med halvsjuka barn. Ni vet så där på gränsen. Ingen feber, men snor och hosta. Aspigga förstås och inte alls sugna på att ligga nedbäddade och glo på film sådär snällt som man själv gjorde när man var barn och videobandspelaren var lika med Gud typ.

Tänk att man kan vara så olik sina egna barn. Jag var en sävlig figur. Gillade att slappa, lösa böcker och softa. Mina pojkar vill bara brottas och leka springlekar, använder soffan som hoppborg och älskar att gå ut lika mycket som hunden. Slänger på sig kläderna. Själv hatade jag när mamma tvingade ut mig på den obligatoriska uteleken. Suck och stön.

Äpplet faller i bland lång från grenen. Dagens sanning.