här, och den är ju så jävla bra. Men, och där kom menet, jag tycker ändå att Patti kommer undan med hedern i behåll. Jag kommer att läsa Just kids. Jag tycker fortfarande att tanten är cool, trots att hon satt och plöjde en dedikerad Henning Mankell bok bredvid mig hela vägen till Venedig i fredags.

Skälet till det är att jag tycker att konstnärer har undersökningsplikt. De måste bevittna för att kunna kritisera. Man kan inte hålla på och bojkotta tillställningar för att de gästas av typ diktatorer, parnass, kungligheter. Har man ett budskap, vilket jag anser att Patti Smith i allra högsta grad har, så bör man ge sig ut med det budskapet i sammanhang där publiken aldrig ens har tänkt tanken ”power to the people”. Hon behöver inte säga ett ord, inte hålla kritiska tal, vägra handslag med kungen eller dylikt, för hon har redan sjungit och spelat mer revolt än någon annan. Och nu påminns vi om den revolten. Det är mer sjukt att kungen och drottningen år efter år sitter där som tända ljus och delar ut pris till människor som med sin musik vill störta allt det de representerar.