Ursäkta bloggtorka. Har haft galet mycket den här veckan. Har gjort ett upplägg där varannan vecka är överbelamrad med jobb för att ha en halvtomkalender den vecka när Olga är hos mig. Har alltid trott på melodin jobba arslet av sig dygnet runt en period för att sen kunna softa. Men nu är jag äldre och måste nog revidera det upplägget, för jag blir s slut. Helt tom. Kommer inte på ett skit att skriva, tycka eller känna. Nu drar jag ut till Brokeback Mountain o tränar min älskling. Alltså jag är deeply in love med min toto, den saken är klar.

Tack alla ni som kommenterat under helgen. Tack för all kärlek. Jag är djupt rörd! 

Ni som vill maila mig, som har frågor om Alanon eller ACOA, som undrar över beroende och medberoende, når mig på: sannalundellsblogg@gmail.com

I övrigt denna grå måndag: Kontoret. Artiklar. En dröm om ett bullbak. Det var sjukt länge sen det bakades bullar på Skånegatan 61. Har strykt den uppgiften från min agenda, har liksom insett att barnen inte blir mindre lyckliga för att jag inte är en bullmorsa. Men nu har jag sug. Bullsug. Sprang nyss över till vårt homie-café mitt emot kontoret och köpte kolakakor. Tre-fika. Skriva, skriva, skriva. Sen bullbak med kids.

Vill taturera in en bild på en räv. Tips på bra tatuerare? 

Tillbaka i stan efter en ljuvlig helg i Lidköping. God mat, galet fina hästar, härligt sällskap och strålande sol. Jag VILL bo på landet. Vill vakna i tystnad och börja dagen med att fodra hästar o ta en ridtur. Känner mig som ett pirrigt barn när jag drömmer om det och då vet man att man är rätt ute! Datorn ligger och dammar och min telefondisplay har just spruckit, så bilderna får vänta. Good night!

”Det var väl det jag alltid trott, du har sånna problem med din berömde, självupptragne karl..! Nu tar han kokain också! Det är väl därför du gapar och skriker om hur synd det är om dig som kvinna (din täckmantel) här på bloggen. Har alltid fattat att det gömmer sig mer bakom er lilla yta. Så var det också! Han väljer knarket före familjen, sånt kan ju bryta ner vem som helst. Så du behöver inte spela tuff och styv i korken längre, Sanna! Ingen köper det ändå”

Svar: Pia, vad är det jag döljer? Vad har jag bakom min ”lilla yta”? Kan man inte vara en glad människa, med åsikter, integritet, självkänsla och själförtroende om man lever med beroende kring sig? Måste man dölja, ljuga och må dåligt för att någon i ens familj har ett beroende?Nej, faktiskt inte. Gå på ett Alanon-möte eller ett ACOA-möte och lär dig om beroendesjukdomarna. Lär dig att var och en som är vuxen har ansvar för sitt eget liv, sitt eget mående och faktiskt i slutändan: sin egen lycka. Livet är inte slut för att ens farsa/morsa/flickvän/pojkvän/barn har ett beroende. Det går att göra något åt det. Det går att välja livet.  

Min sminkvecka gick åt helvete i dag. Dagen i dag har rent utsagt varit en skitdag på sömnfronten. Trött som ett as och otrevlig att umgås med. Bara att åka ut till stallet där alla mörkermoln per automatik spricker upp. Därefter ett par timmars rainman-jobbande. Tur att ingen konfronterade mig medhell idag. Inget tålamod. Dagar som denna händer det att mina tankar går till Gry Forsell som morgon ut och morgon in lyckas leverera Frukostradio i världsklass i Mix Megapol. Hur orkar hon? Inte en enda morgon har jag hört nån sur liten biton, nån trött reflektion, eller annat som vittnar om att hon håller på att krackelera. Shit pomfrites vilken övermänniska.

Nu ska jag försöka få min lilla nattmarodör att somna efter kvällens första uppvak. Han ligger o vrider sig som en mask o vill inget hellre än att springa upp o klättra upp på nåt farligt o hoppa. ”OPPA” skriker han dagarna i ända o kastar sig vilt rakt ut från allt.
OBS, vi snackar Lo här, inte Micke.

Det är min last, det. I synnerhet sedan barnen kom. Eller den stora tröttheten… De grå ringarna. Dyra smörjor i perfekt nyans att täcka över och släta ut med. Och rouge så att man ser levande ut. Och pricken över i´t: Touche Eclat, den lilla täck/highlightern som är rent av magisk. Kommer ni i håg våra morsor på 80-talet och deras brunkräm, föregångarna till foudation. Och pancake-pudret? Nostalgi. 

Jag har också by the way slutat tjuvröka varje dag. I julas tappade jag sugen på cigg i och med en släng av halsont. Och är det nåt huden mår bra av så är det rökstoppet. Trodde att ett par ciggisar varken gjorde till eller från, men det gjorde de.  

En anledning till att jag valt bort smink är barnens: vaaaaaa gööööör duuuuuuuuu? när jag vistats längre än tre minuter i badrummet. Det stressar mig att ha kids som står och stampar i hallen och vill i väg. Sminket är bortrationaliserat helt enkelt.

Men nu är de större och kan sysselsätta sig själva i fem minuter när jag står fixar mig. Men stresshormonet börjar liksom direkt pumpa per automatik när jag står inför att ägna mig själv fem minuter, för jag vet hur många gånger jag blivit avbruten av ett ”maaaaaaammmmmmaaaaa, aaaajjj, buhuuuuu” . Men nu är de större, mina små och har lärt sig att vänta, är inte helt och hållet styrda av sina behovsimpulser. Nu kan jag tänka en ostörd lång tankekedja igen. Måla min fransar, läsa en del i DN. Fri. Känner mig fri. 

Och jag inser när jag ser mig själv på bild att det inte ser särskilt senationellt ut. Måste nog dra på mig mer make om det ska bli nåt av det här…

Min vänliga kollega Magnus sa att jag va fin i dag. Det är väl i stort sett det som händer när jag sminkar mig en smula och inte har på mig  träningsbrallor och stallkoftan på kontoret. Jag går från okommenterad till kommenterad.

Är jag lyckligare sminkad? För tidigt att utvärdera. Men det är ju så klart en bonus att folk säger att man är snygg. Men jag tror att det snarare handlar om att ”the change” från mysbyxor till piff skapar en mycket tydlig ankungeblirsvaneffekt och sånt impar ju.

Apropå svanar så blev det Black Swan i går kväll. Så bra. Tänk om man ändå hade haft en neurotisk superkontrollerande psykad symbiosmorsa med extremambitionen att se mig som prima ballerina. Då hade man varit pensionär i dagsläget.

Gå och se. Njut av Natalie Portman. Njut av dansen och närma er förståelsen av vad stor konst kostar den som skapar. 

på den här helgen är med råge fylld. 

Tacos, check!

Fredagsmys, check!

Melodifestivalen, check!

En mycket fin helg på det stora hela taget. Ledig och fin och skön. Inte ens läst en tidning. Försökt mig på nollinfo, ja bortsett från mellon i går då. Tror att det är bra att vila skallen. Bra att vila själen från alla pumpande intryck. Bara uppdaterat mig på Japan då och då.

ComHem så klart!! Som bad så hemskt mycket om ursäkt och genast lät mig byta tillbaka till mitt gamla utbud. Det var inget snack om saken, försäljaren hade agerat oproffsigt, dessutom hade de rabatter som han sålde på mig inte dragits från fakturorna, därav den sjuka månadskostnaden. Men nu är allt frid och fröjd igen på tv-fronten. Puh.

Synd bara att det ska behövas offentligt skäll på en blogg för att få reaktion. Hoppas verkligen att de är lika schyssta mot alla som e missnöjda.

Ledig i dag. Eller halvledig. Ett par möten på eftermiddagen, men en hel solig och sagolikt vacker förmiddag i stallet. Vilken nörd jag är. Jag kan verkligen tänka mig att ställa in allt, dra in på varenda klädesplagg, mascara, bio och fika för att köpa en ny sadel i dagsläget.

För att råda bot på detta tänker jag i sann Carolina Gynning-anda köra en sminkad vecka (hon körde osminkad) från och med måndag. Jag ska sminka mig dagligen och lägga ut bilder på mitt målade fejs dagligen. 

Nu ska jag sova. 

Uppdatering på bråkfronten: Helt sjukt men jag har inte bråkat med en käft på riktigt länge nu. Det var mitt lilla skriftliga utbrott på ComHem i går. Men i övrigt är jag chockad. Ni ska veta att min kille kallar mig sjukt bråkig. Men tji fick han, jag är ett under av sans och lugn så här i mitten av mars. I stay cool, in the Sinnesro!

Straxt före jul blev jag uppringd av en hurtig, superentutiastisk och mycket charmig försäljare från ComHem. Han hade ju naturligtvis ett fantastiskt erbjudande till mig som varit trogen kund så länge.

Nej tack, sa jag vänligt men bestämt, jag är så nöjd med min digitaltv och mina kanaler och vill inte ändra alls.

Men, snälla snälla Sanna, sa killen. För bara 39 kronor utöver din nuvarande månadskostad får du bredband och fast telefoni och samma kanaler som du redan har.

Oj då, det lät ju sjukt billigt, tänkte jag och gjorde en liten mental sondering över mina barns framtida surfbehov. Alla adaptrar och annat teknikstrul skulle skickas hem fraktfritt as well.

Kom igen nu, sa killen, slå till!

Ok då, skicka hem papper på allt är du gullig sa jag.

Men nej, han ville spela in överenskommelsen på band. Vid det här laget hade vi talat i 15 minuter. Jag var stressad och är av naturen en godtrogen jävel. Tror på vad folk säljer på mig. Tror på Comhem för att jag i alla år har haft ett bra kanalutbud och varit nöjd.

Killen börjar rabbla ur en manual och ställer frågor som jag ska svara på. Han läser snabbt och dåligt och jag hör knappt vad han säger. Ja, ja, ja säger jag bara när han ber mig.

En månad senare kommer första fakturan på – vad det ska visa sig – min sjukt dåliga deal. Det där med 39 kronor extra kunde jag ju fetglömma. Min månadskostnad höjdes från 243 till över 500.  

Jag blir såklart tokig och ringer upp ComHem som vid första påringningen säger att de ska leta reda på inspelningen och maila den till mig.

Ja men, säger jag, inspelningen skildrar ju bara en bråkdel av hela samtalet. Killen sålde ju på mig det här ofördelaktiga skitkittet i början av samtalet där han lovade guld och gröna skogar för 39 kronor. Jag skiter fullkomligt i er inspelning. Jag ångrar mig, jag vill ha tillbaka mitt förra upplägg.

Nej, vi har bara ångerrätt i 14 dagar, säger tjejen medlidsamt.

Men för i helvete, jag fick ju fakturan efter en månad och var fram tills dess fullkomligt övertygade om att jag skulle betala 39 kronor extra. 

Tyvärr, du får överklaga på vår hemsida. 

Inspelningen kommer aldrig på mailen. Jag ringer igen och får samma svar. Kundtjänsttjejerna har inte mandat att ändra på några abbonemang. 

Fy fan för er ComHem, räkna med att jag byter bolag så fort den här förbannade bindningstiden är över. Fattar ni inte att man förlorar allt förtroende för er. Att man bara känner hat och förakt för ett företag som ert. Usch är den korrekta känslan. ComHem=Usch.