Och här har vi en tatuering som inte går av för hackor heller. ”Ingen hör vad jag säger, men jag är arg i Göteborg”. Följt av ”DECEMBER”.
Det betyder säkert något. Men vad har jag ingen aning om än så länge.
Jag kastar in en bild till på elden för att värma oss lite mer i den här februari-kylan.
Det finns mycket detaljer att visa upp från Lillasysters scenkläder och nummer.
Hur snabba är inte de här sulorna till exempel?
Och en jacka med orden ”bang bang bleed”. Det känns rätt rock ändå. Kul med rock, som lite vänner till mig brukar säga.
Men min favorit är ändå den här regnbågstatueringen som trummisen har på underarmen. Massor av kärlek på den. Jag pratade precis med Ian-Paolo Lira som säger att det inte är en tatuering ännu, utan bara ett band, men att det ska bli en tatuering.
– Det ska bli en tatuering. Exakt det här, jag ska tatuera in de här färgerna. Det är fint, jag supportar the cause om man säger så och när man spelar så här hård machomusik så är det lite punk om man har den, säger jag.
Lillasyster har kört sitt rep nu och vi har fått bilder. De kör i en klassisk bandsättning med trumset på scenen.
Och som ni ser kommer det bränna på en del när Lillasyster kör på. Trist att jag och Markus Larsson inte får värma oss på på pyrotekniken inne i Annexet, men skönt att rocken visar att de är tillbaka på riktigt.
Baskaggen är försedd med ett ansikte. Det kanske är alla bandmedlemmars lillasyster?
Nu har det börjat trilla in bilder från torsdagsrepet i Annexet och att döma av bilderna från Kadiatous rep kan vi räkna med rejäl flätdans.
Ingen fläta på Kadiatou under det här repet, men det kompenseras rejält av meterlånga dito på hennes dansare.
Vi kan väl gissa oss till att Kadiatou repar i sina scenkläder också.
Korta shorts, en silvertop och genomskinliga ärmar. Hur det låter får jag rapportera när vi fått se videoklippen också.
Det var så förvirrande igår att bara gå hem. Inte avsluta en lyssningsonsdag med att prata med folk i artisthotellets lobby, skriva artiklar, blogga och så bädda ner mig i ett hotellrum. Verkligen ett konstigt år.
Men idag blir ännu konstigare. För vi i pressen får ju inte vara inne i Annexet idag, vi får inte heller följa repen via skärmar. I stället kommer SVT att skicka ut lite bilder som jag kan välja att lägga upp eller inte, och lite videoklipp som vi i pressen får titta på.
Det innebär att det som torsdagarna handlar om för mig, och för er som följt bloggen i 16 år, inte kommer kunna rapporteras om:
Hur går det, hur låter det? Vem sjunger falskt, vem snubblar? Vad säger de framme vid scenkanten, vad behöver ändras på? Vem är nervös?
Allt det som ni är vana att kunna följa i bloggen kommer tyvärr inte kunna dyka upp idag. Jag ska givetvis försöka blogga om repen utifrån de videoklipp vi får se och använda mig av bilderna. Men ha inte för stora förväntningar på min rapportering idag, okej?
Jag kommer också försöka prata med alla artister efter deras rep under dagen. Vi får se hur det går.
Angående ”blufflåtarna” på Youtube som jag bloggade om här. Sent igår kväll fick det en förklaring. Musiken är skapad av ett internationellt fan som bestämt sig för att skriva egen musik till de låttexter som SVT har lagt upp till de tävlande bidragen. Så det är helt enkelt alternativa melodier till artisternas låttexter. Japp, så är det.
Har Jessica Anderssons, Lillasysters och Kadiatous låtar läckt ut på nätet redan, i tidiga instrumentala versioner?
Nej, så är det inte.
Min fint schlagertokiga kollega Anna Shimoda hörde av sig efter att ha snubblat över de här Youtube-länkarna. Kunde det verkligen vara? Är det så här låtarna låter? Vad är det då för idiot som har lagt upp dem på Youtube?
Eftersom Anna inte själv var med under låtuppspelningen idag så hörde hon av sig till mig och Markus Larsson. Vi fick ju lyssna på veckans låtar två gånger i förmiddags. Och vi reagerade först på samma sätt:
”Kan det vara?” Var det så här den låten lät, verkligen?” ”Måste vara i extremt tidiga versioner i så fall”.
Men, nej. Det är nån som suttit med sin hemmasynt och plonkat ihop något som är ganska långt från de låtar som tävlar på lördag.
Medan jag och Markus lyssnade och grubblade och kom fram till att det måste vara en superbluff så dubbelkollade Anna Shimoda också med SVT som bekräftar att det inte stämmer. Det handlar inte om låtarna som tävlar på lördag.
Så vill ni lyssna på något som inte tävlar på lördag kan ni följa de här länkarna nedan så länge de får ligga uppe.
Markus Larsson är lite gladare än vanligt över att Melodifestivalen drar igång deen här veckan. Så även om vi kände oss lite ovana vid att köra vårt låtsnack framför Aftonbladets egen magic wall så blev det helt klart sevärt. Klicka in, antingen på bilden ovan, eller på den här länken.
Jag och vår fotograf Magnus Sandberg träffade Arvingarna i morse på artisternas hotell. Under säkra former med goda avstånd så klart, men det här med avstånden blir ibland lite fyrkantigt när SVT försöker planera.
Casper, Kim, Lasse och Tommy fick åka tåg till Stockholm på platser separarerade från varandra och hämtades också i varsina taxibilar.
Och nu pratar vi om ett band på fyra killar som spelat tillsammans i över 30 år. Och som sen ska trängas i en loge bakom scenen där SVT:s avståndslarm piper för att logen inte är stor nog. Ni vet avståndslarmet som alla i Annexet måste ha kring halsen och som piper och vibrerar om man är för nära varandra.
Från början hade SVT också tänkt att Arvingarna på scenen skulle vara minst 1,5 meter från varandra. Men nu har de ändrat sig. Varje scenakt räknas som ett hushåll, för de har så klart insett att det inte går att hålla avstånd på det sättet i varje sekund. Men egna taxibilar var redan inbokade, så då fick de resa på det sättet när de skulle till Stockholm.
Det var hela startfältet. Men nu kommer vi få höra alla låtar en gång till. Jag kommer sammanfatta ett andra intryck om varje låt i det här blogginlägget.
Kadiatou gör modern pop som lutar ganska långt åt Ariana Grande-hållet. Det är snyggt med en suggestiv öppning som bygger genom hela låten och kan bjuda på snygg dansshow. Men det är ett starkt startfält den här veckan. Kadiatou får inte göra några snedsteg om hon ska ta sig vidare. Nananono-partierna är effektiva, men det kommer effektivare refränger.
Lillasysters ambivalenta (för att inte säga scizofrena) Pretender är alltså först Mello-gitarrock, som plötsligt exploderar i brölig numetal för att sen helt ändra genre igen och bli handklapps-längtande arenarock åt Coldplay-hållet.
Jessica Andersson sjunger Horizon och även vid en andra genomlyssning är den möjligen lite för generisk. Hon kommer behöva lägga in hela sin personlighet i framträdandet, och det vet Jessica hur man gör. Jag gillar refrängen, men den är långt från lika effektiv som Party voice. Men man kan aldrig räkna bort Jessica. Hon har tagit sig till final med betydligt sämre låtar. Jag hade bara önskat mig mer av en monsterrefräng.
Paul Rey och The missing piece. Det här är snyggt. Fint. Lite tillbakalutat utan att bli för avslappnat. Pauls låt ger honom möjlighet att trycka till med rösten och den växer till sig.
Arvingarnas Tänker inte alls gå hem är precis så barnsligt enkel som de gör allra bäst och passar dem perfekt. Första stroferna i versen skrattar jag över, men så kommer den där supereffektiva refrängen som tar över allt.
Nathalie Brydolf gör en väldigt fin ballad med effektiva upprepande partier som gör att den inte glöms bort. Men hon kommer behöva göra sitt livs framträdande i det här starka startfältet. Det skulle vara häftigt med ett sånt genombrott och skulle också innebära en enorm skräll på lördag.
Danny Saucedo sticker ut med sin Dandi dansa. Det här är funk och soul och effektivt ”skönt” med massor av glädje som kan bli härlig fest. Kanske är det lite för ”skönt” och funkigt för att vara min kopp te hela vägen, men det här är snyggt producerat och kommer vara härligt och charmigt på scenen och svårt att motstå. Men vad betyder det egentligen när han sjunger ”Jag säger dansa, du vet vad jag menar”?
Nu ska jag och Markus spela in tv så ni får veta vad vi båda tycker, håll utkik på sajten så dyker det upp så småningom.