Jag har konsekvent gått och lagt mig försent i typ tio dagar nu. Allt är Mad Mens fel. Nu måste jag sömnrehab’a. Min hjärna och själ kräver nio timmars sömn/natt för att må ultimat. Får jag sova så länge så vaknar jag snäll, harmonisk och lycklig. Tycker att vi lever i ett helt jävla sjukt samhälle när det gäller sömn. Folk tävlar liksom i vem som behöver minst sömn. Minst sömnbehov vinner. Så osunt. Ändå blir jag och mina nio timmar mötta med skratt och hån. Som om vore jag lat. Och det är ju absolut inte det det handlar om. Tvärtom, man blir ju multieffektiv när man har sovit bra. I morgon ska jag lämna kidsen på dagis och skola och sen grotta ner mig i sängen. Sova igen lite. Sanna=Skalman.