Nog är det vackert med skog och kullar och småbyar och charmen i att alla känner alla och så vidare. Men så rullar tåget in mot Stockholm och kropp och själ blir alldeles spralliga av den prakt, skönhet, puls och rytm som min fina, fina stad har att erbjuda. Älskar de här gatorna ändå. Det får larma hur jävla mycket de vill.

SJ skötte sig för en gångs skull  exemplariskt. Totalt smärtfri resa som till och med erbjöd gratis vatten och en restaurangvagn.