Halvard Nilsson är mannen bakom Gislaveds Frost-däck på 1980-talet. De var revolutionerande på flera sätt. Dels använde Halvard i sina dubbdäck det mjuka gummit som tagits fram enkom för dubbfria däck, dels försökte han minska antalet dubb i varje däck. Från standard ungefär 120 till 75.

Gummit var en succé som alla tog efter direkt, men bara 75 dubb räckte inte till.

Detta för att presentera Halvard som en man som inte kramar dubbdäck om han inte måste.

Därför är det spännande att läsa hans blogg

http://halvardnilsson.blogspot.com/2008/11/nonsens-om-dubbdck.html

Han skriver att när Oslo belade dubbdäck med straffskatt och fick ner användningen från runt 80 procent till 16 förra året så MINSKADE INTE partiklarna i nämnvärd omfattning.

Det finns alltså andra partikelkällor, även till de stora PM10.

När Ulla Hailton säger att 80 procent av partiklarna kommer från dubbdäcken har hon inte läst på särskilt bra. Inte en enda forskare har redovisat sittror i närheten av hennes påstående. Och luften i Oslo talar sitt tydliga språk.

Jag frågade Ulla Hamilton för en månad sedan vad man ska göra i Hamburg och andra europeiska storstäder som också har partikelvärden över EUs gräns på vårvintern. Jag har fortfarande inte fått något svar.

Sen vill jag kommentera kommentarerna på förra blogginlägget: Det är klart att även flygplan släpper ut partiklar. Alla förbränningsmotorer släpper ut partiklar av den lilla PM1-storleken som är tusen gånger mindre än PM10 och som tränger in i kroppens vävnader och orsakar cancer. Bilmotorer, båtar, gräsklippare och flygplan. Jag förstår inte vad som är så kontroversiellt med det?