Nu kom den. Och min frossa. Kan säga att frossa är min hittills ena kroppsliga defekt. Feberfrossa i tid och otid utan en grad feber. Vad är det egentligen? Nu är jag inte ens mager och kan skylla på det. Ligger under mitt massiva duntäcke iklädd Devold merionunderställ och Softgoattröja. Fryser ändå.

Ska ge mig i kast med Lincoln. Jag sover ensam i natt. Ska njuta som fan om bara frossan vill ge sig. Visste ni att sömnen rensar hjärna från ”skräp” samt försätter oss i fettbrännarläge. Sömnen 1-0 igen!

Fyllde år i går.

I ungefär hela mitt liv har jag längtat efter 35. 17, men kände mig som 35. Verkade så mycket härligare att inte hetsa runt i känslostorm på nattklubbar. Härligare att vara jordad och landad med ett yrke och pengar och stabilitet. Nu är jag här, och det är härligt! Men ganska tungt. Det fattar man inte när man är 17. Att jobb och barn och ansvar och pengar är likställt med hårt jobb. Finns inga genvägar.

Jag fick en ljuvlig dag i går trots en liten förkylning som låg och tryckte. Familj som väckte mig med bakelser, sång och ljus. Massage, bastu och lunch på Grand Hotell. Terapisession med bästa Christer. Fina presenter. Stallet hos Guldis. Middag på Jimmie Steakhouse. Hade sånt sug efter oxfilé, bakad potatis bea. Helt dammigt, I know, men så var det bara.

Tack alla som grattat mig!

inte varför det ska behöva bli obehaglig stämning när man ifrågasätter läkemedelsjättar?

Nu är det ju dock inte bara den flummiga ”homeopat/journalisten” Sherrill Sellmann som ”hävdar”  att bröstcancer ökar. Vet inte om ni missade DN debatt 1/11 där ett helt gäng cancerspecialister (Per Hall, professor, KI, Signe Borgquist, specialistläkare, docent, Skånes Onkologiska Klinik, Lund, Karin Leifland, cehf mammografi, Unilabs Sverige och Elisabeth Bergsten Nordström, ordförande, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO) drev precis samma tes och ställde samma fråga. Varför inte satsa pengar på forskning som arbetar förebyggande?

Klart som fan att läkemedelsjättarna vinner på att vi är sjuka och behöver medicin. Varför inte forska mer på hur vi håller oss friska? Vore väl underbart om färre fick bröstcancer OCH att de som drabbas blir botade. Förstår hur några av er har lyckats får det till att det finns en motsättningen i mitt resonemang.

För övrigt tycker jag att ni ska gå in här och skratta ihjäl er.

Bebis med så pass starka känslor inför sin mors stämma…

tillägga att jag naturligtvis är jätteledsen över att du som gick bananas över Sherrill Sellman (som förövrigt är kvinna) har drabbats av cancer. Att jag kritiserar läkemedelsjättarna och Rosa Bandet-kampanjen betyder inte att jag inte känner stor empati med alla som drabbas av cancer. Min svägerska gick bort i bröstcancer, min bästis mamma, min mammas bästis. Förstår dock inte varför det skulle ligga en motsättning i att kritisera de som ligger bakom Rosa bandet? Det borde väl ligga i också de drabbades intresse att ifrågasätta varför bröstcancer ökar så?

över att jag rekommenderar er att läsa en text om bröstcancer av en ”homeopat”. Till dig vill jag säga: 1. att du är typiskt svenskt fördomsfull. 2. Det går alldeles utmärkt att vara både journalist och homeopat. Liksom jag som är teolog och journalist. Liksom de allra flesta goda journalister har Sherrill Sellman högskoleutbildning (hon är en Dr i traditional naturopathy och natural health. Och ja, det finns univeristetsutbildningar inom dessa ämnen i andra delar av världen). Hon är också psykoterapeut. Hon har gjort till sin livsuppgift att vara grävande hälsojournalist och att granska läkemedelsbranchen.

journalister som fortfarande orkar och tar sig tid att granska och sätta sig in i ämnen och kampanjer som andra bara köper med hull och hår. Läs här, och gör något ordentligt åt bröstcancer!

På väg till Lund för att träffa Charlotte Erlansson Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet. Hon forskar om aptit och aptitreglering. Vi ska prata om om thylakoider, komponenter i gröna blad som får oss att känna mättnad. Ska bli så spännande detta. Älskar mitt jobb.

och barnen går bananans inomhus. Måste ta ut dem snarast. Valla dem. Låta deras energi få flöda konstruktivt i stället för att låta dem känna sig som vildar som förstör mitt nystädade hem.

Ingen bra idé att ”lyxa” till det med Nutella i morse. Socker har aldrig varit bra för mina pöjkar. Vet ju detta sedan länge, men vill ändå vara ”snäll” och låta dem mumsa. Kontentan är att jag får skylla mig själv över sjöslaget som är nu.

Deppigt över att Lou Reed är borta. Visst skall vi alla den vägen vandra. Men att just Velvet Underground och mörkret de skildrade, öppnade, lät oss dela och få fatt i, är borta gör livet paradoxalt nog nattsvart och tomt. Nu måste det komma en antirörelse till den totalt genomkommersialiserade musikscenen. Står inte ut en enda sekund till med all jävla tillsrättalagd skitmusik som görs.

typ 100 gånger och hänger ändå inte med. Jag och fantasy, ingen bra kombo. Det är något med alla nya glosor. Så krångligt. Fattar noll. Pinsamt. Barnen får skämmas.

igen. Och värmen följde med oss hem från Portugal och bidrog till att allt kändes lite mindre deppigt. HATAR vintertid. Förstår alls ej poängen med att det ska bli mörkt 17 i stället för 18. Idioti. Vad är grejen? Hur många börjar jobba 06.00?

Fattar ej heller varför samhället fortfarande – trots nya rön om D-vitaminbrist och annat som kommer av att vi får för lite solljus under vintermånaderna – är fullständigt retarderat som låter oss jobba och gå i skolan under dagens enda ljusa timmar. Vi sätter våra barn i skolbänken och låter dem sitta där i princip tills solen går ner. Idioti. Varför inte börja skolan vid 12.00 och sluta vid 18.00 på vintern? Jobbet as well. Bättre att sitta inne och producera i mörkret. Vara ute på förmiddagarna.

Portugal var fantastiskt. Jag kan verkligen varmt rekommendera Marthinal Resort och deras skitsmarta koncept. Lyx, design och lugn – men barnen får vara med och underhålls så det står härliga till. Inte som på andra lyxhotell där barn får följa med på nåder. Där de helst ska vara iklädda små franska skoluniformer och vara komplett tysta.

På Marthinal finns flera olika Kidsclub´s för olika åldrar dit man kan lämna barnen korta stunder för att till exempel spa’a, träna, läsa bok på stranden 1 timme, eller rida ut i makalöst vacker natur under korkekar och mandelträd. Alla menyer på de tre olika restaurangerna har barn- OCH bebis-mat. Närproducerat och ekologiskt. I frukostmatsalen står kloss- och ritbord och väntar på snabbätande barn så att föräldrarna kan läsa tidningen och njuta långfrulle. För den som reser med liten nyfödd är läget perfekt. Allt finns, barnstolar, bebissäng, vattenkokare, skötbord mm. Ingen stör sig på att man har barnvagn med sig på restaurangerna eller vid poolen. Stället är gjort för det, utan att kännas som ett enda stort dagis i blockfärger. Tvärtom sober lyx designat av bland andra Terrence Conran.

Tänk att vi fick åka båt tillsammans med tre olika delfinflockar. Helt  magiskt. Glömmer det aldrig.

Som sagt Marthinal rekommenderas verkligen!