Molly.

Och Panetoz.

Efter att ha hängt av sig jackan tvingades Linda Bengtzing precis utomhus igen för att ta en bild med en konkurrerande tidnings surrande symbol. Ut snabbt i kylan och in igen. Men Linda förnekar sig inte utan utbrister:

– Jag skulle kunna döda nån med mina bröstvårtor nu!

Linda Bengtzing entrade röda mattan.

Men när Martin Stenmarck gjorde det samma ville Bengtzing ta en omtagning.

Med Stenmarcks hatt.

Blev väl snyggt?

Eclipse.

Dolly Style.

Frans.

När Gävle bjuder in till välkomstfest är lokalen Gasklockorna.

Och självklar som värdinna är Babsan!

Ellinore Holmer som tävlade i Melodifestivalen 2014 med En himmelsk sång och är med i Glada Hudik är också här.

I sista genomsjungningen fylls scengolvet med tungrök i öppningen. Det formligen väller fram och över scenkanten.

När lakanen släpas fram kommer det också pyro, i form av små blixtar runt scenen som fräser till.

Molly gör ännu ett genomdrag som känns felfritt. Hon känns faktiskt väldigt harmonisk på scenen.

Nu är repet över och vi i pressen måste lämna arenan. Ikväll är det välkomstfest som börjar vid 20. Jag bloggar så klart mer då och om det händer något där emellan.

Viktigt att få lite vatten för rösten.

Det ser lite lustigt ut på scenen när scenteknikerna ska få in det vita tygstyckena mitt under numret.

Men det syns så klart inte i tv-bilderna.

Och tygstyckena som ibland kan kännas lite mjäkigt och omotiverat blir faktiskt en riktigt snygg effekt här.

I andra genomsjungningen tittar jag på tv-skärmarna och den här moderna danskoreografin sitter väldgit snyggt i tv-bilden.

Den slaskar inte som det lätt blir med dansare som inte har full koll på tv-kamerorna.

Det är garanterat det snyggaste numret den här veckan. Där varje rörelse känns genomtänkt och anpassad till tv-bilden.

Molly sjunger i stort sett felfritt och har förmågan att förmedla känslor i rösten, precis som Oscar Zia förra veckan.

Koreografen Sacha Jean-Baptiste går igenom numret med Molly inför andra genomsjungningen.