men rolig. Fecke varenda kväll. Dagiskalas, kontorsavslutningsmiddag, Robert Mapplethorpe på Fotografiska, liiteraturagentpartaj…But i need it. Jag som varandes mamma, ensamstående sådan för tillfället, börjar krackelera. I går fick barnen tre glassar var. Orkade inte stå emot tjatet. Jag orkade inte gå och lägga dem heller, så de var uppe tills de somnade i soffan. Och de fick makaroner och köttbullar både till lunch och middag med en jävla massa ketchup och noll grönsaker. Orka va perfekt. Värdo som pedagog just nu. Men jag lekte som en gasell i Thengdalsparken. Känner mig som vår ridgeback som är i vilande 29 dagar av 30, men får lekspel och rusar runt och leker loss med nåt random picked gosedjur som en tok i typ en halvtimme. Verkligen crazylek för att sedan återgå till sitt zombietillstånd i ytterligare 29 dagar. Där hade ni mig högst upp i klätterställningen i går kväll. 

Satt o surfa runt lite o hittade den här fantastiska fotografen som har en bra blogg. Är ju inte den giftastjejen, men bilderna är ju amazing. Fan vad grym han är. Jag vill gifta mig när jag ser den här fina festen ute på prärien och hästarna i bakgrunden…

Softar

Är jag överkänslig eller blir ni också helt slut av att gå ut o handla skor tillsammans med tre barn? I bland undrar jag hur det är med stresshormonsnivåerna hos mig när jag är chackmatt efter en skorunda o bara vill slagga. Det är något med tre röster, tre viljor, tre rörelser åt olika håll som rör till det. Tänk om man vore lite mer som en border collie som njöt av vallning. Ju fler desto bättre. Ös på ba, jag springer runt och håller i hop er med GLÄDJE!!

så trots att Ninna har ett fult sår på höger bakben och är öm i hovarna och lite allmänt nedsatt, trots att det är eftersatt underhåll på hela mig och mitt yrkesliv och hem, trots att det är mycket, mycket, mycket med barnen och maten och klädhögarna och smådjuren – så vinner hoppet. Jag vet inte vad det är med mig, men jag känner mig så satans hoppfull. Måsarna skriker igen och nyponrosorna lockar och jag vill bara vara i den här varma vackra sommaren. Typ uppgå i naturen. Bli uppäten av en köttätande växt. Lägga mig under bar himmel med gräset kittlandes och somna. 

Och jag inser  när jag skriver detta att läget var det diametralt motsatta för ett år sedan. Då var jag en utbränd spillra utan hopp. Allt som låg framför mig tycktes omöjligt och skrämmande. 

Så det blir bättre. Det kan bli bättre. Livet växer och stagnerar aldrig. Allt flyter. 

Vem är det som tittar på mig i bloggheadern. Inte är det jag inte. Jag har ju mörkt hår och lugg. Det här går ju inte. Måste in på redaktionen och ta lite bilder. 

Joggandet var en barnlek med den där Nikeappen. Tror Nike vill lura en in i de löpandes värld på ett mycket behagligt sätt. De vill ju att man ska älska skiten, inte börja hosta blod och ge upp efter första vändan. Så det var softish som fan, intervaller med mycket gång. Men vi får väl se om ett par veckor hur cool jag e med det hele.

Bra grej för att känna sig petite och tränad: dra på dig din snubbes (eller annan större persons) träningskläder. Löpartights med häng. Och ett skitstort linne. Obs inte skorna, det blir jobbigt.

Nu: sängen och Vredens druvor. Samma grej som med joggandet. Ska bara igenom den, trots att jag börjat på den 27 gånger och somnat när jag läst några rader om Tom Joad och ändlösa torra åkrar och fattigdom och de nya skördemaskinerna. Den verkar så sjukligt trist. Men den ska läsas. Punkt. 

Ni vet att jag vill bli Linda Hamiltonaktig i kroppen, men att jag var anti till springandet, flåsandet, blodsmaken. I samma stund som jag hör mig själv formulera dessa lata tankar (skriver ner dem här till allas beskådan, smart där…) vaknar den lilla trotsaren i mig. Den som säger fuck you – du kan allt! Den lilla omnipotenta narcissisten far runt där inne skallen och planerar plötsligt maratonlopp. Laddar ner Nike-appar och surfar löparskor. Så nu mina vänner nationaldagen och solen till ära, ska jag alltså ut och jogga.

I övrigt: febrig liten son. Ett ägg, en avocado och en tomat till frukost samt en rövsmakande vitamindryck. Den vackraste buketten på bordet. ”Solrosor” och ”pirener” till mig från den större lite friskare sonen.  

Älska mig

Laga mat 

Ligg nära

Andas på min hud

Dela dagen

Skäll ut barnen och säg att de ska skärpa till sig och sluta spy i bilen, spilla röd färg över hela jävla heltäckningsmattan och göra livsfarliga volter på studsmattan och tjata om klubbor och glass fast det inte ens finns hemma och därför cykla i väg okontrollerbart utan hjälm och utmana ödet bara för att vi är en man kort i huset. 

Kom hem och massera min arga kropp och bada mig som ett barn

En djävulsk dag faktiskt. Tur som fan att vi hittade grodyngel framåt kvällskvisten och att kaprifolen doftar förföriskt och att barnen ÄNTLIGEN somnade. För satan i gatan vad det har varit livat och tjatigt och uttråkat och gnälligt i dag. En ledig solig dag som bara blev en enda lång frustration. Borde ha skitit i alla måsten och bara lekt tror jag. Men visst är det så när man är ledig, att då måste man ju göra det där eftersatta underhållet. Fixa hemmet. Tvätta den överfulla ikea-kassen, fylla kylen, bunkra upp inför nästa period av jobb. Och jag vet ju med min erfarenhetsbank att man kanske ska vänta åtminstone en dag med alla göromål och bara softa tillsammans, leka loss och bygga en koja typ. Men så blev det inte i dag alltså. Det blev en skitdag. Men det är ok med skitdagar, de måste ju också få finnas, annars skulle bradagarna inte kännas lika bra. 

Jag bara fortsätter att älska fem! Kom nyss hem från kontoret och möts av ett städat hem. Min son propsade tydligen på att ”göra fint” för då blirju mamma så glad. Jag tror att jag drömmer. Något säger mig att jag ändå har lyckats med min fostran. Nu: vietnamesisk färska vårrullar och ny bra seriepå femman, Off The map eller nåt i den stilen.

Min favvoålder alla kategorier: fem!!!! ( har dock en känsla av att jag har skrivit så här om alla åldrar). Vackra vackra sommarstockholm med femåring = som en dröm. Vi bara strosade runt och log och åt glass och glodde på folk och garvade åt risiga skämt och köpte skor.