Visby håller som bäst på att fyllas till bredden av politiker, informatörer, lobbyister och över 500 journalister. Med över 2200 evenemang har Almedalsveckan aldrig varit större. Det som en gång började med att Palme 1968 iklädd tenniströja höll ett tal från ett lastbilsflak vid kruttornet i Visby har utvecklats till att blir Sveriges största politiska mötesplats. Här finns verkligen möjlighet att påverka. Det har organisationerna och företagen förstått. Alla vill vara här. Alla vill nå fram med sitt budskap. Och, detta är tydligen viktigt, alla verkar vilja sitta i ett solvarmt sommar-Visby och sippa på ett glas iskallt rosé!

 

För gudarna ska veta att det går åt tonvis med rosé under Almedalsveckan. Någon har kallat Almedalen för en liminal fas, ett socialatropologiskt begrepp där vanliga regler för en kort stund upphör att gälla för att sedan återgå till det normala, typ Brasiliens karnevaler. Det som varit tabu blir under en kort stund tillåtet. Och det stämmer. Här dansar partipampar loss med journalister och lobbyister under i bland överförfriskade former.

 

Det är också det Almedalsveckan har kritiserats för, att vara en enda stor rosédränkt firmafest, en klubb för inbördes beundran.

 

Men Almedalsveckan är så mycket mer än regisserade politikerbudskap. Det är kanske främst en unik källa till kunskap som man förmodligen aldrig annars skulle få ta del av. Här välkomnas man att helt gratis ta del av de nyaste rönen av initierade, drivna, engagerade människor. Folk som vill något. Bara det känns oerhört uppfriskande i ett samhällsklimat där Maria Montazami har mer medieutrymme än demokratifrågor.

 

Man kan helt göra både och. Skita i rosén och minglandet för en stund och i knalla i väg till Folkets Bios tält, se Stefan Jarls dokumentärfilm Underkastelsen om därefter lyssna på till ett seminarium om kemikaliesamhället. Man kan gå till Barnrättstorget och lyssna på Kattis Ahlstöm och Caroline Engvall som för Bris räkning diskuterar ungdomar och sex som självskadebeteende. Man kan ge 15 minuter och sitta i en likadan cell som man tror att Dawit Isaak tvingas sitta i utan rättegång sedan 12 år tillbaka. Sen återgå till minglet.

 

Vi spanar loss, ni hänger med!