NH-kurs 8.30 -18 varje dag och därefter om jag har tur umgänge med mina barn. I övrigt har jag stängt butiken. Hinner knappt duscha. Tvätt samlas i en overklig hög i badrummet. Ser inte mer än framsidan på DN varje morgon och tänker BARA på hästar. BLIR fan snart en häst.

I går fick jag en stark känsla av att det spökade här hemma. Kände att det liksom var någon i köket. Det hade inget med ljud att göra, bara en slags märklig energiförnimmlse. Blev rädd på det där viset som jag brukade bli som barn men lyckades mentalt bestämma mig för att låta ”spöket” vara och bara acceptera läget. La ned mitt utmattade huvud på kudden och gick direkt in i dvala, när det sjukaste händer: blir väckt av att det liksom slår lock för örat och vaknar upp med ett ryck. Körde återigen hård övertalning mot mig själv om att det måste ha varit något fullständigt normalt, andades djupt, fick ner pulsen kom in i det dvalaläget men väcktes en gång till av att det låter som en spelkula ramlar ner på golvet. Då blev jag förbannad på spökjäveln och dundrade upp och gav mig fan på att hitta kulan. Men icke. Skällde faktiskt ut spöket (dock oklart om det faktiskt var ett riktigt andeväsen eller om jag håller på att bli sinnessjuk) och bad hen lämna mig i fred och med en gnutta vrede i kroppen lyckades jag till slut somna. Helt sjukt.