Risk att Island drunknar
avJag tror att Islands Systur drunknar efter Greklands starka framträdande. Det blir för anonymt.

Jag tror att Islands Systur drunknar efter Greklands starka framträdande. Det blir för anonymt.
Greklands Amanda Tenfjord fortsätter att leverera snyggt. Det här och Nederländerna kan utmana Cornelia.
Belgiens Jeremie verkar igen ha problem med medhörningen.
Han tar sig för örat flera gånger och efter att han sjungit klart klappas han om av en av sina körsångare.
Azerbajdzjans Nadir Rustamli fick frågan på presskonferensen i natt vem han ville tillägna sin låt, och han svarade då att han kände att den snarare var tillägnad honom, att låtskrivarna hade skrivit den med honom i åtanke och att den därför passade honom så perfekt och handlade om honom så bra.
Det är Anderz Wrethov, Andreas Stone Johansson, Sebastian Schub och Thomas Stengaard som har skrivit den.
För mig känns den som en låt som inte hittade rätt artist för Melodifestivalen, ratades av juryn och sen skickades ut i Europa för att ta sina rundor innan den hittade till Azerbajdzjan. Men jag kan ha fel så klart.
Och ännu mer longörer. Nu har man jagat upp Alessandra Cattelan ensam i green room för att hålla låda.
Tills Litauen får börja köra.
Monika sjunger sensuellt och eget. Men det känns så otroligt gammaldags och otidsenligt.
Tyskland är verkligen en så otroligt blek låt. Jag blir mycket förvånad om den här landar högre än 22-plats. Tävlar definitivt om sistaplatsen.
Och där blev det en longör igen så Alessandro Cattelan och Mika återigen fick kliva in och nonsensprata i väntan på att scenen skulle göras i ordning för Tyskland.
Det är de tyska mattorna som produktionen tydligen inte får ordning på.
Kalush Orchestras öppning är briljant och berörande, när han ser in i kameran och sjunger med stirrande blick.
Stefania innehåller verkligen alla delar som gör en bra Eurovision-låt, inklusive något att störa sig på, för mig är det rap-partierna. Alltså de som frontmannen Oleh Psiuk står för.
Nederländernas S10 gör en snygg repetition. Den här låten berör mig mycket mer än Armeniens exempelvis.
Spaniens Chanel öser från start till mål i tre minuters dansshow, men hit till Eurovision har de också lagt in partier där hon får visa att hon kan sjunga, för jurygrupperna.