En spydag igen

av Sanna Lundell

Mer spyor i barnfamiljens heliga hägn. Lilla Igor levererar så fint här hemma. Denna gång har han dock duktigt nog låtit bli min ryamatta och lagt dem i toan. Alltid ett framsteg…

What else? Jag är svintrött. Måste sluta amma min soon to be vuxna Lo. Men är inne i ett läge där jag inte orkar med motsånd. Orkar inte hantera besvikelsen över att han inte får rycka upp tröjan som han vill. Orkar inte vända mig bort när han bufflar sig fram under täcket om nätterna. Men till helgen så, då jävlar ska jag sluta! 

Jag vill också vara…

av Sanna Lundell

Jag vill också vara DN’s korrespondent i New Dehli. Kristin Solberg: kan vi byta liv ett par månader. Du får en lägenhet på söder, tre söta något ouppfostrade men väldigt kärleksfulla barn i mixade åldrar. En jävligt snygg o begåvad 47-årig man. Lite ego, men på det stora hela ett toppkap! En häst.En just för tillfället batteridöd BMW. En blogg, ett par kolumner, ett bokprojekt och en härlig familj. Slå till nu Kristin!

Tillbaka från radioskugga

av Sanna Lundell

Va i Götlaborg i går, närmare bestämt i Angered, och föreläste om feminism. Det var en mycket hektisk dag, en jävla kaotisk dag faktiskt, så jag orkade mig inte ut på bloggen. 

Men nu är jag här med lite smått och gott. Vill bland annat visa er den här fina tårtan som vi blev bjudna på hos Ana Udovic min kära kollega som så fantastiskt fint ordnade spöfest i helgen. Ljuvligt trevligt att bli bjuden på nåt så kul:

bild-38.jpg

Barnen blev lite brydda och kom o drog mig i kjoltyget när de hittade följande i festens vardagsrum:

bild-37.jpg”Det ligger bajs därinne” ”Och nån har kräkts i en hink”

Det kallar jag satsning på skräckdetaljer. 

I övrigt har jag då denna helg hamnat i bloggbråk med Calle Schulman, ni vet det där lilla tatuerade bihanget till Alex, som blev lite arg över min kolumn i fredags och på sin blogg skrev följande:

”Idag blir jag ordentlig avhyvlad av Sanna Lundell i Aftonbladet. Ni vet – Sanna som är ihop med Persbrandt. Hon rasar något enormt mot mig personligen. Har tydligen lusläst min blogg och tycker att jag säger emot mig själv när jag å ena sidan tycker att Kungarna är underhållande och å andra sidan att Celebrity Rehab borde ha spelats in. Hon avslutar med att tycka att jag borde åka på rehab.

 

Blev brydd av den där krönikan. Fattade först inte varför hon var så jävla arg. Så kom jag på det.

 

Bakgrunden är att Sanna har sökt jobb som panelmedlem i Schulman Show i snart ett år. I våras fick hon chansen. Det gick ok. Men inte bra nog för en fortsättning. Veckan efter började hon mejla om att få komma tillbaka. Det sista mejlet jag fick av henne kom halv tre på natten den 12e maj:

 

”Nu har jg skikat femtiellva mail till dig om Shulman show å att jag ska vara med. Du ska pasa dig för mig noga. Oh jag klarar mig JÄVLIT bra utan er! MVH SANNA!”

 

Jag förträngde det där för jag tyckte att det var lite otäckt och jag skämdes över att jag inte vågade vara uppriktig mot henne. Men nu känner jag att hon var så dum och orättvis i den där krönikan att jag faktiskt publicerar hennes mejl från i våras. Avskyr att ha konflikter i det offentliga. Men nu får det vara nog med Sanna Lundells hysteriska dumheter.”

 

Naturligtvis ska ni inte tro ett ord av vad den här mannen skriver. Allt är rakt i genom lögn. Jag var visserligen med i Schulman Show en gång i våras, men fick INTE smak för mer av följande anledning: Calle Schulman började stalka mig. Och då menar jag verkligen stalka. Det hela blev otäckt. Killen fick liksom inte nog av att hänga efter mig. Vart jag än befann mig gick Calle ett steg bakom. Han dök upp i de mest märkliga miljöer. Stallet, dagis, föräldramöten, BVC, you name it, Calle var där. Jag började ifrågasätta mitt förstånd, började på allvar tro att jag höll på att bränna ut mig och hade börjat hallucinera innan jag slutligen förstod att det hela var högst jävla verkligt. Calle Schulman, inte bara producent av Sveriges mest alkoholindränkta såpa genom tiderna, utan också stalker. Tro på fan när killen dök upp som gubben i lådan på mitt feministsnack i Angered igår. Stackarn, det är något patologiskt.   

 

Robin Hood

av Sanna Lundell

blir det nu. Barnen sover.

En söndag inne. 

Regnet droppade så deppigt, så vi degade runt hemma hela dagen. Alla älskar degande, utom Igor. Han blir rastlös som en bordercollie. Måste valla, arbeta. Därför hittade ha i stället för en långpromenad på följande bus:

Doppade ner tre toarullar i toaletten. Tyckte att det var jävligt kul att se dem upplösas och täppa till. Han pysslade så tyst och fint i säkert en timme, men när jag kom på honom lät jag så här: AAAAAAH MEN VAAAAD GÖÖÖÖR DUUUUUUU???

Vände upp och ner på precis hela sitt rum. TVÅ gånger. Efter första vändan städade han rummet till perfekt ordning. En timme senare var allt utdraget igen.

Klippte sönder 20 tidningar. 

Hamrade sönder en sparbössa.

Svärdade runt i mitt skafferi och träffade bland annat en pepparkakskartong som han malligt visade upp spetsad på sitt svärd.. 

Dagens skörd

av Sanna Lundell

Gå in och läs min Aftonbladetkolumn här

och surfa sedan vidare till Mama där jag numer skriver webbkrönikor varje fredag.

Håhåjaja, vad skönt det känns en dag som denna. Det enda som oroar är snön. Fuck snö. Denna vita sörja som vi ska vada runt i följande fem månader. Hugaliga. 

Vart ska jag åka i vinter. Tänke Goa, men hittade bara helveteslånga flygresor med många mellanlandningar dit. Jag vill ha: en ordentlig, stabil värme. (Alltså inte Gran Canarias 20 grader). Vill ha tropisk värme. 

Direktflyg.

God mat.

Hyfsat billigt.

Vacker natur. 

 

Lilla Lo

av Sanna Lundell

har feber och har varit det sötaste lilla gnällbältet hela natten och dagen lång. Som en sån där vetepåse som man råkat värma litet för länge i micron. Rosig och skör. 

I detta vabbande har jag ändå lyckats skriva två kolumner färdigt, vilket jag anser är en galen bedrift egentligen. Vi journalister kan liksom inte vabba. En deadline är en deadline. Så det är bara att skriva på trots att spyorna viner genom luften.

Som tur är kom pappan hem från öknen kring lunch och tog över den lilla kokande ungen. Så jag kunde läsa igenom det jag desperat hade kladdat ihop, och skicka i väg mina texter i någorlunda lugn och ro. Puh. 

Alltid nöjd efter deadline. Alltid sugen på livet. Alltid hungrig och lättad. 

I kväll ska jag njuta. 

 

Bored

av Sanna Lundell

Jag vill att nåt kul ska hända. Vill dansa på ett bord. Dricka champagne. Springa på en sandstrand. Vill inte släpa tunga kassar efter en brainkilling handling på konsum. Vill inte steka saker i en stekpanna medan ungarna tjatar om riskakor och andra förrätter. Vill inte rutiner alls i dag. Det kliar i mig. Vill bara UT. 

Kan ha att göra med att the male part of the family är bortrest. 

Kan ha att göra med att jag inte varit ute och festat på snart exakt två år.

Kan ha att göra med att jag har några jobb för mycket på halsen. 

 

Placeringen av dagis

av Sanna Lundell

är fenomenal för humöret. Varje morgon vandrar vi genom Katarina kyrkogård och upp på den lilla kullerstensbelagda kullen, och tro på fan, här blommar det fortfarande. Det är blixthalka i resten av Sverige, men uppe på söders höjder har vi blomstrande rabatter: 

bild-36.jpg

När vi kommer upp för de sista hjärtfrekvenshöjande trapporna skriker vi: Godmorgon staden!!!

Och hänförs av den här vyn:

bild-35.jpg

Sida 102 av 108