Det gick ju bra. Är alltid psyknervös inför direktsändning. Sen bara lägger sig allt och det blir lugnt och fint så fort man är i gång.Vi hade riktigt kul. Alltid mysigt att börja morgonen med glada och pigga människor.

Nu tokjobbar jag och minns samtidigt i och med att Metro uppmärksammar vägglusens återkomst i de svenska hemmen på när jag och Wille fick hem vägglöss från Vietnam. FY FAN. Första och enda gången i livet som jag drabbades av renlighetsnoja och sömnsvårigheter. Shit vad jag gick hårt fram med klorin, dammsugare och svarta sopsäckar under den perioden. Det krävdes tre besök av anticimex, en slängd sänggavel, total utrensing av hela sovrummet och ett JÄVLA städande för att bli av med de blodsugande parasiterna. Det enda jag inte fick slänga var Willes älskade Duxsäng. Trots att det var så tydligt att vägglössen förmodligen bodde just i den så ville han inte skiljas från den sköna perfekt hårda madrassen. Tror mig minnas att det var en ekonomisk fråga också, att han mitt i den här insektssoppan blev lite dumsnål. Dux-sängar är ju inte direkt billiga och hemförsäkringen täckte INTE lusangrepp. Jag tyckte att vi skulle slänga skiten bums och köpa en säng från IKEA. Men han vägrade. Sen skiljde vi oss. Av andra orsaker så klart, inte fan skiljer man sig av vägglöss, men av olika uppfattningar om världen och vad som är viktigt. Undrar om han har sängen kvar?