Tur att jag inte är relationsrådgivare
avEva Rusz fick i dagens Aftonbladet en fråga från vilsen tjej om vad hon skulle ta sig till med sin snubbe som hade fått i hop det med en kollega. Det hela hade börjat med att snubben under arbetstid vid ett flertal tillfällen hade hånglat med en brud på jobbet. Detta ”flirtande” hade sedan övergått i ett regelrätt ligg en kväll när kollegorna hade varit ute efter arbetstid och fått i sig lite alkohol. Killen hade bortförklarat allt med att det var kollegan som stått för sexinviten och att han inte klarade av att stå emot. Den vilsna tjejen kände sig sviken och undrar om hon ändå ska förlåta.
Eva Rusz svarar något i stil med – hahaha, kan inte låta bli att skratta HÖGT här i sängen – att killens hjärna har blivit kidnappad av sexuell lust och att det var hjärnans belöningssystem som så att säga gjorde detta lilla misstag. ”Ta det lugnt” vilsna tjej, en otrohet behöver inte alls betyda slutet. Typ.
Dumpa, säger jag bara. Dumpa aset. Hjärnans belöningssystem har kidnappat sexsugen kille som dessutom passat på att hångla med kollegan ett flertal gånger före själva sexkvällen. Sämsta jävla bortförklaringen jag läst på länge.