här hemma. Bara röjer och slänger och skruvar vidare. Precis så här var det förra sommaren, men då blev det en kompost och en masrvinsbur och en kryddträdgård. Klyschigt men det ÄR skönt för lilla hjärnan att vila. Det är skönt att bete sig som en amishkvinna en månad eller två. Inom väldigt kort drar jag och de två större barnen ner till Ranch Horse Classic som går av stapeln nästa helg på High Chaparral i Småland. För er som inte varit där kan jag kortfattat säga att det är ett asbisarrt ställe. Mitt inne i djupaste, och jag tänker säga fulaste också fast vissa blir ledsna, Småland fick Bengt Erlandsson aka Big Bengt för sig att på 60-talet köpa 200 000 kreosotimpregnerade telefonstoplar av televerket. Av dessa stolpar bygger Big Bengt ett fort. Och det slutar inte där. Han bygger och bygger och bygger, en hel amerikansk vilda västern stad. En järnväg. En å med en hjulångare. Han låter oss uppleva the wild west utan att flyga över atlanten. För detta stordåd till nöjespark har Big Bengt belönats med en sheriffstjärna och blivit hedersmedborgare i USA.

Dit ska alltså vi på onsdag.Inte för att vi är galna i cowboys och indianer så mycket. Mer för att jag är galen i hästarna på tävlingen. Helt klart den coolaste westerntävlingen under året. Så är ni nyfikna på westernridning, kom dit! 

Efter en sån fin midsommar

Ja här har ni mig på one of these magic stenstränder. 

Och igen, min minsta son var flitig med kameran. Ca 50 procent av alla bilder som togs blev därmed crazy. Men den här blev bra, det får man ge honom ändå!

Här sitter hela min lilla fina familj (minus pappan) nere vid strandkanten. Och så här vackert var det. Vädermässigt och utseendemässigt. Man får helt enkelt inte nog av det här ljuset som ni ser. Liknar Gotland så mycket. Nåväl, under de få dagar som solen behagar skina där vill säga.

Och här har vi den älskade lilla poljäveln. Jag försökte tjata och tjata, ville bara ner till havet hela tiden, eller på utflykt till någon ny vacker strand att testa. Men det är pärlor för svin med hav. Svinen vill ha pissljummen pool. SOm de dessutom hoppade vårdslöst och livsfarligt i och ur konstant.

Då blev vi till slut så trötta att vi tvingade med dem på en för mig och min mor obligatorisk utflykt, Lefkas enda aktiva kloster! Vart vi än i världen kommer så bara ska vi hitta ett kloster. Och det gjorde vi även på Lefkas. Och det var otroligt fint, tyckte också barnen. En fantatstiskt välskött liten minidjurpark med Noaks Ark-vibbar höll dem sysselsatta länge. Och jag fick klä på mig en rolig klänning för att min egen var för porrig. Fick dessutom skäll av prällen mitt under predikan för att jag satt för bredbent. En kvinnas lott i den religiösa världen.

Och så här makalös utsikt var det däruppe hos munkarna.

Här har vi hotellet. Känns väldigt inte jag att ge er en sån här bild, men olivträdet var så fint och dörren så blå och blommorna så rosa. 

Och slutligen ett svanhopp från båten i Maria Callas vik på Scorpio. 

Skruva, bygga, slänga svarta sopsäckar fyllda med junk, packa kartonger, kånka upp på vinden. Montera ny våningssäng. 

My man hade som en överraskning delat av barnens rum med en vägg när vi var på Lefkas så nu har Olga äntligen fått ett alldeles eget rum med lås och nyckel och den privacy det anstår en 11-åring. 

Därför så mycket kroppsarbete i dag. Vill bara göra klart. Så rastlös när allt bara är halvfärdigt. Har därför maniskt för hand skruvat i en spjälorna i våningssängen och sitter här med svidande blåsor i skruvhanden. 

Men det kommer att bli så fint när det blir klart. 

I den egna lilla sängen. Vi svenskar har ett vidrigt väderläge på jordklotet men vi kan sannerligen allt om sköna sängar, duntäcken, fluffiga kuddar och mjuka lakan. Resten av världen nöjer sig med hårda madrasser, stärkta lakan som alltid är så där krampaktigt instoppade under madrassen så att man får åla sig in under täcket och sen ligga där som i ett skruvstäd. Och alla dessa fruktansvärt muggiga syntetkuddar. Så tack Gud för min fina fina säng. 

Det här med vargarna på Kolmården har minst sagt skapat en sorglig, förvirrad och absurd stämning i vår familj. Veckan före den här hemska tragedin var nämligen jag och Micke inne och hälsade på hos just den vargflocken på ett guidat besök. Vi upplevde ett alldeles magiskt ögonblick därinne, ett sådant där fulländat, jättevackert ansikte mot ansikte-möte. Och vi var alldeles upprymda och barnsligt glädefyllda när vi gick därifrån. Det som hänt nu är så tragiskt. 

En heldag på båt. Så vackert. Sagolikt. Hoppade från båten och simmade in till Maria Callas favvostrand på Onassis Scorpio och kände bara att varför varför har ingen gjort en fantastisk film om 80-tals-jetsetare på flashiga yachter??? Å när kommer förövrigt filmen om Patti Smith o Robert Mapplethorpe? Många önskefilmer i mitt huvud…

Morgonen ligger alldeles stilla och sval. Snart ska vi ut på sjön. Island hopping. I går åkte vi in till Lefkada stad, grabbade tag i en gammal luttrad sjömansgrek och bad om restaurangtips ” äkta grekisk mat, please”. Och vilken kulinarisk käftsmäll vi fick. Allt nedlåtande jag tidigare sagt om grekisk mat tas ödmjukt tillbaka. Rosmarin och apelsinkokt fläsk, risotto med bläckfisk kokt i sitt eget bläck, sallad på vinkokta fikon, grekisk getost o valnötter, kyckling m korinter o timjan. Herregud, tack för den måltiden.

Jag o morsan konstaterar krasst att vi är lyxskadade när det gäller mat. Dömer ut en moussaka så brutalt hårt. Undrar varför svärdfisken är preppad så trist, varför pastan inte är perfekt al dente, grillspetten sega och aubergineröran fejkrökig. Vi vill kliva in i varenda kök här på Lefkas o styra upp, leka arga kocken, öppna en ”riktig” taverna. Det går i arv, Olga är likadan. Tyckte att den marinerade bläckfisken var ”aningens för seg”
I övrigt: ska köpa en kajak när jag kommer hem. Så underbart att paddla sig fram i livet. Sist men inte minst: vi försöker utröna hur retsina tillverkas och har fått tre olika versioner, vad säger ni, nån som vet?? Olga tycker förövrigt att Retsina är ett vackert namn, ser alltså fram emot att bli mormor till lilla Retsina Crafoord Lundell nån gång framöver:-)

Magiskt vackert
Ligger och ser ut över medelhavet och sippar på en fruktdrink och läser Livvakten, helt ny självbiografi av Daniel Webb. Snabba cash, fast på riktigt som min bättre hälft uttryckte det. Barnen har sitt lystmäte i pooler, pingisbord, fotbollsspel, havakajaker och glassar. Mormor är med o hjälper till att hålla koll. Ska snart upp i yogashalan o göra lite mysore. Förstår plötsligt vitsen med att bo på ett sånt här jättekomplex, barnen är inhägnade liksom och alla kan njuta!!

Glad att det är en riktig skitjuni faktiskt. För just i detta nu viker jag små barnshorts och lägger prydligt ned i en röd samsonite. I morgon bär det av till Lefkas, 28 grader, sol, sol, sol, sol och mer sol. 

Så stolt över denna resa. Bokat långt i förväg som det anstår en vuxen människa. Ett hotell utan loppor (hoppas jag, för det var jävligt dyrt), barnvändligt, strand precis intill och så vidare. Nån gång måste det liksom vara slut på sista minuten för tusenlappen-livet. 

Värmen nu kommer jag snart.