Danmark har ju bett om fansens input till hur framtidens Eurovision skulle se ut. Så mellanakten ska vara Eurovision 2075. Och kan vara det absolut sämsta jag sett. Det är så urbota korkat så Melodifestivalmusikalen som var mellanakt i Melodifestivalen för några år sen plötsligt känns som en klyftig och väl genomförd idé.
Så passa på att blanda många drinkar och kissa och fylla på chipsen.
Nu sjunger Storbritanniens Molly ut ordentligt för första gången på länge. Hon har haft röstproblem i veckan, men nu låter det riktigt bra.
Guldregnet bakom henne får jubel i presscentret.
Men jag fattar inte henna-tatueringarna i handflatorna och på armarna. Så här såg hon ut på dagrepet och så ser hon fortfarande ut.
San Marinos Valentina Monetta sjunger som näst sista bidrag. Jag hade faktiskt satt henne som den enda självklara att inte ta sig vidare från sin semi. Ska bli väldigt spännande att se resultatet i semin som blir offentligt efter finalen och se var hon faktiskt kom.
Hon sjunger helt okej. Men imponerar knappast på mig.
Nederländernas Ilse och Waylon har en drömlottning att gå ut som bidrag 24 med sin countryballad som bygger på så mycket nära bilder på dem båda.
De är hur coola som helst under repet. Ler vid rätt tillfällen mot varandra och levererar fullt ut och stabilt.
Danska Basim har bra stöd i arenan. Hemmapublik är alltid trevligt.
Han verkar tappa lite kameror i början, men det här känns som det första repet där han faktiskt kör på allvar här under Eurovision.
Man har behållit den nya gigantiska bannern bakom honom på scenen. Ett jättestort vitt lakan med ett rött hjärta och ordet love.
Under de första repen använde man en med en bild på Basim och sen ett hjärta och love. Det här är nästan lika tacky, men inte riktigt.
Maltas Firelight sjunger väldigt bra ikväll. Sångaren Richard är med bra i kamerorna och känns överlycklig över att få sjunga låten igen.
Nu har Ungerns Andras klätt på sig en lång kofta på scenen. I semin hade han en svart t-shirt. I dag på dagen repade han i linne och visade upp armmusklerna. Nu har han istälelt klätt på sig mer kläder.
Han är bra och tydlig på scenen, men fortfarande för lite kontakt med kameran och tv-tittarna.
Schweiz Sebalter visslar så Markus Larsson blir tokig. Men jag har gillat det här lite graqnn sen första lyssningen. Egentligen föredragit den här framför Malta, Lettland, Island och Vitryssland som också har nån form av trallpop med glädje i grunden.
Men nu tycker jag att han tappar lite i slutet. Han blir för övertänd, struttar runt med fiolen och tappar lite kollen på vad han gör och var han ska ta vägen.
Spanska Ruth Lorenzo har specialeffekter som gör att det ser ut som det regnar på henne i numrets öppning. Att hon dessutom har wetlook i håret ger en snygg effekt.
Hon sjunger väldigt bra. Men riskerar hela tiden att det blir för skrikigt. Hon tar i så hårt redan från början att det liksom inte går att stegra. Men hon sätter tonerna nu.
Nu känns Topi Latukka nervös i öppningen. Men 35 sekunder in får han energin, kanske från bandmedlemmarna och sen levererar finska Softengine. Förutom att Topi igen blundar för mycket!