Sovande barn är kärleksframkallande. Har ryat o skällt o tjatat o drömt om ensamhet o sovmorgnar o egentid o allt det där som man drömmer om emellanåt när man känner för att säga upp moderskapet, vilket gudskelov inte sker särskilt ofta. Men i kväll var det lite väl kaosartat här i nudelwoken. Litekaos i mataffären också. Ja, kaos hela vägen hem från dagis också faktiskt. Men nu sover alla tre som små vackra sälar. Bara små susningar hörs, viskande vittnesmål om kärlek och hopp och allt det goda som de små liven för med sig..