Killarna kämpade till sig en trea i Falkenberg och även om Falkenberg sprattlade och kämpade tycker jag att det kändes helt okej. Det var svåra omständigheter – en taggad nykomling, vind, regn, men marginalerna är på vår sida, det har de verkligen varit inledningsvis och det är skönt när en sådan känsla sätter sig i gruppen, det skapar en trygghet.
Jag märker att jag skrev ovanstående som om jag fortfarande spelar. Det gör jag ju inte. Men jag ser mig fortfarande som någon som är med på planen. Vilket säger en hel del om mig.

I stället för mittfältsspel på Falkenbergs IP – jag lirade där på 1990-talet och mötte till exempel pappa Ajdarevic – blev det spel i Brännarehallen med killarna i Mycket Gutt FF. Fast bara i 30 minuter. Sedan slocknade ljuset. Och det gick inte att få igång igen. Vi hade nämligen glömt boka. Vi fick gå hem.

Och dagen efter tog jag Kalmar FF-bussen till Borås med mina U 17-killar för att möta Elfsborg. Vi åkte med ett ungt gäng – skador, avstängningar påverkar även här – men stod upp bra mot Tobias Linderoths killar.
Vi snackade kort innan matchen och jag hann tänka – ”undra om Linderoth minns hur kritisk jag var i media mot honom som balansspelare i landslaget i mitten av 2000-talet”. Om han nu mindes det sa han ingenting om det.
Elfsborg är ett av de ledande lagen i Sverige i den här åldersklassen och spelade verkligen konstgräsfotboll, men första halvlek var jämn och vi tog ledningen med 1-0.
Men en 20-minutersperiod efter paus tappade vi initiativet, vi förlorade för många dueller och Elfsborg vände till 2-1 och så slutade matchen.

Vi åkte hem till Kalmar och tillsammans med de två andra ledarna ältade vi vad vi kunde ha gjort annorlunda. Som spelare ältade jag en jäkla massa också. Men då kunde jag på något sätt begränsa det till min egen insats. Nu blir det så mycket mer. Och jag tar ansvar för samtliga spelares prestation.

Apropå ledare. Det är nu klart att vi får förstärkning i U17 på ledarsidan. Tobinho kliver in. Vilket känns väldigt glädjande. Initialt kommer han vara med någon gång i veckan. Förhoppningsvis kan vi bygga ut det.
Vad mycket kaffe vi ska dricka!