Norska avslutningen sitter bra. Perfekt efter Dimas prettonummer tycker jag, när Maria har ett så enkelt bidrag. Låten växer och jag har gått från att dissa den till att gilla den. Maria verkar laddad på scenen och levererar det hon ska på ett snyggt sätt.
Där var repet slut och nu måste jag springa iväg på lite andra prylar. Självklart kommer jag tillbaka med mer bloggande senare.
En rödögd Dima Bilan åmar sig just nu på scenen i en låt som jag faktiskt gillade innan jag kom hit och säkert kommer gilla när jag kommer härifrån, men jag lider av att se det här ûberpretentiösa numret.
Enda behållningen är världens bästa konståkare Plusjenko (jag försöker inte ens stava rätt idag) och hur han verkligen tycks ha kommit på kant med personen han ska framhäva på scenen. Istället blir Plusjenko själv den stora stjärnan.
Serbien har nästan glömts bort i förhandsnacket eftersom låten varit direktkvalificerad till finalen, men det här kan definitivt bli den farligaste balladen.
Jag gillar verkligen inte nonanonanonanonanonanonanej-biten i refrängen, men i övrigt är det här en riktigt stark låt. Skriven av kvällens och semifinalernas programledare och som också legat bakom Balkan-hitsen Lane Moje och Leila.
Och självklart storjublar hemmapubliken åt sin jelena.
Dags för Spaniens plojlåt som driver med alla låtar med egen dans, typ Maccarena och Ketchup song etc.
Han får till och med upp dansinstruktionerna på den stora bildskärmen bakom scenen. men hela det här numret saknar verkligen energi idag.
Dessutom känns det inte som att det finns några röster kvar till det här numret.
Men att fansen buar i arenan när numret är över känns INTE okej någonstans.
Grekland ligger bara sexa på tippningarna här nere. Jag tror att Kalomira kan gå längre än så.
Idag tar hon det lugnt och det märks att hon får rejält sångstöd från en kille och en tjej som körar utan att hoppa runt och bli andfådda av den ansträngande dansen.
Hon tar det också lite lugnare än förut under rump- och kroppsskakningspartiet mot slutet. Men så är det bara ett första genrep.
Azerbajdzjan, Azerbajdzjan, Azerbajdzjan, Azerbajdzjan, Azerbajdzjan. Sådär nu har jag fått till stavningen på svenska. Hoppas jag. Men dit kommer vi väl inte nästa år, va?
Tydligen har Azerbajdzjans nystartade ESC-fanklubb skickat hit ett 20-tal medlemmar. Känns lite galet faktiskt.
Det ser helt galet ut när Frankrike repar sitt nummer. Antingen är Sebastian helt vilse på scenen och missar varenda kamera, eller så har svenska bildproducenten Sven Stojanvic gått med på något av det märkligaste ni nånsin sett i bildproduktionsväg.
Tellier filmas från sidan, i total oskärpa, halva huvudet bakifrån. Uppifrån och i stort sett bara statiska bilder.
Det ser helt galet ut.
Kanske precis det som Tellier vill.
Sebastian Tellier öpnnar sin Divine med att åka in i en liten golfbil.
Ukrainas Ani Lorak gjorde som Charlotte igår och skippade festandet. Hon ser hur fräsch ut som helst och vet hur man levererar ett nummer.
När hon dessutom klättrar upp på sin låda och putar med rumpan har jag ett antal kollegor intill mig som stönar högt. Och inte av missnöje.
Ukraina tippas som vinnare bland press och fans här i Belgrad och så kan det mycket väl bli.
Georgien. Vad ska jag skriva? Kommer inte på nåt och nu är det ju Ukraina.