Följetongen kring ridanläggningen i Piteås framtida placering fortsätter. I förrgår skulle kommunstyrelsen rösta fram ett förslag till kommunfullmäktige. Men istället bestämdes att frågan ska utredas igen. Beslutet om ridhusets framtid skjuts därmed på framtiden ytterligare några månader.

Läs artikel i Piteå-Tidningen.

    Idag ska jag hjälpa till och rida en annan unghäst: Cochran. Hans ägare Pernilla frågade mig i lördags om jag kunde hjälpa henne att få honom att stå still när hon ska sitta upp. Hänvisade lite smickrande till mina hästar som jag kan parkera utanför puben helt lösa.
    Jo det är klart jag kan, svarade jag. Berättade standard att hon alltid måst korrigera honom om han tar ett steg osv. Det hade hon gjort men det funkade inte riktigt ändå svarade hon.
    Inne i ridhuset ledde jag honom till pallen och ställde upp honom. Fick honom att stå där ordentligt still innan jag påbörjade uppsittningen. Det gick utmärkt. Jag hann till och med sätta mig och ta stigbyglarna.
    Men så började han gå iväg. Jag korrigerade honom att flytta tillbaka till pallen. Det gillade han inte. Då korrigerade jag honom igen. Han blev ännu surare och då la jag på spöet på rumpan lite för att få tillbaka honom till ursprungsposition.
    Då blev han arg!
    Tog tre bockande volter innan jag fick tillbaka honom att stå vid pallen. Men sedan stod han där. Och rörde inte en fena!
    Oj, sa Pernilla. Men det var nog bra att det var en som vågade säga till honom. Han  är inte van att få upp sådana ”kärringar” på ryggen, konstaterade hon.
   
    Men det viktiga i kråksången är alltid berömmet. När Cochran väl stod vid pallen så samma sekund han kom dit så berömde jag massor. Hade jag inte gjort det = korrigera honom när han gör fel, berömma exakt timing när han gör rätt = Hade han aldrig förstått.
    Ska bli intressant och se hur han tycker om mig idag då. =)

    Tor håller på att låta rida in sin gamla travhäst. Den har gjort sitt på banan men har säkert många år kvar i livet. Han vill därför ge den en meningsfull tillvaro som ridhäst. Bra tänkt =)
    Vid prat över boxväggarna med greparna så kom det fram att han måste köpa en sadel till henne. Det slog mig då att jag kommer ju få en sadel över nu när Waggie pensioneras helt i april. Pijano behöver ju inte tre sadlar. Bättre jag säljer en och får in lite kulor.
    Vi provade sadeln och den verkar ligga bra. Han ska få låna den ett tag och känna in den så att den verkligen passar som den ska. Idag fick jag rida Big Hope, som märren heter. (Tor talar dessutom skånska så tänk han uttal på märrrrrren.)
    Tor var uppenbarligen stressad över att det inte skulle gå bra. Men det gjorde det såklart =) Vi red tillsammans med Pijano och Sanna i ridhuset. Unghästar (hon är bara 13 år) ska man rida tillsammans med äldre erfarna hästar (farbror Pijano är 12). Det funkade bra. Hästar är ju flockdjur. Vid ett tillfälle stannade Sanna och då stannade Big Hope också. Gullig =)

//Eva

En Fiat Uno kan behöva extra hästkrafter. Men det innebär inte att det var okej för den 58-årige bilisten att köra 25 mil med en ponny på 120 kilo i baksätet.

Nyheten finns att läsa här på Aftonbladet

  
  Fick till slut napp och Waggie blev skodd och fin om fötterna idag.
Skönt. Nu slipper jag vara stressad av det! Jag är som ni säkert har märkt, mycket noga med hovvården på mina hästar och att helt plötsligt stå utan hovslagare kändes inte alls bra.
    Hovslagaren tyckte förresten att det inte var så farligt. Kanske inte. Men Waggie kan definitivt inte gå ut på den blank-is vi har här i Stockholm utan rejäla broddar! Vet hästar som brutit benen av sig och fått avlivas för att ägarna inte haft riktigt på fötterna på dem. Huh! Hemska tanke!!
//Eva

   
Det är av yttersta vikt att noggrant städa logen varje gång innan man tar upp nytt hö eller halm. Gammalt hö och halm infekteras som blir liggandes kvar och sprider då detta till det nya.

    Dålig foderhantering kan leda till flera sjukdomar hos hästen, allt från hosta till kolik. Det är därför mycket viktigt att hantera och förvara foder på rätt sätt.
    Tänk dig att logen är hästen skafferi och tunnor är hästen kylskåp. Vattenkoppen är det glas hästen dricker ur och krubban är tallriken. Skulle Du vilja äta på en odiskad tallrik full av ingrodda matrester? Håll noga rent och torrt på alla ställen som hästen har sin mat. Svampar och bakterier kan vara bärare av viroser vilket kan göra hästen sjuk.
    Gammal halm och gammalt hö ”infekteras” på skullen. Det är därför viktigt att hålla rent där. Storstäda skullen varje gång innan nytt hö tas upp. Gammalt hö och halm kan man ta ut och bränna upp. Men se till att det görs en bra bit från stallet och att ingen brandrisk föreligger!
    När man köper in hö och hösilage ska man begära en foderanalys. Där framgår inte bara näringsvärdet utan även den hygieniska kvaliteten. Se upp för foderförsäljare som pressar om storbalat hö/halm till små balar. När man bryter sönder och pressar ihop på nytt har man sönder höet rent mekaniskt vilket förstör näringsvärdet samt gör höet dammigare.

Silagebalar ska förbrukas inom några dygn från och med att de öppnats.
    Använd din egen näsa och ögon varje gång du ska fodra. Allt foder som verkar vara dåligt ska kastas! Kolla dock var du får slänga det. Ibland får man inte slänga gammalt hö på dyngstacken beroende på vilket avtal man har med den som ska tömma stacken. Då får man ha ett separat ställe där det tas om hand för att sedan brännas.
    Gammalt eller smutsigt vatten är direkt farligt. Många gånger så undviker hästarna självmant att dricka dåligt vatten vilket leder till att de dricker för lite. Dricker hästen för lite blir ofta konsekvensen att det leder till kolik. Se därför till att hästen alltid får rent vatten både inne och ute i hagen.

Håll alltid rent där hö och hösilage förvaras. Hö och hösilage ska aldrig ligga direkt på betong eller stengolv utan lägg upp det på pallar. Sopa rent varje gång innan nytt tas upp.
    Ofta har man ett ställe där man väger upp hö och hösilage. Detta utrymme ska sopas rent varje gång innan man fyller på nytt. Sopa aldrig in damm till någon häst utan ta upp på en skottkärra och släng på dyngstacken. IKEA-kassar är väldigt praktiskt att väga upp i. Det blir då lätt för den som ska fodra att hantera. Lägg aldrig hö eller hösilage direkt på golvet. Ha träpall under.

Kraftfoderförvaring. Foto: Roland Thunholm
Förvara aldrig kraftfoder enbart i påsar. Foderlådor är praktiska att ta ur. Men några gånger per år ska man välta lådan och sopa ur den innan nytt kraftfoder fylls på.
Tunnor med lock som försluter kraftfodret är väldigt bra för att råttor och möss inte ska kunna bryta sig in. Tunnor är dessutom ganska lätta att diska ur. Torka tunnan med handduk noga så att inget fukt blir kvar innan du fyller på den.

I många år arbetade Magnus Dufbäck på Plåtmekano i Vansbro.
 För 15 år sedan sadlade han om och satsade på ett riktigt gammalt hantverksyrke då han utbildade sig till hovslagare.
 Det har han inte ångrat.

Artikel i  Dalademokraten.

Kommentar från Eva:
Nä det var ju det jag skrev nyss: Någon brist på arbete har de inte!

Den 42-årige linköpingsbon, som dömts till fängelse för att ha knivskurit en häst i Dalarna, ligger sannolikt inte bakom ett liknande dåd i Katrineholm i augusti förra året.
 Den bedömningen gör Henrik Sundling vid Katrineholmspolisen.

Läs nyheten i Katrineholms-Kuriren.

Min hovslagare är sjuk. Jagar efter någon annan med ljus och lykta. Hur svårt kan det vara egentligen? De är alla proppfulla med jobb och svarar sällan på sina mobiler. Det här är inte kul alls. =(

/Eva

PS. Är du arbetslös och tänker utbilda dig? Hovslagare är aldrig arbetslösa! DS.

    Satt och såg hästhoppningen från Zürich under middagen. Tänk vad en sekund kan gå snabbt. En sekunds tidsfel – så fick inte Roffe vara med i omhoppningen.
    Om det är irriterande för oss som tittar, vad måste det inte vara för honom i en världscupritt?
    Roligt var det i alla fall att se gamle Hugo Simon på hästryggen. Tänk. Det finns ”hopp”. Jämfört med honom kan jag kalla mig för rena ”ungdomen”.
    Vann gjorde hursomhelst irländska Jessica Kürten.