärliga om bensinskatten”. Det indikerar att Alliansen inte skulle vara det, en subtil retorisk giftpil men också ett skickligt sätt att vrida anklagelse till fördel. Hon utvecklar argumentationen med att säga att deras bensinskatthöjning inte är något sensationellt ”Det har även Reinfeldt gjort”. Hon visar avslutningsvis omsorg till landsbygden med orden ”Jag vill att de ska kunna åka bil, men inte vara bensinberoende”.

Retoriska giftpilar mot Alliansen: ”Vi vågar säga det före valet; skatten måste höjas!” Hon indikerar att Alliansen inte vågar säga saker innan valet, en skicklig och subtil attack mycket bättre än hennes tidigare ”Men Fredrik Reinfeldt, vad har du gjort för Sverige…?”

Fallgropar: När Sahlin ska möta kritiken från städerskan Joanna så glömmer hon hennes namn och det blir ett trovärdighetsfall (ethosfall). Minns du inte namnet på folk så kan det kännas som de är mindra viktiga för dig; ”Den enda framtiden för kvinnor som…vad hette hon?”

Sahlin verkade både irriterad och osäker kring de utrikespolitiska frågorna.

Som alltid Sahlins monotona röst kan göra att hon inte känns engagerad och hennes BEtoningar på halva ord kan göra att hon missuppfattas. 

/Elaine Bergqvist, retoriker

Om hon gör bra i från sig så kommer jag kallas sossejävel, om hon gör dåligt ifrån sig så blir jag moderajävel. Vi får se hur det går, men kom ihåg att jag kollar retorik – inte politik! Mona Sahlin, nu är det din tur att snacka!