(mer…)

Men det var inte det sista jag såg av Anis.

Redan 12:40 träffade jag honom igen på centralstationen. Vi skulle med samma tåg.

Ett tåg som togs ur trafik och ställdes in och gick i konkurs och jag vet inte riktigt vad för kaos vi hamnade i.

Så det sista jag såg av honom var ett lite trött leende på perrongen medan jag och kollegorna jagade rätt på den hyrbil vi nu sitter i på väg mot Stockholm.

Hur det gick för Anis? Jag vet inte. Kanske står han kvar där än, ensam på tågperrongen.

Om ni ser honom där så ge honom en kram. Han kan behöva det.

Det var stökigt på bästa sätt inne på Park Lane, men nån gång måste ju det roliga ta slut.

Tänkte åtminstone jag och juniorbossen Skowronski.

Anis Don Demina och Zeana var inte lika övertygade.

Omkring 04:37 hamnade vi i alla fall utanför nattklubben. På väg hem trodde jag. Men inte Anis eller Zeana. De tog med sig Anis manager och låtskrivarkollega Robin Svensk och fortsatte vidare till okänd efter efterfesten-fest-destination (det var ett jobbigt ord).

För egen del hämtade jag bara jackan och traskade hemåt. En gammal man behövde sova. Och det gjorde jag väldigt gott.

Wiktoria var också med på nattklubben och fortsatte dansa sig svettig. Hon hade ingen lust att sluta fira sin finalplats och varför skulle hon göra det?

Men ser ni killen framför henne, i mössa? Som står intill Zeana på den här bilden?

Jajamensan, det är min nya favoritsnubbe Vlad Reiser.

Vi har bara bytt ungefär två ord med varandra, men jag vet redan att vi kommer ha kul ihop i Malmö när han tävlar.

Men på nattklubben sent i natt hade han bara ögon för… Zeana? Eller var det Wiktoria?

Jamen se där, han lyckades till slut snika åt sig en rejäl kram av Wiktoria i alla fall. Det såg lite mysflirtigt ut faktiskt. Inte lika avvisande som på dansgolvet tidigare på kvällen.

Och Vlad såg väldigt nöjd ut när Wiktoria stod bakom honom och höll om honom.

Och jag kan ju inte svära på att det var så, men det kändes som att han verkligen ville ha hennes uppmärksamhet den här kvällen.

Men sorry, Vlad, det verkade som att WIktoria ganska snart återgick till att hänga med sina tjejkompisar igen. Även när klockan var 04:19.

Bättre lycka nästa vecka!

Anis Don Demina var givetvis inte särskilt långt borta.

Snart var det han som greppade mikrofonen i DJ-båset för att höja stämningen inne på nattklubben.

Inte en lugn stund med de här två.

Inne på Park Lane höll Zeana låda uppe i dj-båset. Och bakom låg nån märklig form av vip-hylla som vi sneakade oss in på.

Zeana var verkligen i form och var långt ifrån färdig med festandet.

Och hon hade sin bästa kompis med också, Fortesa Hoti som ni kanske minns från SVT-serien Andra avenyn?

Oj, jag glömde ju. Precis innan vi drog vidare på nattklubb sprang jag på Annamia som är manager åt High15. Klockan var 03:23 och hon pustade verkligen ut:

– Nu har jag äntligen fått tjejerna i säng, sa hon med ett stort skratt.

High15 hade så roligt på efterfesten att de aldrig ville gå därifrån, de dansade och röjde. Men till slut, när festen väl stängde så kunde Annamia få dem till sina rum.

– Säg inget till deras föräldrar bara, jag hade lovat att de skulle sova mycket tidigare, sa hon och skrattade.

Så jag lovade att inte berätta för några föräldrar. Men jag sa inget om att inte skriva det i bloggen…

Efterfesten stängde 03 och då var det ju ingen som ville gå och lägga sig. Inte jag i alla fall. Och verkligen inte den här juniorbossen.

Och inte heller väldigt många av artisterna.

Men det var inget självklart hotellrumshäng, istället fortsatte vi till nattklubben Park Lane som ligger i källarvåningen under hotellet.

Men att Thomas G:son har en så här trevlig son, det var en nyhet för mig.

Charlie Gustafsson heter han. (Inte G:son.)

Jag ser mycket få likheter med farsgubben. Till exempel snodde han ingen öl.

Och han hade heller inte hästsvans.

Alltså den här Thomas G:son. Det är en lurig rackare.

Skivbolagsbossen (ja, nästan i alla fall, vi kan väl kalla honom junior-boss) Robert Skowronski beställde in några öl och de stod framför honom på bardisken när G:son bara gled upp och helt oberörd försåg sig med en av ölen.

Som inget alls.

Ingen kommentar. Inget tack.

Bara en stor och redig klunk.

Lurig rackare alltså.