Taken som jag ser för andra gången nu men fortfarande blir rädd Vad är det för fel på mig och thrillers. Löjligt åt det.

Olgisen ligger i soffan bredvid och har influensan som jag ber till gudarna inte får fäste i mig. Ny inspelningar av Stalkers drar nämligen i gång i veckan så det går inte för sig att bli sjuk.

Whoppie agerar värmekudde åt oss båda. Han är har legat i djupsömn sedan vår tvåtimmars ridtur i förmiddags. Som han älskar våra ridturer. Jag var lite orolig för hur det skulle gå att lära både hundovan häst och hästovan hund att umgås med varandra. Den oron hade jag kunnat bespara mig, det hela har nämligen gått som smort. Hästarna accepterar utan gnäll att ha rovdjuret Whoppie i princip hängandes i svansarna. Och Whoppie lyssnar bättre när jag sitter på hästryggen än när vi promenerar. Jag tror att jag sänder ut att större allvar, att det liksom inte är läge alls att inte lyssna när vi är ute med häst. Passar mig bara för trafikerade vägar, då sitter jag av och kopplar.

Nu