Jag har skrivit en krönika till Family Living och i dag var de här och fotograferade. Nu är därför mitt hem fyllt av blommor. Syrener, pioner och Ranunkel. Så vackert.
I övrigt har jag och Lollo varit hemma och softat i dag. Han är den av mina barn som jag varit minst hemma med och jag kände att det var dags, innan han börjar skolan och det blir för sent. Vi spelade fotboll under blommande magnolior, shoppade lite kläder och käkade sushi. Så fint att umgås med en fyraåring. En av de mer magiska åldrarna.
I dag har också en kolumn som jag skrev för tre år sedan om bortskämda bonusmammor plötsligt fått liv igen och delas hej vilt på Facebook. Kul.
Men solen skriker rätt in i mitt ansikte och jag kan inte blunda för lyckan i det. Körsbärsträden blommar. Mina pojkar springer runt i shorts som yra lamm på konstgräset på Hammarbyhöjdens BK. Jag red min nyss sjuka, nu friska, vackra gyllene häst, hela vägen genom sandtaget, förbi villorna, över sportfältet till bensinmacken och köpte en glass. Knopparna brister och jag är, hur sjukt det än låter, lycklig. Detta är min överlevnad. Att min själ vill lycka. Att mina ögon hittar det vackra varje dag. Att hoppet inte lämnar mig. Att min hjärna omstrukturerar det svarta och gör det överkomligt. Att jag vaknar varje morgon och ryser för att jag har kärlek runt mig. I bland tror jag att den här obotliga optimismen är min verkliga fiende. För jag står ut med skit som få står ut med. Och det svarta tär och bryter ner delar i mig utan att jag märker det, jag är ju fullt upptagen med att lyssna på koltrasten. Drömma mig till Mongoliet, Aten och Laos. Äta choklad och mango. Krama hunden som ligger med alla sina fyra alldeles för korta ben i luften för att kroppen är på tok för lång. Det kan vara en ynnest, men också min hjärnas flykt från smärta.
Svart vecka. Så mycket ogråtet som lämnat mig. Tillstånd som inte kan kläs i ord. Därför har jag hållit mig härifrån. Kan inte formulera det som känns i mig just nu. Men snart kan jag det. Ha tålamod med det. Följ mig på instagram om ni vill. sannalundell heter jag där.
Jag har haft en härlig helg. Natural Horsemanship-föreläsning för 15 nyfikna själar ute på Häståkeriet på Djurgården. Fantastiskt roligt att så många vill höra om ett system som på gynnar våra hästar så mycket. Häståkeriet kan jag för övrigt varmt rekommendera för er som inte har egen häst och är sugna på att rida ut på Djurgården eller ta lektioner. De erbjuder både western och klassiskt. Vill man ta en tur med häst och vagn eller fixa en rolig möhippa/svensexa så går det också bra.
I dag har jag som vanligt vallat runt mina pojkar på diverse äventyrligheter. Små och vardagliga, men härliga. Vi älskar påsken (alla högtider älskar jag ju:-) och har nu inhandlat ett frodigt ris med duniga små fjädrar i pastell, ett strutsägg som fick också bo i ett fint rede i mitt vardagsrum, och pyntgrejer som vi ska gå loss med på torsdag. Sen blev det en kvällsvända till fotbollsplan. Denna outsinliga energi. Denna lust till liv. Påsklov – en moders enkla lycka och utmattning.
Bredvid mig ligger pojkar i rad. Hundar och människor. Älskar alla dessa individer som ligger i min säng just nu alldeles hejdlöst ofantligt. Jag får rys i hjärtat av dem. Ont nästan.
Nu äntligen är jag redo att lämna i från mig min kvittopärm. På väg mot ett bokslut för 2013. Det som slog mig den här gånge var hur mycket ett enkelt stycke kvitto kan tala till min själ. Som en dagbok ju. Allt vi konsumerar skapar minnen. Jag minns exakt dagen i Paris när jag köpte mina fantastiska Sonia Rykiel-skort. Min kropp minns det brutala regnet över Venedig och de vackert färgade påskäggen när jag klistrar upp kvittot för två dubbla espresso på Piazza di Marco. Minns den sorgliga, svarta dagen i september när Ninna, min vackra guldfärgade fick fång. Året i kvitton. Behöver inte enbart vara ett nödvändigt tråkigt moment alltså. Ny insikt! Gillar.
I dag träffade jag min äskade Ann och spelade in en podd för Loppi. Vi snackade loss i vanlig ordning. Drog över tiden så det stod härliga till och fick en P-bot. Men det var det värt. Så glad över min nyfunna vän (nåja, men ändå det är något massivt med att hitta en ny bästis när man är över 30:-).
och jag har klistrat kvitton fram till nu. En katastrof. Men jag styr upp.
I måndags var jag inbjuden till publicistklubbens debatt om penisvindens vara eller ickevara. Virtanen skrev ju en fin ledare om fenomenet mediavärldens män som lyfter mediavärldens män för några veckor sedan. Det blev ju ingen riktigt hätsk debatt eftersom det Virtanen skrev ju är ett sorgligt faktum som inte ens Erik Hörstadius kunde blunda för. trevligt hade vi i allafall. Eftersläckning på Operabaren och en månskenspromenad genom stan hem.
I går kväll hade min fina kollega Ana Udovic releasefest för sin skitbriljanta bok Generation Ego på Bar Central. Träffade mina underbara älskade och saknade frilansgruppsvänner! Längtar efter mitt kontor som jag inte har varit på sedan i januari. Ska blir så fint att få sätta mig där igen!
I dag har jag spenderat min tid ute på Djurgården i ösregnet. Håller på att förbereda mig inför vår NH-föreläsning som vi ska ha på söndag!
efter ljuvlig långhelg i Tännäskröket. Jag, fyra barn tog Härjedalingen upp till Tännäs i fredags och mötte upp Josefine, Charlie och älskade Margita, aka moster Margot. Igor var störtsjuk på torsdagen så vi trodde inte att det skulle bli några skidor, men han piggade på sig under resans gång. Vi har nu bestämt att det här måste bli tradition, så mycket älskar vi att åka skidor första helgen i april! Sol och snö är ju bästa kombon, och just i april känns chansen som störst.
Förra året var det tjejhelg i Ramundberget, nu blev det tjej- och barnhelg i Tännäskröket, så mys. Vi är rörande överens om att det är mindre skidställen som gäller när kids av varierande storlekar är med. Så bra när de kan åka rätt ut i backen, så en slipper kånka deras skidor för långt, och när de känner sig hemma och lär sig pistkartan efter en kvart och alla kan åka med alla utan att tappa bort varandra. Bra när den minsta blir trött efter 5 åk och vill softa i värmestugan där man kan kolla film eller leka i värsta roliga lekrummet.
Vi hyrde en amazing stuga som var sprojlans ny och superfräsh. Bastu, fullt utrustat kök och skitsköna sängar där vi sov som däckade sälar (varför sover man så bra i fjällen???).
Även den lilla restaurangen Arran levererade stort när vi firade Josefins födelsedag i fredags. En alldeles makalös femrätters serverades och ungarna var lika varmt välkomna trots finrestaurangkänslan. Mycket trevligt!
Helgens enda minus var att snön kanske inte var tipptopp. Har sett betydligt snöigare backar. Margot som bara åker skate, kunde inte ens ta sig ut i spåren för att det var så isigt.
Inspirationsföreläsning – Natural horsemanship
Drömmer du om att kunna rida din häst helt utan utrustning, med så små signaler som möjligt? Kanske har du en rädsla som hindrar dig från att utveckla ditt hästintresse? Vill du lära dig kommunicera med hästen på hästens villkor?
Ta chansen att dyka ner i en hästfilosofi som ger dig känslan av att bli ett med hästen. Du får även en inblick i hur du tryggt kan hantera problematiska situationer oavsett om du är på en ny plats eller med en ny häst.
Dagen börjar med en föreläsning om hästar som flyktdjur – hur vi kan arbeta med deras instinkter istället för mot. Vi berättar om grunderna i NH och varför det är ett förhållningssätt som alla oavsett disciplin kan ha glädje av, både häst och människa. Vi går ut i hagen och studerar hästen som flockdjur och pratar om hästens språk. Därefter går vi igenom några praktiska grundövningar med en häst och du kommer få ökad förståelse för vikten av mentalt fokus och kroppsspråk.
Vi avslutar med diskussion och fika.
Instruktörer är Sanna Lundell och Ditte Lundberg
13 april, 9-12 på Häståkeriet, Greve von Essens väg 63, på Gärdet i Stockholm
Anmälan görs till ditte.lundberg@gmail.com
Pris: 300 kronor, max antal deltagare 15, både nybörjare och rutinerade ryttare är välkomna.
Nu har min hjärna börjat gilla läget med allt ljus. Den lilla ångesten försvann och jag kunde njuta av våren som alla andra normala!
I går var det matchpremiär för Iggy som var uberpepp. Det resulterade till vinst med 6-0 i första matchen och 4-0 i andra. Trodde aldrig att jag skulle kunna bli så här dedikerad, men jag skriker som en supergalen supporter och beter mig opassande.
I dag hängde jag och Olga i stallet. Olga fick en dressyrlektion av duktiga Lina Westin och jag njöt av att kunna rida min häst fullt ut för första gången på ett halvår. Fången är läkt.
Sommartid och jag kommer att vara en däckad valross när klockan ringer alldeles för tidigt i morrn.
