Hej lilla bloggsy!

Tillbax från öknen, skyskraporna, guldtackorna och de vitklädda Tintinaktiga shejk-snubbarna.

Hem till julpynt, mörker och fem plus. Men jag älskar dig ändå lilla Sverige. Här har vi inte absolut monarki, angiverisystem och låter inte indier gästarbeta för en ynka tusing i månadslön.

Möttes av den här fina krönikan av Maria Robsham när jag slog på skärmen efter min datorfria vecka och blev så glad och stolt över att vara svensk. Att detta lilla land inhyser så smarta och bra människor. Att debatten är fri.

Nu ligger jag under mitt absurt tjocka duntäcke och längtar efter en perfekt mogen camenbert som ligger i mitt kylskåp och väntar på att ingå i den lyxigaste frukosten som hittills serverats vid mitt köksbord. Älskar frukostar. Bästa måltiden. Tänk att det fanns en tid när jag under inga omständigheter ens kunde tänka mig nåt så banalt som att äta frulle. Tog en banan och sprang i väg till tåget mot Uppsala. Toppade med en svart kopp kaffe. Mycket märkligt att jag lyckades plocka en enda universitetspoäng på den dieten. Blev väldigt smal av den.

I morgon ska jag berätta för er vad jag tycker om romanen 50 nyanser av honom. Gissa!