Molly sjunger felfritt. Det är bra stämning i numret.

Men det är fortfarande så många kamerabilder som jag undrar över varför man har valt.

Varför ser man dansarna stå på scenen och vifta med tyygstyckena i fläktar från ÖoB?

Det är liksom inte så snyggt som jag skulle ha velat.

Jag skulel vilja gå ingeom det här numret bild för bild med den som har skapat det och ställa frågan gång på gång. Varför? Varför? Varför?

Det finns flera ursnygga bildlösningar, men så mycekt som slarvas bort tyvärr. Men det kommer knappast fälla henne i morgon.

Panetoz beamas in på scenen i ett moment som förinspelades redan i torsdags.

Och sen är de igång.

Det här är energi i överflöd och kubik och nu är publiken rejält med och klappr takten hela vägen i mål.

Gina påar det som finkultur möter fulkultur men ändrar sig eftersom hon inte vill kalla Dramaten-skådar för fulkultur.

Lena Endre läser Bengtzings Jag ljuger så bra med inlevelse.

Frans får snart med sig publiken i arenan som klappar takten till hans Jason Mraz-pastisch.

Rösten är inte där helt och hållet ikväll, men Frans charmar publiken efter att programledarna tydligt påmint om Zlatan-låten i påan och Fran s får högst jubel hittills.

Bengtzings första vers hörs lite otydligt, men sen är hon igång. Det här klassiska schlagernumret har verkligen uppgraderats tack vare scenkläderna.

Och jäklar vad de eldar på med pyro i slutet. Här spars det inte på krutet när det sprutar fyrverkerier över scenen.

Men publiken ser nästan ut att vara i chock över texten. De är ganska svårflirtade till precis i slutet.

Inför Bengtzings nummer håller Sarah en lång genomgång över olika typer av ballader. Väldigt enkelt. Väldigt kul. Missa inte. Och framför allt, korta inget till i morgon SVT!

Martin Stenmarck är felfri på scenen. Ja, det börjar låta tjatigt, men det känns verkligen så. Han är genomproffsig. Och låten är en svensktoppshit, men jag är osäker på om han har en chans att ta sig vidare i morgon.

Martin Stenmarck är supertaggad. Under artistpresentationen joggar han på stället på scenen och ropar ut i publiken:

– Är ni med?!

Och får ett jublande JAAA till svar!

Dolly Style får igång barnfamiljerna i arenan som jublar över de rosa färgerna och den flerfärgade koonfettin.

Sången är bättre men inte bra, men det är ju faktiskt inte det allra viktigaste i det här numret. Tjejerna vinner på glädjen på scenen.

Hoppsan, Erik Mårtensson ska ju kasta stativet och en scentekniker stod länge ute vid scenkanten för att ta emot det, men lufsade till slut av scenen när Erik missade att kasta det: Så när han till slut kom på att han skulle göra det fanns där ingen som kunde ta emot stativet.

Så Erik rullade det lite lamt över golvet bara. Hoppsan.