Kanske krävs det en newyorkare för att skriva en riktigt giftig bok om Silicon Valley. En på andra sidan det här jättelandet, som inte känner sig tvungen att skriva schyssta artiklar för att få access till demos, jättekonferenser och exklusiva intervjuer med techhöjdarna.

Noam Cohen, före detta New York Times-reporter, sitter just nu och filar på The Know-It-Alls, en bok om Silicon Valley-eliten och deras politiska hemvist.

Jag tragglar vidare med att samla material till min artikel om den nya eliten – alltså techisarna – och såklart är Cohen en toppenbra intervjuperson. Hans bok kommer inte ut på länge än, men han berättar om sina idéer.

Den som känns allra mest överraskande är att Noam Cohen jämför Silicon Valley-eliten med Donald Trump – och kommer fram till att techjättarnas företrädare har hyggligt mycket gemensamt med den högljudde presidentkandidaten.

– Trump är en kandidat som menar att väljarna ska lita på honom. Att det är han som kan ställa allt till rätta. Han som kan rädda oss. ”Trust me!” Silicon Valleys elit funkar på samma sätt. Mark Zuckerberg vill också rädda världen – och tycker att vi ska lita på honom, säger Noam Cohen.

Problemet är att alla andra inte riktigt räknas. The Know-It-Alls, Trump precis som höjdarna som rattar de stora tech-företagen, ser sina lösningar som det enda alternativet.

Gamla institutioner och regeringar står mest i vägen för framstegen.

Silicon Valley knallar in i bransch efter bransch och visar hur gamla tröttsamma problem kan lösas med hjälp av teknik och appar.  Länge har resten av världen sett upp till tech-folket, som bygger smarta, framgångsrika företag som tänker nytt och ruskar om.

– Men vi ser en push-back, säger Noam Cohen. Jag vill att min bok ska bli en del av den diskussionen.

Taxi-tjänsten Uber fightas med lokala taxiföretag, som inte alls tycker att de gör världen till en bättre plats. Airbnb gör krumbukter för att slippa klassas som vare sig hotell, som måste deal med säkerhetsregler, eller en uthyrningstjänst, som måste hålla sig till diskrimineringslagar som kräver att vem som helst ska få hyra en lägenhet. Facebook får problem när de måste börja agera publicist och deala med hatiska kommentarer i eftersvallet av sommarens dödsskjutningar i USA. Google får kritik för att ducka skatt i Europa. Techföretagen som ger sig in i medicin-industrin har fått tonvis med kritik för att inte hålla sig till vetenskapliga regler.

– ”Trust us – it´s just for the best” duger inte längre, säger Noam Cohen.

Just ikväll satt jag på en bar i Mission District och snackade med mina polare om en film på Facebook: En kvinna livesänder sin pojkväns död. Det var den andra dödsskjutningen på mindre än 24 timmar med samma tema:  En polisman skjuter ihjäl en svart man.

Det är inte första gången. Hashtaggen #blacklivesmatter har satt polisvåldet i fokus.

Så hur sjutton kan det hända igen? Och igen. Och igen.

Det jag och mina kompisar snackade om ikväll var hur Facebooks livestream och andra sociala medier bidrar till nyhetsflödet. Gårdagens brutala dödsskjutningen av Alton Sterling, 37 i Banton Rouge filmades. Inte bara en gång. Två filmer cirkulerar just nu på Facebook.

Det kommer bli helt omöjligt för polisen att försvara det oerhörda övervåldet och ducka skulden för Sterlings död. Bara timmar efter skjutningen började också ett foto av Sterling, leende och omringad av sin familj, cirkulera på Facebook. ”Få ut det här fotot innan medierna gör honom till en bov”, löd budskapet. Just det. Alton Sterling, kraftigt byggd med glänsande guldtänder, skulle lika gärna kunna porträtteras som en stadig ”thug” om andra foton publicerades. Men många ville annorlunda.

Sedan kom den  lajvsändningen av Diamond Reynolds som tittar in i kameran och berättar att en polis i Minnesota just har skjutit hennes pojkvän med fyra skott. Kameran sveper över den blodiga kroppen i sätet bredvid henne och hon berättar lugnt vad som hänt. Pojkvännen Philando Castile har inte gjort sig skyldig till något annat än en trasig baklykta och blivit stoppad av polisen.

Filmen är fruktansvärd – men sann. Diamond Reynolds förstår att hennes man dör framför ögonen på henne och ber till Gud. I baksätet av bilden sitter deras unga dotter.

Det är too much  – men sant.

Idag har Facebook märkt Diamond Reynolds film med varningstext. Men såklart klickar alla ändå.

Vad jag applåderar med den här typen av nyhetsrapportering är att sanningen har en så mycket större chans att komma fram. Vi kommer själva bil mer ansvariga för vilka brutala nyhetsbilder vi väljer att se – Facebook kommer först i efterhand att märka upp dem. Men korrupta poliser kommer inte kunna gömma sig och hålla varandra bakom ryggen. Dessutom blir människorna som drabbas verkliga.

Twitter rumsterade om i nyhetsrapporteringen redan under Arabiska våren. Vad Facebook live kommer att tillföra får vi se – tjänsten har inte funnits så många månader. Men rapporten från Diamond Reynolds var så nära den brutala verkligheten man kan komma.

Om några timmar sätter jag mig på ett plan och flyger till Dallas för att rapportera om dödsskjutningarna av fem poliser.

Mark Zuckerberg, kung av sociala medier, har blivit hackad.

Idag rapporterar amerikanska medier att Facebook-grundarens LinkedIn, Pintrest och twitter kapats.

Jag snackar med hackerexperten Mårten Mickos på företaget Hacker One, ett San Francisco-baserat företag som hjälper företag att öka säkerheten på nätet.

– Zuckerberg bröt mot reglerna. Han hade ett alldeles för enkelt lösenord, säger Mickos.

Japp. Det kan man säga. Zuck har avslöjats med lösenordet “Dadada”. Något som hela techbranschen drar på munnen åt, såklart.

Hackerkollektivet som kallar sig OurMine påstår sig stå bakom hacket meddelade Zuckerberg – på hans eget twitterkonto. “Vi testar din säkerhet”, twittrade de. Kaxigt drag.

I ett uttalande på måndagen bekräftade LinkedIn att Marc Zuckerbergs konto blivit hackat och att inbrottstjuvarna försökt att skapa en falsk profil i hans namn.

Om Facebook-grundaren kan bli hackad, så kan vi andra också. En lärdom av den här historien är att inte använda samma lösenord till alla konton (känner du igen dig?)

– Alla är lika utsatta. Kändisar och vanliga människor, fattiga och rika, säger Mårten Mickos.

Zucks lösenord “dadada” stals från LinkedIn för fyra år sedan, men har först nu kommit i spridning.

– Någon kom på att pröva lösenordet på andra sajter. En pinsam påminnelse om att man inte ska använda samma lösenord för olika sajter, säger Mårten Mickos.

Hackerkollektivet hade också försökt ge sig på Facebook-grundarens instagramkonto (Instagram ägs av Facebook), men inte lyckats.

“Inga Facebook-system eller konton påverkades”, löd ett uttalande från Facebook idag.

Men Facebooks system har inte alltid hållit måttet. För tre år sedan lyckades en bloggare bryta sig in på Mark Zuckerbergs Facebook-konto, och bevisade att det fanns säkerhetsbrister.

– Det är ju egentligen helt förträffligt att den här affären får stor spridning i pressen. Nu blir alla påminda om vikten av att ha olika lösenord på olika tjänster, och att byta lösenord tillräckligt ofta, säger Mårten Mickos.