Kolla min Instagramvideo för alla fakta.

Här är beviset. Det var INTE jag som kastade vatten på Behrang. Victor är också oskyldig. @behrangmiri_ @victorcrone #melfest @aftrus

A video posted by Torbjörn Ek (@tobbe_ek) on Feb 5, 2015 at 8:57am PST

Behrang Miri och Victor Crone börjar på varsin sida av scenen på de nedsänkta podierna.

Men möts sen mitt på scenen framför dj:n, gitarristen och trummisen som så klart inte spelar live för det gör man inte i Melodifestivalen. Man är mer statister på scenen för att fylla ut ett nummer.

Det här låter väldigt bra. Victor sjunger väldigt bra live och Behrang tar inte över som jag befarade att han möjligen skulle kunna göra. De känns samspelta på scenen.

Behrangs och Victors scenkläder visas upp på galge. Föga förvånande går det i svart och mörkblått. Skinnpaj, blå skjorta. Kommer så klart vara snyggt. Men kanske inte nån 5 plusare när ajg och Trus sätter betyg i helgen.

Strax bakom pressen har Måns Zelmerlöw tagit plats i arenan. Han har ju varit med och skrivit Behrangs låt och kollar in repet.

Behrang och Victor har med sig en dj på scenen, Shaya Khaill. Som garanterat har dagens coolaste frippa!

Nu är presskonferensen över och snart är det dags för Victor Crone och Behrang Miri, som spillde ett glas vatten över sig själv mitt i skrevet under vår intervju för att han blev så till sig över att få träffa mig och Trus. Jag är övertygad om att det var anledningen.

Molly Pettersson Hammars låt står sig som en av mina favoriter i första deltävlingen. det här är stark ”gå vidare efter förhållande”-låt med massor av girl power som kommer få alla att tänka på Molly Sandéns låt efter att det tagit slut med Saade, som tog henne till final. (Med tanke på att MPH varit tillsammans med en annan MF-vinnare). I’ll be fine slänger in en gospelkör i housestil i sista refrängen och då går till och med Markus Larsson igång intill mig.

Daniel Gildenlöws lågmälda ballad övertygar mig inte andra gången heller. Kanske är jag i fel stämning, men jag känner inte att texten rör mig så som jag gissar att Daniel vill att den ska göra. Kan så klart vara en helt annan känsla när vi ser honom på scenen i morgon. Anna Järvinens Porslin gick musikrecensenterna igång på för två år sen, men jag tror inte de kommer gå igång på det här lika mycket. Det känns inte lika mycket på riktigt tyvärr.

Elize Ryd och Rickard Söderbergs pampiga musikalballad är som hämtad från Eurovision och skulle nog dessutom klara sig bra i Europafinalen, men den här typen av låtar brukar i Sverige ta sig till Andra chansen och sen möjligen hamna i den nedre halvan i finalen. Men Rickards och Elizes röst funkar bra ihop på inspelningen och det kan bli en pampig iscensättning som nog kommer tilltala många på lördag. Dock troligen inte Markus Larsson…

Dolly Style låter Aqua och Victoria Silvstedt och alla sen 90-tals- och tidig 00-tals-bubbelgums-hubba-bubba-refränger du kan tänka dig. Doctor Jones, Barbie Girl, Hello Hey, You got what I want och så vidare. Men det här är glatt och kul och tramsigt och dumt på samma gång som gör att jag fnittrar åt det. Det plingar misstänkt i början av låten så jag gissar att de här tre dockorna kommer att poppa upp ur tre stora speldosor på scenen eller nåt liknande. I am Molly, I am Holly, I am Polly, Hello Hi!

Tro inte för en sekund att Behrang Miris och Victor Crones låt är något som Måns Zelmerlöw hade velat göra själv i festivalen. Det är inte alls hans stil. Men det är snyggt producerad soulig rap, med allvarlig text och snygg midtemporefräng som kommer spelas på P3 till förbannelse resten av året. Men det gäller att Behrang och Victor hittar en lite annan publik än Jalla Dansa Sawa hade för att den ska ta sig till final. Så här snyggt producerad rap/soul har vi nog inte haft i Melodifestivalen förut. Och ni kommer tro att nåt är fekl i slutet av låten. För på grund av 3-minutersregelön tar låten slut VÄLDIGT plötsligt.

Jessica Anderssons Can’t hurt me now har en effektiv balladrefräng med tydlig countrykänsla och Jessica får visa upp sina röstresurser, men det finns en risk att det här försvinner bland andra låter den här veckan. Hon kommer behöva jobba stenhårt på scenen för att få tittarna på sin sida.

Och så Saade. Jag blev väldigt förvånad över Eric Saades stilbyte till One Direction-pop med gitarrig gladkänsla. Tyvärr är refrängen vid första lyssningen inte en omedelbar hook, men det kommer ju längre in i låten man lyssnar. It’s gonna sting so bad. Möjligen är den lite generisk och inte så tydligt Eric Saade i sitt uttryck, men jag gillar de flämtade partierna som lär bjuda på en del dans också.

Behrang Miri och Victor Crone gör antagligen årets längsta låttext. Mycket ord blir det och mycket ”gatuslang” Brush. Jittar. Wallah. Bro. Flos.

Det är mer seriös rap än Behrangs förra medverkan, med melodiös refräng i midtempo. Blir det här för allvarligt och seriöst på scenen är det inte alls säkert att det tar sig vidare trots att Jalla Dansa Sawa blev en jättehit för Behrang sist han tävlade.

Den här typen av svensk soul-refräng har inte riktigt funkat i Melodifestivalen tidigare. KÄnns betydligt mycket mer P3, men jag gillar det. Svårt att sia något om chanserna dock.

Och slutet kommer så plötsligt så man inte vet vad som hände.

Sprang just på Victor Crone i hotellreceptionen. Han är ju Behrang Miris duettpartner och berättade att han missade tåget i morse.

– Vi hade beställt taxi till fel dag.

Kaoset var tydligen totalt när han dessutom tappade plånboken i taxin och därför kom precis tre minuter sent till tåget.

Nästa var det tåget som jag åkte med, som istället var 45 minuter försenat så Victor kom till sitt torr-rep med andan i halsen.

– Jag kom precis i slutet så jag hann vara med två gånger på låten.Jobbig start på den här veckan!

Behrang Miri höll ockås igång till sen tpå dansgolvet. Här är det hans Jalla dansa sawa som spelas på dansgolvet.

Killen i mitten som pekar? Det är Melodifestivalens egen Carl-Philip, artistvärd och allmänt skön prick.