Nu klockan 18 spelas alla låtar upp för oss i pressen. Självklart lyssnar jag och skriver så fort jag bara kan så ni får lite lite koll på vad den här veckan har att erbjuda.

Äntligen på plats i Tällberg. Vi har hunnit checka in på vårt mysiga lilla hotell Klockargården och nu sitter jag i hotellobbyn på fina Dalecarlia som är artisternas hotell.

– Känns lite som The Shining, kommenterade min fotograf farlige Fille när jag tog den här bilden av det snöinbäddade hotellet.

Här har jag hunnit springa på Maja Gullstrand och ta en bild:
– Åh, nej, inte i det här överljuset och jag som är så fåfäng!

Velvet är precis på väg till sitt torrep, sist av artisterna idag, och ville inte berätta vad hon hade i sin stora kasse hur mycket jag än tjatade:
– Det blir en överraskning, det får du se sen!
Då avslöjade jag att jag hon hade stora förväntningar att infria under repet imorgon eftersom jag hört viskas lite om hennes nummer:
– Tack för den du, skönt att få den extra pressen, pustade hon innan hon försvann iväg på repet.

Och BWO poserar coolt som vanligt när man springer på dem.

Fick precis en liten hälsning från Måns via mms:

”Schlagerabstinens… saknar er…”

Osäkert vilka det är han saknar. Troligen inte mig så mycket som alla er som läser om schlagern. Mig var han lite bister emot efter att ha hört att jag skrivit dumt om honom förra veckan. Ja ja sånt är livet som journalist (Även om jag förra veckan skrev klart mycket elakare om andra än Måns).

För att komma undan abstinensen kan du ju göra som jag, Måns.

Njut av Maries sköna framförande från Göteborg och dansa loss till Disconnect me. Enda låten som får spelas av mina favoriter so far.

(Men om ni läst inlägget längre ner gläds jag över att Måns har just ”schlagerabstinens” och inte Mello-dito.)

15.50 ska Rigo & the Topaz Sound feat Red Fox torrepa. Problemet är att de, precis som jag och Fille, precis kommit till Borlänge och nu är klockan 14.57. Borlänge ligger ungefär en 50 minuters bilfärd från Leksand.
– Vi är sjukt sena! suckade Filip Adamo som är deras skivbolagsrepresentant, när gänget klev av tåget.

Melodifestivalen har skickat en egen bil som hämtar dem medan vi vanliga dödliga åker med ersättningsbussar.

Adamo släpade på nåt tungt dolt i svarta sopsäckar:
– Vi har lite döda aliens med oss, ska bli lite CSI på scenen, skrattade han.

Nu har jag fått lite rapporter från Leksand och Tällberg där jag har schlagerspioner utposterade eftersom jag inte hunnit komma på plats än.

Molly Sandén har tydligen lila pälsmössa och blev nyss intervjuad mitt i en snödriva utanför artisthotellet.

Sofia Berntsson, som numera bara går under artistnamnet Sofia, har anlänt till hotellet med sjukt mycket bagage och BWO svängde precis in utanför hotellet i sin bil. Alexander är chaufför och har dagen till ära långbyxor på sig. Kanske av samma anledning som i Skellefteå:

– För att slippa alla frågor om hur kallt det är i shorts. Inte alls kallt. Med långa knästrumpor går det alldeles utmärkt at ha kortbyxor på sig, men alla tycker att det är viktigt att fråga, suckade Alexander då.

Ja inte vår svenska Velvet alltså, hon fortsätter heta Jenny Pettersson vid sidan av och Velvet på scenen.

Men i norska Melodi Grand Prix som har sin final i helgen finns en tjejgrupp som fram tills nu kallat sig Velvet. När de ställer sig på scenen under lördagens final har de bytt namn till Velvet inc.

Enligt ESCtoday har Jenny Petterssons management tagit kontakt med den norska gruppen och namnen för att undvika förvirring om båda bidragen skulle komma till Eurovision. Nu blir det nya artistnamnet för den norska tjejgruppen alltså Velvet inc.

Velvet tävlar på lördag med låten The Queen.

Velvet inc tävlar också på lördag med låten Tricky. Så här såg det ut i deras deltävling i Melodi Grand Prix.

Jag diggar hur Melodifestivalens fans verkar föredra schlager före Mello (som ingen tycks ha gillat trots att SVT försökte införa den för nåt år sen, svt.se/mello funkar fortfarande), eller SVT:s pretentiösa rekommendation till förkortning, ”festivalen” som förkortning för tävlingen.

På 60- och 70-talet kanske schlager var en musikgenre som symboliserades av lättrallade låtar med töntiga texter.

Numera är ju snarare schlager en kommersiellt gångbar låt som har eller borde ha tävlat i Melodifestivalen. Som utmärks av en tydlig och stark refräng eller annan hook och som har stora potential att spelas länge på radion, bli populär på dansgolven över hela Sverige i olika remixer eller bli den obligatoriska sista hångellåten såväl på mellanstadiediscot, storstadens nattklubb, eller Finlandsbåtarnas dansbandsgolv.

Det har så klart Melodifetivalens alla fans fattat. De döper sina bloggar till schlagerprinsessan, schlagerpinglan, Pierre’s schlager experience. De kallar sig för ett schlagerzoo, schlagerboys eller rätt och slätt schlager-Micke (länkar till alla dessa finns till höger—>).

Man går på schlagerbarer såväl på landsort som i storstad, varje nattklubb med självaktning har en vettig schlager-DJ som blandar hits och MF-låtar och fyller dansgolvet: Ingen skulle få för sig att kalla dessa ställen för Melodifestivalenbarer.

Det är bara sömniga svt som på nåt sätt skäms över ordet schlager. De är så bajsnödiga att de faktiskt blir sura över att den här bloggen heter Schlagerbloggen med Tobbe Ek och inte Melodifestivalbloggen. De blir griniga när Aftonbladets bilaga Klick! gör en 132-sidor lång fullständig hyllning till hela tävlingen som döps till schlagerbibeln. (Borde ni inte vara glada, SVT?) De irriterar sig över att man använder kortuttrycket ”schlagern” om hela tävlingen.

Sluta skämmas SVT, det är det ju ingen annan som gör. Ta vara på det ni har istället.

Jag hinner inte riktigt följa med i andra länders uttagningar till ESC. Vill ni få bra koll rekommenderar jag länkarna till höger:

—————->
Posh & Beck’s of Eurovision, Schlagerpinglan och Pierre’s schlager experience håller grym koll (fattar inte hur ni pallar) och sen är ju ESCtoday en ledande nyhetssite för alla schlagerfans.

Men snuskpellen i mig måste ju berätta. Armenien skickar artisterna Inga & Anusch och jag kan inte sluta fnittra. Deras låt heter Jan jan:

När Anusch sjungit färdigt kan jag meddela att Moldovas låt heter Hora din Moldova.

Fnitter, fnitter.

På väg mot schlagerland äntligen. Känner nu att vi kanske borde gjort som Alexander Bard och resten av BWO och tagit bilen till Leksand. Vårt tåg är nämligen redan från start nästan en halvtimme försenat. Har med mig farlige Fille även den här veckan och han är nog ändå rätt nöjd med tåg. Annars hade ju han varit tvungen att köra hela vägen.

Har inte lyckats göra nån schlagerspaning på tåget än. Här finns lite journalistkollegor och oddsmakarna från Svenska Spel. Första torrepen var ju redan på förmiddagen så många artister åkte så klart redan tidigt i morse för att hinna fram. Några kanske redan igår.

Vad gäller Leksand så är det platsen för själva tävlingen. Bor däremot gör artister och de flesta i produktion och press i den lilla kurorten Tällberg. Det finns nämligen inte tilräckligt med hotell i Leksand för att kunna rymma hela Melodifestivalen.

Jag har inte klurat ut om det var i den tyska motsvarigheten till Melodifestivalen eller om ”Bundesvision Song Contest” bara är en variant på ESC. Programmet skapade i alla fall en del rubriker i helgen när den manliga programledaren Hans Blomberg hade tillkännagett telefonrösterna och avslutade med nåt i stil med:
– De vackraste pointsen finns i alla fall här hos mig.

Snygg och snabb reaktion från den kvinnliga värdinnan Susanska Bersin i alla fall. Det enda rätta.