Har vaknat till en smula nu och tänker på Jan Guillou. Tyckte att det var så jävla kul i går på Kristallen när han bad Malou von Siverts hund Tango om ursäkt och sa att han inte vill strypa den längre men inte kunde låta bli att lägga till ett ”just nu”. Skrattade så overkligt mycket åt det. Tänker också på hur glad jag blev över att han dagen innan, i måndags på Hamilton premiären gav mig rätt när jag skrev i någon kolumn eller kanske var det ett blogginlägg att jag tyckte att det var helt åt helvete att han skröt om sitt extrema vindrickande utan att vara alkis. Annars kan det ju bli lite jobbigt att träffa folk man har dissat i kolumner. Lite stel stämning blir det.