De små är lämnade på sina dagis o skolor. Solen gnistrar och jag tänker stoppa in Vladimir (hunden heter så nu till vissa familjemedlemmars stora missnöje) i bilen och bege mig ut på landet och hästen. Det blir en magisk ritt om jag får bestämma. Vlad får sitta i en ryggsäck på ryggen när han inte orkar springa med. Som ni förstår är det inte mycket som kan mäta sig med mina planer…