Oj Anna Bergendahl. Hon har ett så extremt tydlgit id i sin röst, det hörs direkt att det är hon. Titeln Ashes to ashes följs givetvis av orden dust to dust, men det gör ändå inte låten till tråkig eller förutsägbar.

Det här andas Louise Hofften när hon var som bäst med en stark refräng som också växer under låtens gång.

Det känns countrypop, men utan den modernare Taylor Swift-produktionen som annars brukar vara tydlig i den här typen av låtar.

Det här gillar jag verkligen. Och jag tror att Anna kan charma svenska folket igen på lördag. Precis osm hon gjorde med This is my life 2010. Jag gillar verkligen det här. Sa jag det redan?