och har ägnat mig åt att brottas och kittla mina barn i kväll. Och tjata på dem när jag insåg att jag ju är en vuxen person med ansvar över deras matintag, hygien och sömn. Önskar att jag vore en i syskonskaran i bland, och slapp vara den där vuxna som ska leda och visa och sätta gränser och säga myndigt att ”nu barn är det tandborstning, nu är det läggdags, iiiingen glass före maten”. Åh så trött på den förnumstiga mig. Vore så najs att vara barnet utan koll och bara rulla runt i brottarhögar, käka glass hela dan och aldrig gå och lägga mig. Gråta rätt ut för att jag är trött och så vidare. Men, men, min barndom är avverkad. Förbi.